Sveaborg
Sveaborg
Jag efterlyser härmed information om SSS:s frontorganisation Sveaborg. Sveaborg var som bekant en organisation som de frivilliga SSS-medlemmarna i svenska frivilligbataljonen/-kompaniet respektive Waffen-SS samlades under. Allt är av intresse, vare sig det gäller boktips, fotografier, tidningsurklipp eller något annat.
mvh/ Daniel
mvh/ Daniel
Senast redigerad av 1 Daniel L, redigerad totalt 22 gånger.
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Här är en artikel om Sveaborg och andra nazitiska förbund under 40-talet från Justitiedepartementet: ( titta på sidan 38 )
Övervakningen av nazister och högerextremister - HTML
Övervakningen av nazister och högerextremister - PDF
Artikel från Sd-kuriren:(kanske inte bästa oberonde sidan)
Skelett i garderoben och löss i fanan
/Anno
Övervakningen av nazister och högerextremister - HTML
Övervakningen av nazister och högerextremister - PDF
Artikel från Sd-kuriren:(kanske inte bästa oberonde sidan)
Skelett i garderoben och löss i fanan
/Anno
Vad jag inte förstått är om Sveaborgorganisationen var exklusiv för SSS-medlemmar eller om andra frivilliga (med liknande åsikter) också välkomnades. Jag har för mig att jag läst om SNF-medlemmar som var frivilliga, hade dessa någon egen frontorganisation eller gick de in i Sveaborg?
Sen är ju kopplingen Sveaborg-Gladio-SÄPO väldigt intressant, men det är väl inte troligt att man får veta hur det egentligen låg till med den saken.
Sen är ju kopplingen Sveaborg-Gladio-SÄPO väldigt intressant, men det är väl inte troligt att man får veta hur det egentligen låg till med den saken.
-
a.holmberg
- Medlem
- Inlägg: 33
- Blev medlem: 25 april 2002, 13:02
- Ort: Malmö, Sweden
Angaende Sveaborg-Gladio
Hej
Det finns en dokumentar som gick pa SVT som ar fran 80 talet dar diskuteras kopplingarna mellan de olika stay behind rorelserna. Tror den heter Kallt krig i kallt landskap.
/A
Det finns en dokumentar som gick pa SVT som ar fran 80 talet dar diskuteras kopplingarna mellan de olika stay behind rorelserna. Tror den heter Kallt krig i kallt landskap.
/A
-
hans lindquist
- Medlem
- Inlägg: 477
- Blev medlem: 7 maj 2003, 12:27
- Ort: hans lindquist
Re: Sveaborg
En kontakt med forskaren fil dr Helene Lööw rekommenderas.Jag efterlyser härmed information om SSS:s frontorganisation Sveaborg. Sveaborg var som bekant en organisation som de frivilliga SSS-medlemmarna i svenska frivilligbataljonen/-kompaniet respektive Waffen-SS samlades under. Allt är av intresse, vare sig det gäller boktips, fotografier, tidningsurklipp eller något annat.
mvh/ Daniel
mvh
Hasse L
Sveaborg
Lite bakgrunds information om Sveaborg:
Sveaborg bildades som organisation den 3 Augusti 1941 i en bombkrater på Hangö-fronten och bildades av Otto Hallberg och sex andra finlands frivilliga kamrater. Hallberg och hans kamrater stred i andra och tredje plutonen i andra kompaniet i den svenska Hangö-bataljonen under fortsättningskriget...
Är du även intresserad av Sveaborgs aktivitet efter kriget? (sitter på en del information angående den)
/PK
Sveaborg bildades som organisation den 3 Augusti 1941 i en bombkrater på Hangö-fronten och bildades av Otto Hallberg och sex andra finlands frivilliga kamrater. Hallberg och hans kamrater stred i andra och tredje plutonen i andra kompaniet i den svenska Hangö-bataljonen under fortsättningskriget...
Är du även intresserad av Sveaborgs aktivitet efter kriget? (sitter på en del information angående den)
/PK
-
a.holmberg
- Medlem
- Inlägg: 33
- Blev medlem: 25 april 2002, 13:02
- Ort: Malmö, Sweden
Ang Sveaborg
Hej
Har precis återkommit från en resa till just Hangö fronten och som legenden säger bildades Sveaborg i en grop från en flygbomb av en grupp svenskar som nämnt var Otto Hallberg med samt en del andra. Sveaborg har näst intill blivit en legend med tanke på att man talat mycket tyst om det som sveaborg faktiskt blev efter kriget. En tänkt motståndsrörelse mot en tänkt occupation av Sverige.
