Hur hade tyska/ryska soldater det rent mentalt på Östfronten?
Hur kunde det se ut en vanlig idag för en rysk/tysk menig på Fronten?
Livet på Östfronten?
Kvalifioceradd gissning baserat på inhämtning av för mcyket information om saken i fråga:
1. De hade ofta ett veritabelt helvete, se valfrikrigsfilm (t.e.x enemy at the gates) ...så gjorde rysarna för att få förstärkningar till Stalingrad, tog sig över med gammla färjor, jättekul när Stukaplan kommer. Sen har vi annat såsom rädslan över att bli tillfångatagen, köld, frustration över fordon som körde fast, dålig mat, brist på hygien. Allt detta påverkar en fysiskt och psykiskt.
2. Rysk: chockanfall mot rysk kulsprutebunker...resultat: 100% av anfallet nedslaget.
Tysk:Allt börjar med ljudet av en stalinorgel och slutar med granatnedslaget....
Seriöst så är jag trött nu och skildrad därför bara fråga 1 men någon annan eller jag (imorron då) kan nog hjälpa dig med den med.
1. De hade ofta ett veritabelt helvete, se valfrikrigsfilm (t.e.x enemy at the gates) ...så gjorde rysarna för att få förstärkningar till Stalingrad, tog sig över med gammla färjor, jättekul när Stukaplan kommer. Sen har vi annat såsom rädslan över att bli tillfångatagen, köld, frustration över fordon som körde fast, dålig mat, brist på hygien. Allt detta påverkar en fysiskt och psykiskt.
2. Rysk: chockanfall mot rysk kulsprutebunker...resultat: 100% av anfallet nedslaget.
Tysk:Allt börjar med ljudet av en stalinorgel och slutar med granatnedslaget....
Seriöst så är jag trött nu och skildrad därför bara fråga 1 men någon annan eller jag (imorron då) kan nog hjälpa dig med den med.
-
Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Faktiskt så korsade ryssarna Volga när det var mörkt och inte när det var ljust just precis för att man var ett lätt offer för fiendeflygplan då.Mrkos skrev:Kvalifioceradd gissning baserat på inhämtning av för mcyket information om saken i fråga:
1. De hade ofta ett veritabelt helvete, se valfrikrigsfilm (t.e.x enemy at the gates) ...så gjorde rysarna för att få förstärkningar till Stalingrad, tog sig över med gammla färjor, jättekul när Stukaplan kommer. Sen har vi annat såsom rädslan över att bli tillfångatagen, köld, frustration över fordon som körde fast, dålig mat, brist på hygien. Allt detta påverkar en fysiskt och psykiskt.
2. Rysk: chockanfall mot rysk kulsprutebunker...resultat: 100% av anfallet nedslaget.
Tysk:Allt börjar med ljudet av en stalinorgel och slutar med granatnedslaget....
Seriöst så är jag trött nu och skildrad därför bara fråga 1 men någon annan eller jag (imorron då) kan nog hjälpa dig med den med.
Rysk anfaller ryss
-
Andreas Wien
- Medlem
- Inlägg: 758
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
- Ort: Wien, Österrike
Robban,
det finns många memoarer som tar upp detta tema. En bra bok som du kan läsa är "Hitlers Frontsoldaten", skriven av Stephen G Fritz.
Han försöker beskriva den genomsnittlige tyske soldatens vardag på östfronten med hjälp av tusentals brev, dagböcker, minnen och interviewer. Han har försökt att förmedla bilden av krigets helvete, dvs rädslan, hungern, ångesten av den tyska normala soldaten i fält- även om det är svårt att generalisera.
Men efter att ha läst boken, så tänker man efter två gånger om hur "häftigt" ett krig kan vara. En sak är dock säker: Hollywoods krigsfilmer har nästan inget gemensamt med verkligheten att göra...
Stephen G. Fritz; "Hitlers Frontsoldaten - Der erzählte Krieg"; Förlag Henschel; ISBN 3-89487-301-9
(Tråden flyttas snart till "boktipps")
Ett annat bra tipps är att läsa soldaten Guy Sayers memoarer!
Mvh Andreas Wien
det finns många memoarer som tar upp detta tema. En bra bok som du kan läsa är "Hitlers Frontsoldaten", skriven av Stephen G Fritz.
