Svensk musköt från 1632
Svensk musköt från 1632
Var nere i Frankfurt a.m. med jobbet for ett tag sedan och uttrakad som jag var gick jag och besokte historiska museumet i Framkfurt. Letade speciellt efter prylar relaterade till 30-ariga kriget, eftersom att Frankfurt varit ockuperat av Gustaf II Adolf hoppades jag kunna hitta en del intressanta saker...
Museumet hade en avdelning som handlade om 30-ariga kriget och jag hittade en svensk muskot daterad 1632. Det fanns en liten skylt men forklaring (pa tyska) som sade nagot i stil med "Svenskarna var helt overlagsna eftersom att alla soldater hade likadana muskoter vilket underlattade reparationer etc." och "Den svenska armen var den i sarklass bast utrsutade nar det galler handeldvapen, nastan alla soldater hade en egen bossa/pistol, aven de i artelleriet".
Min fraga ar da, var aven artelleristerna tilldelade pistol/bossa sa pass tidigt som under 30-ariga kriget? Tycker det later for bra for att vara sant...
Var det inte aven sa att alla soldater inte hade likadana bossor, utan snarare liknande bossor?
Museumet hade en avdelning som handlade om 30-ariga kriget och jag hittade en svensk muskot daterad 1632. Det fanns en liten skylt men forklaring (pa tyska) som sade nagot i stil med "Svenskarna var helt overlagsna eftersom att alla soldater hade likadana muskoter vilket underlattade reparationer etc." och "Den svenska armen var den i sarklass bast utrsutade nar det galler handeldvapen, nastan alla soldater hade en egen bossa/pistol, aven de i artelleriet".
Min fraga ar da, var aven artelleristerna tilldelade pistol/bossa sa pass tidigt som under 30-ariga kriget? Tycker det later for bra for att vara sant...
Var det inte aven sa att alla soldater inte hade likadana bossor, utan snarare liknande bossor?
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1741
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Sverige
Svensk musköt från 1632
Vad gäller tilldelningen av eldhandvapen till "stödtrupper" så har jag ingen aning.
De svenska musköterna var inte identiska eller serietillverkade i modern mening, d.v.s. det gick inte utan vidare att ta en del från ett vapen och montera det på ett annat utan anpassning medelst fil eller dyligt.
En sådan precision i storskalig produktion är nära nog en 1900-tals företeelse.
Vad som dock var standardiserat var kalibrarna, vilket innebar att man kunde massproducera ammunition centralt samt ammfördela inom förband.
Tidigare var skyttar tvungna att tillverka sina egna kulor.
Dessutom så var de svenska vapnen lättare (de behövde ej använda sk. skjutgaffel som stöd) och enklare att använda p.g.a. att man använde färdiga patroner (kula och krut i en liten pappersstrut som kunde föras mer i mynningen i ett stycke).
Detta innabar att laddstaken bara behövde användas en gång per skott.
Fienden "de onda papisterna", var tvungna att först hälla i rätt mängd krut, föra i laddstaken och stöta ihop krutet, föra i förladdning (papper"klump" mellan kula och krut) och kula och sedan föra i laddstaken och trycka ner förladdning och kula ner till krutet.
Samma förbättringar gällde även för det svenska fältartilleriet (regementsstyckena).
De svenska musköterna var inte identiska eller serietillverkade i modern mening, d.v.s. det gick inte utan vidare att ta en del från ett vapen och montera det på ett annat utan anpassning medelst fil eller dyligt.
En sådan precision i storskalig produktion är nära nog en 1900-tals företeelse.
Vad som dock var standardiserat var kalibrarna, vilket innebar att man kunde massproducera ammunition centralt samt ammfördela inom förband.
Tidigare var skyttar tvungna att tillverka sina egna kulor.
Dessutom så var de svenska vapnen lättare (de behövde ej använda sk. skjutgaffel som stöd) och enklare att använda p.g.a. att man använde färdiga patroner (kula och krut i en liten pappersstrut som kunde föras mer i mynningen i ett stycke).
Detta innabar att laddstaken bara behövde användas en gång per skott.
Fienden "de onda papisterna", var tvungna att först hälla i rätt mängd krut, föra i laddstaken och stöta ihop krutet, föra i förladdning (papper"klump" mellan kula och krut) och kula och sedan föra i laddstaken och trycka ner förladdning och kula ner till krutet.
Samma förbättringar gällde även för det svenska fältartilleriet (regementsstyckena).
-
Dwight D Eishenhower
- Utsparkad
- Inlägg: 47
- Blev medlem: 13 april 2002, 02:34
- Ort: Karl XII vår unge hjälte
- Kontakt:
- Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Musköt är inte någon typ av lås eller liknande utan en typ av vapen, och musköter använder spanjorerna 1570, så nog fanns de 1632. Musköt är enligt en bok jag har, ett slätborrat tvåhandsvapen, vanligen mynningsladdat, och som sagt fanns de redan innan 1600-talet.Fanns inga musköter då bara flinlås vapen!