Vad vill du vet angående Sveaborg och till vad skall du ha informationen? Det har skrivits lite om detta men har du dessa artiklar osv.?
Mvh
/A
Har precis återkommit från en resa till just Hangö fronten och som legenden säger bildades Sveaborg i en grop från en flygbomb av en grupp svenskar som nämnt var Otto Hallberg med samt en del andra. Sveaborg har näst intill blivit en legend med tanke på att man talat mycket tyst om det som sveaborg faktiskt blev efter kriget. En tänkt motståndsrörelse mot en tänkt occupation av Sverige.
Vad vill du vet angående Sveaborg och till vad skall du ha informationen? Det har skrivits lite om detta men har du dessa artiklar osv.?
Mvh
/A
Jo, det stämmer. Filmen heter "kallt krig i kallt landskap" och som producent står Maj Wechselman. Den del som berrör Sveaborg handlar främst och kopplingen Sveaborg, Gladio, Absalon, Motståndsrörelsen etc.
När filmen visades i SVT var man tvungen att varna tittarna för att den innehöll kontroversiellt (!?) mtrl. Finns en intrevju med en Lennart Hansson från Sveaborg om jag inte minns fel.
När filmen visades i SVT var man tvungen att varna tittarna för att den innehöll kontroversiellt (!?) mtrl. Finns en intrevju med en Lennart Hansson från Sveaborg om jag inte minns fel.
Det står lite grann om Sveaborg i boken "Svensk överklass och högerextremism under 1900-talet" av Karl N. Alvar Nilsson:
s.72-73
"[...] I finska fortsättningskriget [...] deltog en svensk bataljon, cirka 800 man, på Hangöfronten. I november 1941 utrymde Sovjetunionen Hangö och marskalk Mannerheim avtackade den svenska bataljonen den 15 december och bataljonen var åter i Sverige den 28 december. Av bataljonens personal anmälde sig ett stort antal till fortsatt tjänstgöring i Finland och en del nya anmälningar kom in. Av dessa svenskar organiserades ett frivilligkompani. Den 10 januari 1942 återvände den första kontingenten till Finland och den 1 februari sattes kompaniet in på Svirfronten. Kompaniet har därför kallats Svirkompaniet.
Bland dem som tjänstgjorde på Hangöfronten bildades den 3 augusti 1941 organisationen Sveaborg med Otto Hallberg som ledare. Han hade redan 1933 väckt uppmärksamhet när han var med och störde ett Clartémöte vid Stockholms högskola. Han dömdes till böter och högskolan skilde honom från utbildningen under 1934. När Sveaborgsorganisationen bildades var bland andra Lennart Hansson med, som senare blev moderat kommunalpolitiker i Skåne.
Vid den svenska bataljonens hemkomst från Hangö fick ledningen för organisationen till uppdrag att skapa en riksledning för Lindholmnazisternas [SSS:s] frontavdelningar. Dessa var efter tysk mönster ursprungligen ett slags SA-grupper, som efter det uniformsförbud som infördes 1934 hade införlivats i den politiska organisationen. I Sveaborgsorganisationen kunde de ingå som varit frivilliga i finska armén eller Waffen-SS och de som till exempel genom långvarit partiarbete visat sig politiskt rättrogna. Sveaborgsavdelningar fanns även bland de frivilliga i Finland och Waffen-SS.
[...] Vid Svirkompaniet tjänstgjorde en av nazisternas blivande kultfigurer, Gösta Hallberg-Cuula. Han uppmärksammades när han den 15 oktober 1932 detog i ett överfall på dramatenskådespelare som uppförde pjäsen "Guds gröna ängar". På morgonen den 14 april 1942 handskades Hallberg-Cuula oförsiktigt med en rörmina som utlöstes och skadade honom så att han avled. Sveaborgsavdelningarna bytte efter hand namn och uppkallades då efter medlemmar som stupat under tjänstgöring i Finland eller Waffen-SS. Sveaborgsavdelningen vid Svirkompaniet fick namnet Kampavdelning Hallberg-Cuula. Cirka 400 svenskar hann tjänstgöra i Svirkompaniet innan det upphörde den 26 september 1944. En av dessa var Åke J. Ek som då var i 19-årsåldern och medlem i Lindholmnazisternas ungdomsorganisation."
s.221-223 [SSS upphörde som parti 1950]
"[...] I en intervju av Torkel Ivarsson vid Borås Tidning 1997 berättade [ovan nämda Lennart] Hansson att när han 1946 deltog i ett av de första årsmötena i Stockholm med Förbundet finlandsfrivilliga kom Otto Hallberg med idén att ombilda Sveaborgsorganisationen till en motståndsorganisation. Idén redovisades också för Sven Olof Lindholm [SSS:s ledare som inte blev antagen till den finska armén 1939].
