Det Amerikanska Inbördeskriget

[wreezig]

För en stund sedan såg jag ett avsnitt av Discovery Mixs serie Historiska Kampanjer som handlade om det Amerikanska Inbördeskriget och det fick mig att fundera lite.
Om jag har fattat saken rätt så var det Syd som inledde kriget med attacken mot Fort Sumter.
Det verkar ju riktigt korkat med tanke på Syds underlägsenhet i befolkning och dess svaga ekonomi , dom var ju dessutom beroende av exportinkomsterna av bomullen och import av vapen.
Att dom saknade en flotta för att kunna försvara sina havstransporter gör ju saken ännu dummare.

Vad var egentligen syds mål med kriget?
Dom borde insett att deras enda chans var en snabb seger över Nord men hur skulle dom kunna uppnå det?
Som jag ser det var dom dömda på förhand och borde ha försökt förhandla med nord istället eller sett till att få med England på sin sida innan dom började kriget.

[Lewenhaupt]

Jag tror att Nord hade satt upp vissa regler mot negerslaveri m.m. och såm så många gånger tidigare (och senare) i historien visade det sig att någon var för själv säker. Såg för övrig lite också idag runt kl. 4 va?

[wreezig]

Reglerna mot slaveri kom ju först flera år senare men ändå ses det av många som anledningen till kriget.

[Karl Bruno]

Motsättningarna mellan nord- och sydstater fanns ju t.o.m. innan frihetskriget, även om det snabbt blev mer tydligt efter unionens bildande.

Som wreezig nämnde var ju sydstaterna beroende av nordstaterna eftersom man själva inte producerade annat än tobak och bomull. Under en period producerade sydstaterna 75% av världens bomull. För att kunna producera denna mängd bomull hade man gigantiska plantager, och för att kunna driva dessa var man beroende av slavar. Detta hade många i nord svårt att acceptera - kan vi klara oss utan slavar så kan de också det, sa man. Argumentet håller naturligtvis inte. Även om plantageägarna hade varit villiga att avskaffa slaveriet, vilket man oftast inte var, så var det omöjligt eftersom det var en så integrerad del av ekonomin. Utan slavar ingen bomull, utan bomull total kollaps. Så när republikanska politiker började jobba för att avskaffa slaveriet kände man sig hotad i syd.

Dessutom skilde sig åsikterna om handeln. I nord ville man inte ha någon konkurrens utifrån, så man arbetade för höga importtullar. I syd var man dock beroende av att köpa det mesta av sitt livsmedel. Återigen var det en fråga om överlevnad. Hade republikanerna fått igenom sina tullförslag hade sydstaterna inte klarat sig.

Så de hade egentligen inte något val, åtminstone ansåg man det när man valde att börja krig. De ville få sin självständighet och få behålla lagar anpassade till deras egen ekonomi. Och det gick ju rätt bra i början så otroligt dumt var det väl inte - speciellt med tanke på den situation de befann sig i.

Mvh,

Karl

[Oskar R.]

Hur många "Historiska kampanjer" finns det egentligen????

[wreezig]

Många innan idag visades ett avsnitt som handlade om slaget om Gallipoli under WW1 , mycket intressant.

[Etranger]

Även om plantageägarna hade varit villiga att avskaffa slaveriet, vilket man oftast inte var, så var det omöjligt eftersom det var en så integrerad del av ekonomin.

*host*

[Karl Bruno]

Vad?

[Lewenhaupt]

Tycker att boerkriget går oavbrutet...

[Ebbe_lille]

När fasen ser ni dessa intressanta program? Jag verkar missa vartenda ett!

[Dass]

dom är intressanta dom 15 första gånerna man ser dom.
det är det enda problemet med discovery channal.
dom moste byta ut programen oftare.
och när det gäller militära program vissar dom ofta USA´s och England´s militär och deras krigshistoria.

det skulle vara kul ifall dom skulle kunna ta öriga europa också.
skickade ett mail om det för några månader sen.

[Mathias Forsberg]

Vad var egentligen syds mål med kriget?
Dom borde insett att deras enda chans var en snabb seger över Nord men hur skulle dom kunna uppnå det?
Som jag ser det var dom dömda på förhand och borde ha försökt förhandla med nord istället eller sett till att få med England på sin sida innan dom började kriget.

Målet med kriget var ju att skapa en Konfederation av stater (av de som valde att bryta sig ur "unionen" USA) så man kan i princip säga att många av Syds krigsmål redan var uppnådda 1861. Ett status quo innebar ju således "seger" för Konfederationen i den mening att dess autonomi/självständighet bevarades liksom den starka autonomin för delstaterna.

De upprepade kampanjerna mot Norr från Konfederationen utförde var delvis ett hopp om att ett par snabba inledande miiltära segrar skulle underminera kampandan och moralen i norr eftersom gemene man inte var särskilt intresserad av en intevention i Södern. Som framhållits var också resurserna knappa och ekonomin ensidig, chanserna att vinna ett utdraget krig var små.

Storbritanniens svala intresse kan man knappast anklaga Konfederationen för, snarare Storbritannien. De hade inga motiv för att intervenera då ett med våld forcerat 1763 års förordningar knappast var ett realistiskt alternativ. Sydstaterna skulle fått en svår framtid som stat om Storbritannien återerövrade eller kontrollerade Norra USA. Storbritannien utnyttjade istället det splittrade USA genom att utropa Kanada (1867) som självstyrande dominion inom det Brittiska Imperiet, ett skickligt diplomatiskt drag som försvårade eventuella amerikanska krav på Kanada framöver. Kanada är ju också kvar idag, med drottningen som statschef

Norra USA var f ö vid denna tidpunkt en inte alltför mycket svagare stat än Storbritannien, troligen i klass med Frankrike. Så en intervention annat än en flottblockad hade varit mycket kostsam och tidskrävande för Storbritannien.

