Karl XII som soldat
Karl XII som soldat
En liten fråga. Hur kämpade Karl XII som soldat vid slagfälten? Var han en infanterist eller kavallerist? Eller både och?
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
Det var både och. I de kända ryttarslagen Pultusk och Punitz stred han till häst i första linjen. Men i de större fältslagen som Narva, Düna, Kliszow och Holowczyn anförde han infanteriet, även där i första ledet. Som fältherre tillhörde Karl XII den kategorin som deltog aktivt i striderna och inte befann sig på en kulle bakom trupperna för att få överblick. Att han deltog i striderna ställde oftast inte till med några ledningsproblem eftersom fältslagen under stora nordiska kriget var ganska korta. Men man har i slaget vid Holowczyn kunnat peka på de dåliga effekterna av en sådan fältherrestil. När både Karl XII och Rehnsköld var upptagen på var sitt håll med sina egna strider inträffade en handlingsförlamning i resten av den svenska armén och ett tillfälle att orsaka ryssarna än större förluster gick dem förbi.
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
-
Panzerdivision
- Medlem
- Inlägg: 37
- Blev medlem: 16 november 2003, 20:54
- Ort: Kalmar
Jo, officiellt var Karl XII chef över hela svenska armén i slaget vid Narva, även om det var Rhensköld som hade gjort anfallsplanen. Att vara längst fram i striden gjorde stridsledningen mycket effektiv på det ställe Karl XII befann sig i men det skedde till priset av sämre överblick på det som pågick i andra delar av fronten.SuperPalle skrev:Att vara längst fram var snarare ett knep för att få fram sina order bättre och för att snabbare kunne reagera på nya situationer som uppstod. Men du Örjan, han ledde väl officielt ingenting vid Narva utan "ägnade sig åt striden i sin helhet"... Eller+ (du brukar veta bäst).
Vad jag läst så la han i sig i varenda detalj och var med och styrde en mängd saker som skulle kunnat delegeras. Men detta har en stor moralisk effekt. Det skrivs att när han dök upp på ett frontavsnitt som det gick dåligt på så blev det ett helt annat tempo på gubbarna, det är ju rimligt. Tänk er själv om du ligger och trycker i skydd och sen kommer högsta hönset och skriker om anfall och tar täten själv.
Men, precis som för Napoleon, så var det tydligen så att denna stil fungerade bra när han hade tid att rida runt på slagfältet och ge order.
Men vid Poltava så fick han ju en kula i foten och fick bäras runt på bår. Detta gjorde tydligen att ingen visste riktigt vad dom skulle göra eftersom ingen vara riktigt vana att själv ta initiativ. Läste i en bok att det var detta som var det fundamentala i Poltava som gjorde att det gick som det gick.
Men, precis som för Napoleon, så var det tydligen så att denna stil fungerade bra när han hade tid att rida runt på slagfältet och ge order.
Men vid Poltava så fick han ju en kula i foten och fick bäras runt på bår. Detta gjorde tydligen att ingen visste riktigt vad dom skulle göra eftersom ingen vara riktigt vana att själv ta initiativ. Läste i en bok att det var detta som var det fundamentala i Poltava som gjorde att det gick som det gick.
- jonathan.winton
- Ny medlem
- Inlägg: 12
- Blev medlem: 24 december 2003, 17:31
- Ort: Småland
Det förekom också, beroende på omständigheterna. Vi har t.ex. stormningen av Gyldenlöve 1718 eller vid övergången av Vabitj under slaget vid Holovczyn.jonathan.winton skrev:Karl XII klädde sig i enkel uniform, som en vanlig soldat. Som sagt han var kavallerist, jag tror knappast han gick längst fram i ledet i infanteriet
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
Nä, det är sant. Voltaires bok är faktiskt en utav dom mest intressanta Karl XII biografierna (eller kanske till och med den MEST intressanta) eftersom han träffade många människor som hade känt Karl. Men visst har du rätt. Å andra sidan så var Voltaires bok egentligen ingen hisotriebok eller en biografi utan han använde Karls person för att komma fram till en slutsats. Att Karl fällde citatet är inte särskilt troligt särskilt eftersom det knappast var första gången kulorna ven runt honom och enligt Voltaire så skulle han frågat vad det var för underligt ljud och Stuart (tror jag han hette) svarde;"Det är kulorna min herre" (eller nått sånt, jag kommer inte riktigt ihåg).