Otto Hallberg hade under sin politiska verksamhet skaffat sig många kontakter inom företagsvärlden som finansierade hans resor runt om i landet. Till organisationen anslöt sig höga militärer, jordbrukare, skogsägare, reservofficerare, lärare och påfallande många underbefäl. Organisationen kom att omfatta 1.200 kontaktmän och ett antal sympatisörer så den totala styrkan uppgick till cirka 3.000 personer.
Hansson berättade för Ivarsson om ett möte i Västerås, troligen hemma hos tekniske direktören på ASEA Ragnar Liljeblad, där även andra industriledare var med. Liljeblad hade goda kontakter med USA och kände personligen försvarstabschefen generalmajor Rickard Åkerman, som liksom Hansson och Hallberg varit finlandsfrivilliga.
Enligt Hansson så var det en elev vid Försvarets läroverk som läckte om organisationens existens. I maj 1952 anhölls Otto Hallberg och åtalades för olaglig kårverksamhet. Hallberg skulle 1943 till 1947 ha arbetat med att bilda en sammanslutning som skulle träda i funktion om Sverige ockuperades. Av ett polisprotokoll från förhör med löjtnant Paul Anders Lindström, som tjänstgjorde vid Infanteriets kadettskola i Ulriksdal, framgår att Lindström kontaktades av Hallberg troligen 1948. Lindström hade tjänstgjort vid samma kompani som Hallberg på Hangöfronten. För Lindström redovisade Hallberg sina planer,
[...]som gingo ut på att ordna en sammanslutning av rättskaffens och pålitliga personer, vilka i händelse av en fientlig ockupation skulle söka sig till vissa på förhand utsedda platser i landet, där de skulle uppehålla sig till dess hjälp kunde påräknas västerifrån.
Hallberg hade begärt att Lindström skulle anskaffa personer och "som sådana hade Lindström uppgivit fanjunkaren Liljestrand, Östersund och löjtnant Ekelund vid A1". Av dessa var i varje fall löjtnant Ekelund finlandsfrivillig. Hallberg friades i Uppsala rådhusrätt och den 15 april 1953 fastställde Svea Hovrätt rådhusrättens dom. Domstolarna ansåg inte att det Hallberg gjort stred mot Strafflagens 9 kap. 7§ angående olovlig kårverksamhet. Handlingarna i målet är hemligstämplade.
Samtidigt som Otto Hallberg höll på att bygga upp sin organisation pågick uppbyggnaden av en liknande organisation, som tydligen var sanktionerad på hög nivå. Medverkade gjorde en annan finlandsfrivillig, Anders Grafström, som varit kompanischef vid Hangöbataljonen. Maj Wechselmann berör detta i sin bok De bruna förbindelserna. Hon citerar ett brev, som handlar om Otto Hallberg, från försvarstabschefen general Rickard Åkerman till överbefälhavaren general Swedlund 1952:
I början tog jag honom ej riktigt på allvar, det föreföll mig som om det låg mer fantasi än verklighet bakom det hela. Trots sin odisputabla intelligens har han ej vidare förmåga att muntligt klart uttrycka vad han avser. Så småningom förstod jag dock att han utförde ett verkligt organisationsarbete. [...] Då jag kom i kontakt med ett par av hans medarbetare - den ene kapten Linderoth i Köping - blev min, liksom deras, främsta strävan att förmå H till kontakt med militärledningen. Vi framhöll att förr eller senare måste det bli något spektakel, om han arbetade på egen hand och kom i kontakt med motsvarande rörelse från militärt håll eller sökte kontakter bland underbefäl. Att direkt svika hans förtroende ansåg vi oss ej kunna göra; hans avsikter var ju dock de bästa.
Åkerman berättade därefter i brevet om försök att sammanföra Grafström och Hallberg, vilket fördröjts genom att Grafström var på studieresa i USA. Under tiden hann Hallberg arresteras. Åkerman skrev vidare: "Jag framhöll så väl för statspolisen som per telefon för landsfogden att så litet som möjligt borde skrivas, då blotta existensen av ett skriftligt papper med militära namn kunde vålla trassel." Efter avslöjandet gick luften ur organisationen, men enligt Hansson fortsatte en del av medlemmarna att träffas hemma hos honom fram till 1957-1958. Enligt Hansson brukar de krigsveteraner som är kvar i livet träffas regelbundet men bara för att hedra stupade kamrater.