Han försöker beskriva den genomsnittlige tyske soldatens vardag på östfronten med hjälp av tusentals brev, dagböcker, minnen och interviewer. Han har försökt att förmedla bilden av krigets helvete, dvs rädslan, hungern, ångesten av den tyska normala soldaten i fält- även om det är svårt att generalisera.
Men efter att ha läst boken, så tänker man efter två gånger om hur "häftigt" ett krig kan vara. En sak är dock säker: Hollywoods krigsfilmer har nästan inget gemensamt med verkligheten att göra...
Stephen G. Fritz; "Hitlers Frontsoldaten - Der erzählte Krieg"; Förlag Henschel; ISBN 3-89487-301-9
(Tråden flyttas snart till "boktipps")
Ett annat bra tipps är att läsa soldaten Guy Sayers memoarer!
Mvh Andreas Wien
Jag kan rekomendera en bok av Hans Fischer som heter "Soldat i tredje riket". Fischer var både på öst, syd och västfronten under vk2 och hans skildring är väl en av de mer trovärdiga jag läst (jmfr. med Sven Hassel). Den kritik jag har är väl att den är något naivistiskt skriven med bla. ett antal retoriska frågor som "hur trodde Hitler och hans Tyskland kunna vinna kriget?". Detta kan naturligt vis ursäktas av att den är skriven av en lekman för lekmän, dessutom ju ämnet intressant.
Boken kom ut 1995 och finns knappast i handeln längre men kanske på antikvariat och bibliotek. Den är utgiven av Ekerlinds förlag.
Boken kom ut 1995 och finns knappast i handeln längre men kanske på antikvariat och bibliotek. Den är utgiven av Ekerlinds förlag.
Min uppfattning är att de måste ha varit ett rent helvete,
bortsett från första sommaren, då man fortfarande hade entusiasmen.
Tyskarna förlorade i snitt 3000 man om dagen under kriget,
varav de flesta på ostfronten. En ständig plåga måste det ha varit med hygien, sjukdomar, hunger, köld, trötthet. Den brända jordens taktik gjorde att det inte fanns mycket kvar för att göra livet bekvämt.
Pga av de stora stånden och partisaner var det oerhört svårt att få fram mat till fronten. Många soldater plågades av dysenteri och andra förfärliga sjukdomar. Man fick ofta sova under bar himmel.
Första sommaren gick infanteriet kanske uppemot 5 mil per dag, med packning.
Båda sidor hade så lite mat, att de inte kunde ge krigsfångarna någon mat alls, i stort sett. Det är sannolikt huvudanledningen till att de flesta Stalingradfångarna dog. Jag trodde tidigare att de dog i Sibirien. Men de dog nog inom de första månaderna efter Stalingrad, av svält.
De ryska krigsfångarna dog inte enbart av grymhet, utan för att tyskarna inte ens hade mat till sig själva, varför de inte kunde undvara något till fångarna.
Kan någon hjälpa mig med logistiken?
Jag har för mig att det gick åt 100 järnvägsvagnar med mat, varje dag,
vid fronten. Och det var 200 mil dit. (Nästan 300 mil till Stalingrad).
Och det gick åt några hundra vagnar med ammunition, osv.
Obefintliga landsvägar gjorde att man körde fast i lervällingen.
Gissa om det var ett svårt läge?
bortsett från första sommaren, då man fortfarande hade entusiasmen.
Tyskarna förlorade i snitt 3000 man om dagen under kriget,
varav de flesta på ostfronten. En ständig plåga måste det ha varit med hygien, sjukdomar, hunger, köld, trötthet. Den brända jordens taktik gjorde att det inte fanns mycket kvar för att göra livet bekvämt.
Pga av de stora stånden och partisaner var det oerhört svårt att få fram mat till fronten. Många soldater plågades av dysenteri och andra förfärliga sjukdomar. Man fick ofta sova under bar himmel.
Första sommaren gick infanteriet kanske uppemot 5 mil per dag, med packning.
Båda sidor hade så lite mat, att de inte kunde ge krigsfångarna någon mat alls, i stort sett. Det är sannolikt huvudanledningen till att de flesta Stalingradfångarna dog. Jag trodde tidigare att de dog i Sibirien. Men de dog nog inom de första månaderna efter Stalingrad, av svält.