/Forsberg

[Sheridan]

Vad var egentligen syds mål med kriget?
Dom borde insett att deras enda chans var en snabb seger över Nord men hur skulle dom kunna uppnå det?
Som jag ser det var dom dömda på förhand och borde ha försökt förhandla med nord istället eller sett till att få med England på sin sida innan dom började kriget.

Målet med kriget var ju att skapa en Konfederation av stater (av de som valde att bryta sig ur "unionen" USA) så man kan i princip säga att många av Syds krigsmål redan var uppnådda 1861. Ett status quo innebar ju således "seger" för Konfederationen i den mening att dess autonomi/självständighet bevarades liksom den starka autonomin för delstaterna.

De upprepade kampanjerna mot Norr från Konfederationen utförde var delvis ett hopp om att ett par snabba inledande miiltära segrar skulle underminera kampandan och moralen i norr eftersom gemene man inte var särskilt intresserad av en intevention i Södern. Som framhållits var också resurserna knappa och ekonomin ensidig, chanserna att vinna ett utdraget krig var små.

Storbritanniens svala intresse kan man knappast anklaga Konfederationen för, snarare Storbritannien. De hade inga motiv för att intervenera då ett med våld forcerat 1763 års förordningar knappast var ett realistiskt alternativ. Sydstaterna skulle fått en svår framtid som stat om Storbritannien återerövrade eller kontrollerade Norra USA. Storbritannien utnyttjade istället det splittrade USA genom att utropa Kanada (1867) som självstyrande dominion inom det Brittiska Imperiet, ett skickligt diplomatiskt drag som försvårade eventuella amerikanska krav på Kanada framöver. Kanada är ju också kvar idag, med drottningen som statschef

Norra USA var f ö vid denna tidpunkt en inte alltför mycket svagare stat än Storbritannien, troligen i klass med Frankrike. Så en intervention annat än en flottblockad hade varit mycket kostsam och tidskrävande för Storbritannien.

/Forsberg

Sanningen var ju att Storbritanien hade ett starkt intresse av ett splittrat USA, de skulle knappast försöka återerövra Norra USA, då framförallt den Amerikanska flottan var fruktad av England, däremot skulle de ha stöttat Konfederationen om de hade haft förutsättningar för att segra militärt, framförallt under kampanjen 1862 i Maryland, en intervention hade definitivt knäckt Nord eller fått dem till förhandlingsbordet. Frankrike var det land som mest var berett att erkänna Syd som stat, Napoleon den III hade vid ett tillfälle förberett ett telegram till England "preperations de recogintion de Confederation" eller nått i den stilen. dock tvekade Frankrike då England inte var särskilt intresserade av att erkänna Sydstatarna, mest pga stämningar inom landet, arbetarklassen stödde Nord, och Storbrittannien var ju precis som USA, en union av olika delar, om man stödde Syd kunde man underminera det egna samväldet, då seperatist rörelser kunde inspireras av ett självständigt Syd.

Målet med kriget var att antingen besegra Nord militärt, tvinga dem att erkänna Syd som en autonom stat. Konfederationen var ett sätt att uppnå dessa mål, dvs självständighet. Ironiskt nog var Konfederation en lika centralt styrd stat som USA var, vilket fick många stater att opponera sig mot Jefferson Davis. Davis förstod ju dock helt riktigt att om de skulle ha en chans mot Nord måste de enas och koncentrera sina små resurser om de skulle ha en realistisk chans. Tyvärr vilje ju delstatsguvernörerna ha fria tyglar och bestämma själva inom Konfederationen, alla ville ha trupper att skydda sina territorier etc. Detta lede till att de militära resurserna i början spreds ut, och Nord kunde vinnna flera enkla segrar i början av kriget i väst och man intog bla New Orleans rätt lätt. Normalt sett brukar man koncentrerar sina styrkor i försvarkrig till några stödjepunkter, snarare än att sprida ut dem.

Syd ansåg att man skulle hålla på och kriga tillräckligt länge tills Nord inte orkade längre, och valde en administration som ville förhandla om fred. Försvarskrig var önskvärt då man ville framställa Nord och Lincoln som den aggressiva parten i konflikten, tyvärr misslyckades denna strategi pga slagen utkämpades i Syd, framförallt i Virginia vilket tärde på ekonomin och segrarna betydde inte så mycket strategiskt då Nord bara sände nya män att slåss, samtidigt som man hade problem med att ersätta egna förluster. Invasionerna mot Norr fyllde flera syften, dels för att man ville leva av fiendeland, dels för att segrar i Nord skulle övertyga Europa att stötta dem, militärt eller ekonomiskt eller
politiskt. Man ville framförallt få bort Unionsarmen från Virginia och Shenandoah där förnödenheterna till armén uppgringades. Psykologist spelade en invasion norrut också en stor roll, då man ville skrämma befolkningen i Nord och demoralisera dem. Tyvärr slog ju detta tillbaka på Syd själva, när slagen utkämpades nära soldaternas egna hem blev de motiverade på ett helt annat sätt och stred hårdare, samtidigt undrade nog många sydsoldater själva vad de gjorde i Pennsylvania och Maryland om de slogs för Södern. När unionssoldaterna precis som sydsoldaterna i Virginia insåg att de slogs för att försvara sina hem blev de ju helt besatta, tror det var vid Gettysburg då Joshua Chamberlain sa efteråt att sjuka och musikanter plockade upp gevär och ställde sig i leden när striderna rasade som hårdast, att slåss på hemmaplan mot en invaderande fiende är en helt annan faktor som motiverar soldater i strid