Wechselmann uppger i sin bok att doktor Ragnar Liljeblad fungerade som kontaktman mellan Grafström och Hallberg och även uppehöll kontakter med CIA. Denna uppgift har Wechselmann fått från personer hon intervjuade inför filmen Kallt krig i kallt landskap. Enligt Maj Wechselmann var Ragnar Liljeblad kusin till Otto Hallberg och lika fanatisk tyskvän som sin kusin."
Det kan stå mer annorstädes i boken efter som det inte finns något sakregister (jag kollade namnet Otto Hallberg i personregistret).
Undras hur länge handlingarna i målet mot Hallberg är hemligstämplade?
s.72-73
"[...] I finska fortsättningskriget [...] deltog en svensk bataljon, cirka 800 man, på Hangöfronten. I november 1941 utrymde Sovjetunionen Hangö och marskalk Mannerheim avtackade den svenska bataljonen den 15 december och bataljonen var åter i Sverige den 28 december. Av bataljonens personal anmälde sig ett stort antal till fortsatt tjänstgöring i Finland och en del nya anmälningar kom in. Av dessa svenskar organiserades ett frivilligkompani. Den 10 januari 1942 återvände den första kontingenten till Finland och den 1 februari sattes kompaniet in på Svirfronten. Kompaniet har därför kallats Svirkompaniet.
Bland dem som tjänstgjorde på Hangöfronten bildades den 3 augusti 1941 organisationen Sveaborg med Otto Hallberg som ledare. Han hade redan 1933 väckt uppmärksamhet när han var med och störde ett Clartémöte vid Stockholms högskola. Han dömdes till böter och högskolan skilde honom från utbildningen under 1934. När Sveaborgsorganisationen bildades var bland andra Lennart Hansson med, som senare blev moderat kommunalpolitiker i Skåne.
Vid den svenska bataljonens hemkomst från Hangö fick ledningen för organisationen till uppdrag att skapa en riksledning för Lindholmnazisternas [SSS:s] frontavdelningar. Dessa var efter tysk mönster ursprungligen ett slags SA-grupper, som efter det uniformsförbud som infördes 1934 hade införlivats i den politiska organisationen. I Sveaborgsorganisationen kunde de ingå som varit frivilliga i finska armén eller Waffen-SS och de som till exempel genom långvarit partiarbete visat sig politiskt rättrogna. Sveaborgsavdelningar fanns även bland de frivilliga i Finland och Waffen-SS.
[...] Vid Svirkompaniet tjänstgjorde en av nazisternas blivande kultfigurer, Gösta Hallberg-Cuula. Han uppmärksammades när han den 15 oktober 1932 detog i ett överfall på dramatenskådespelare som uppförde pjäsen "Guds gröna ängar". På morgonen den 14 april 1942 handskades Hallberg-Cuula oförsiktigt med en rörmina som utlöstes och skadade honom så att han avled. Sveaborgsavdelningarna bytte efter hand namn och uppkallades då efter medlemmar som stupat under tjänstgöring i Finland eller Waffen-SS. Sveaborgsavdelningen vid Svirkompaniet fick namnet Kampavdelning Hallberg-Cuula. Cirka 400 svenskar hann tjänstgöra i Svirkompaniet innan det upphörde den 26 september 1944. En av dessa var Åke J. Ek som då var i 19-årsåldern och medlem i Lindholmnazisternas ungdomsorganisation."
s.221-223 [SSS upphörde som parti 1950]
"[...] I en intervju av Torkel Ivarsson vid Borås Tidning 1997 berättade [ovan nämda Lennart] Hansson att när han 1946 deltog i ett av de första årsmötena i Stockholm med Förbundet finlandsfrivilliga kom Otto Hallberg med idén att ombilda Sveaborgsorganisationen till en motståndsorganisation. Idén redovisades också för Sven Olof Lindholm [SSS:s ledare som inte blev antagen till den finska armén 1939].
Otto Hallberg hade under sin politiska verksamhet skaffat sig många kontakter inom företagsvärlden som finansierade hans resor runt om i landet. Till organisationen anslöt sig höga militärer, jordbrukare, skogsägare, reservofficerare, lärare och påfallande många underbefäl. Organisationen kom att omfatta 1.200 kontaktmän och ett antal sympatisörer så den totala styrkan uppgick till cirka 3.000 personer.