De ryska krigsfångarna dog inte enbart av grymhet, utan för att tyskarna inte ens hade mat till sig själva, varför de inte kunde undvara något till fångarna.
Kan någon hjälpa mig med logistiken?
Jag har för mig att det gick åt 100 järnvägsvagnar med mat, varje dag,
vid fronten. Och det var 200 mil dit. (Nästan 300 mil till Stalingrad).
Och det gick åt några hundra vagnar med ammunition, osv.
Obefintliga landsvägar gjorde att man körde fast i lervällingen.
Gissa om det var ett svårt läge?
-
Wolfblitzer
- Medlem
- Inlägg: 971
- Blev medlem: 7 oktober 2002, 16:39
En vanlig dag i en vanlig soldats liv:
Efter en natt av bombräder mot sina positioner är Soldaten kall, trött och rädd. Dags för frukost, ett par bårar med sårade kamrater ligger på marken bredvid medans vår soldat står i en lång kö och fryser. Frukosten består av gammalt torrt maskätet bröd och en bit fläsk, om han ar tur kan få nåt att dricka som tex. sprit eller kaffe.
Efter en "ordentlig" måltid är det uppställning och kaptenen säger att ryssarna har avancerat framåt och ditt kompani skall stoppa dom, i Hitlers ära. Packa ryggsäcken och ladda geväret, nu drar våran soldat ut i fält....
-30 grader...
Sönderfrusna lik på marken....
50cm snö, snö som kommer igenom dom dubbla strumporna till dom redan genomfrusna fötterna...
En smäll!! Alla kastar sig ner, allt blir tyst förutom några skrik efter hjälp. Det är hans vän som skriker! Vad är det för fel? Vad har hänt?
Kapten ropar att det är dags att anfalla, bajonett på, håll i ditt vapen SPRING! Vår soldat springer över det snöiga fältet mot fienden och döden
En vanlig dag för en soldat skriven av mig
Efter en natt av bombräder mot sina positioner är Soldaten kall, trött och rädd. Dags för frukost, ett par bårar med sårade kamrater ligger på marken bredvid medans vår soldat står i en lång kö och fryser. Frukosten består av gammalt torrt maskätet bröd och en bit fläsk, om han ar tur kan få nåt att dricka som tex. sprit eller kaffe.
Efter en "ordentlig" måltid är det uppställning och kaptenen säger att ryssarna har avancerat framåt och ditt kompani skall stoppa dom, i Hitlers ära. Packa ryggsäcken och ladda geväret, nu drar våran soldat ut i fält....
-30 grader...
Sönderfrusna lik på marken....
50cm snö, snö som kommer igenom dom dubbla strumporna till dom redan genomfrusna fötterna...
En smäll!! Alla kastar sig ner, allt blir tyst förutom några skrik efter hjälp. Det är hans vän som skriker! Vad är det för fel? Vad har hänt?
Kapten ropar att det är dags att anfalla, bajonett på, håll i ditt vapen SPRING! Vår soldat springer över det snöiga fältet mot fienden och döden
En vanlig dag för en soldat skriven av mig
Svenskarna som stred 'för Hitler' på ostfronten, nämner inte speciellt mycket om vardagsstrapatserna, dvs brist på mat, sömn, kläder, värme, osv.
Man ansåg nog att det var 'naturligt', till skillnad från dagens ungdom.
När tyskarna började få in rapporter om massdöd vid fronten 1941, pga köld, hunger, sjukdomar, tog högsta ledningen det inte på allvar.
Istället sade Göbbels och Hitler att det är "nyttigt" eftersom det "härdar" soldaterna.
Man ansåg nog att det var 'naturligt', till skillnad från dagens ungdom.
När tyskarna började få in rapporter om massdöd vid fronten 1941, pga köld, hunger, sjukdomar, tog högsta ledningen det inte på allvar.
Istället sade Göbbels och Hitler att det är "nyttigt" eftersom det "härdar" soldaterna.
Korpral Asch tror jag han hette.commuter skrev:Hans-Helmut Kirst har skrivit ett antal böcker om den uppkäftige korpral Kisch (? för efternamnet) där han rätt väl beskriver vardagen för den vanlige soldaten på östfronten. Finns i svensk översättning och kan lånas på biblioteket.
/Calle
Det man inte vet, frågar men om.