Hansson berättade för Ivarsson om ett möte i Västerås, troligen hemma hos tekniske direktören på ASEA Ragnar Liljeblad, där även andra industriledare var med. Liljeblad hade goda kontakter med USA och kände personligen försvarstabschefen generalmajor Rickard Åkerman, som liksom Hansson och Hallberg varit finlandsfrivilliga.
Enligt Hansson så var det en elev vid Försvarets läroverk som läckte om organisationens existens. I maj 1952 anhölls Otto Hallberg och åtalades för olaglig kårverksamhet. Hallberg skulle 1943 till 1947 ha arbetat med att bilda en sammanslutning som skulle träda i funktion om Sverige ockuperades. Av ett polisprotokoll från förhör med löjtnant Paul Anders Lindström, som tjänstgjorde vid Infanteriets kadettskola i Ulriksdal, framgår att Lindström kontaktades av Hallberg troligen 1948. Lindström hade tjänstgjort vid samma kompani som Hallberg på Hangöfronten. För Lindström redovisade Hallberg sina planer,
[...]som gingo ut på att ordna en sammanslutning av rättskaffens och pålitliga personer, vilka i händelse av en fientlig ockupation skulle söka sig till vissa på förhand utsedda platser i landet, där de skulle uppehålla sig till dess hjälp kunde påräknas västerifrån.
Hallberg hade begärt att Lindström skulle anskaffa personer och "som sådana hade Lindström uppgivit fanjunkaren Liljestrand, Östersund och löjtnant Ekelund vid A1". Av dessa var i varje fall löjtnant Ekelund finlandsfrivillig. Hallberg friades i Uppsala rådhusrätt och den 15 april 1953 fastställde Svea Hovrätt rådhusrättens dom. Domstolarna ansåg inte att det Hallberg gjort stred mot Strafflagens 9 kap. 7§ angående olovlig kårverksamhet. Handlingarna i målet är hemligstämplade.
Samtidigt som Otto Hallberg höll på att bygga upp sin organisation pågick uppbyggnaden av en liknande organisation, som tydligen var sanktionerad på hög nivå. Medverkade gjorde en annan finlandsfrivillig, Anders Grafström, som varit kompanischef vid Hangöbataljonen. Maj Wechselmann berör detta i sin bok De bruna förbindelserna. Hon citerar ett brev, som handlar om Otto Hallberg, från försvarstabschefen general Rickard Åkerman till överbefälhavaren general Swedlund 1952:
I början tog jag honom ej riktigt på allvar, det föreföll mig som om det låg mer fantasi än verklighet bakom det hela. Trots sin odisputabla intelligens har han ej vidare förmåga att muntligt klart uttrycka vad han avser. Så småningom förstod jag dock att han utförde ett verkligt organisationsarbete. [...] Då jag kom i kontakt med ett par av hans medarbetare - den ene kapten Linderoth i Köping - blev min, liksom deras, främsta strävan att förmå H till kontakt med militärledningen. Vi framhöll att förr eller senare måste det bli något spektakel, om han arbetade på egen hand och kom i kontakt med motsvarande rörelse från militärt håll eller sökte kontakter bland underbefäl. Att direkt svika hans förtroende ansåg vi oss ej kunna göra; hans avsikter var ju dock de bästa.
Åkerman berättade därefter i brevet om försök att sammanföra Grafström och Hallberg, vilket fördröjts genom att Grafström var på studieresa i USA. Under tiden hann Hallberg arresteras. Åkerman skrev vidare: "Jag framhöll så väl för statspolisen som per telefon för landsfogden att så litet som möjligt borde skrivas, då blotta existensen av ett skriftligt papper med militära namn kunde vålla trassel." Efter avslöjandet gick luften ur organisationen, men enligt Hansson fortsatte en del av medlemmarna att träffas hemma hos honom fram till 1957-1958. Enligt Hansson brukar de krigsveteraner som är kvar i livet träffas regelbundet men bara för att hedra stupade kamrater.
Wechselmann uppger i sin bok att doktor Ragnar Liljeblad fungerade som kontaktman mellan Grafström och Hallberg och även uppehöll kontakter med CIA. Denna uppgift har Wechselmann fått från personer hon intervjuade inför filmen Kallt krig i kallt landskap. Enligt Maj Wechselmann var Ragnar Liljeblad kusin till Otto Hallberg och lika fanatisk tyskvän som sin kusin."
Det kan stå mer annorstädes i boken efter som det inte finns något sakregister (jag kollade namnet Otto Hallberg i personregistret).
Undras hur länge handlingarna i målet mot Hallberg är hemligstämplade?