/Johan
-
Dwight D Eishenhower
- Utsparkad
- Inlägg: 47
- Blev medlem: 13 april 2002, 02:34
- Ort: Karl XII vår unge hjälte
- Kontakt:
- Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Ja jag vet inte vad han snackar om, men man antar ju att om det står musköt i div. böcker man har läst om 30-åriga kriget så antar man ju att de har rätt, en sak är ju iaf säker... nårra maskingevär fanns det iaf inteJohan Elisson skrev:Dwight,
det fanns hjullåsmusköter och flintlåsmusköter 1632... Så vad pratar du egentligen om?
/Johan
-
Dwight D Eishenhower
- Utsparkad
- Inlägg: 47
- Blev medlem: 13 april 2002, 02:34
- Ort: Karl XII vår unge hjälte
- Kontakt:
Vad det inte ofta farligare att använda vapnet för skytten än för den tilltänkta måltavlan. Och Hur känslig för väta var dessa tidiga vapen??Johan Elisson skrev:Dwight,
det fanns hjullåsmusköter och flintlåsmusköter 1632... Så vad pratar du egentligen om?
/Johan
Var man tvungen att rensa innan man kunde ladda om eller var det bara att stoppa ner en kula skjuta, stoppa ner en kula skjuta etc etc.
Hur skötte man underhållet på dessa tidiga vapen?
Hur lång var räckvidden för dessa tidiga bössor?
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1741
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Sverige
De musköter som användes under 30-åriga kriget var mig veterligen av hjullås/luntlåstypen. D.v.s. en långsamt brinnande stubin eller lunta satt montered på en hävarm.
När man pressade bak "avtryckaren" så fördes luntan ner till tändsatsen som förhoppningsvis antändes. Jag tror tillförlitligheten låg runt 75%.
Regn var självfallet ett stort problem eftersom luntan då kunde slockna. Man försökte då att bära den brinnande luntan skyddad under kläderna. Trots denna åtgärd så var infanteriets stridsförmåga kraftigt nedsatt under dylik väderlek.
Vad anser skottvidden så tror jag att den i paktiken låg på max 70 meter vid salveld. En muskötkula är klotformad och bössan är slätborrad, vilket leder till att kulan kan bete sig lite "hur som helst" i luften. Vid avfyning så satte man inte kolven mot axeln eftersom detta skulle kunna få armen att gå ur led samt att det ej var befogat av precisionsskäl. Man satte helt sonika kolven mot bröstkorgen riktade vapnet i rätt riktning och hoppades på det bästa.
När man pressade bak "avtryckaren" så fördes luntan ner till tändsatsen som förhoppningsvis antändes. Jag tror tillförlitligheten låg runt 75%.
Regn var självfallet ett stort problem eftersom luntan då kunde slockna. Man försökte då att bära den brinnande luntan skyddad under kläderna. Trots denna åtgärd så var infanteriets stridsförmåga kraftigt nedsatt under dylik väderlek.
Vad anser skottvidden så tror jag att den i paktiken låg på max 70 meter vid salveld. En muskötkula är klotformad och bössan är slätborrad, vilket leder till att kulan kan bete sig lite "hur som helst" i luften. Vid avfyning så satte man inte kolven mot axeln eftersom detta skulle kunna få armen att gå ur led samt att det ej var befogat av precisionsskäl. Man satte helt sonika kolven mot bröstkorgen riktade vapnet i rätt riktning och hoppades på det bästa.
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1741
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Sverige
Det finns mig veterligen tre typer av mynningsladdare:
-hjullås - Det dominerande vapnet fram till c:a 1690.
En långsamt brinnande stubin eller lunta satt montered på en hävarm. När man pressade bak "avtryckaren" så fördes luntan ner till tändsatsen.
C:a 1 av 5 skott blev eldavbrott. Eldhastighet c:a 1.5 skott/minut.
-Flintlås - Det dominerande vapnet från c:a 1690 till c:a 1830. När man tryckte in avtryckaren åkte hanen framåt, slog undan "skyddslocket" ovanför tändsatsen och slog (förhoppningsvis) upp en gnista som antände tändsatsen. Flintan kunde lätt vrida sig, varför man ständigt måste kolla efter att flintan satt rätt. Detta beteende torde dock ha varit tämligen reflexmässigt. Ungefär som att man idag som soldat jämt och ständigt känner efter att fickorna är stängda.
C:a 1 av 7 skott blev eldavbrott. Eldhastigheten ökades till c:a 2 skott/minut.
-Slaglås - Det dominerande vapnet från c:a 1830 till c:a 1870. När man tryckte in avtryckaren åkte hanen framåt, slog till tändhatten som tände drivladdningen.
C:a 1 av 100 skott blev eldavbrott. I och med att man samtidigt ofta införde räffling så minskades eldhastigheten till c:a 1.5 skot/minut. Detta kunde dock kompenseras av att den effektiva skottvidden grovt sätt fördubblades.
-hjullås - Det dominerande vapnet fram till c:a 1690.
En långsamt brinnande stubin eller lunta satt montered på en hävarm. När man pressade bak "avtryckaren" så fördes luntan ner till tändsatsen.
C:a 1 av 5 skott blev eldavbrott. Eldhastighet c:a 1.5 skott/minut.
-Flintlås - Det dominerande vapnet från c:a 1690 till c:a 1830. När man tryckte in avtryckaren åkte hanen framåt, slog undan "skyddslocket" ovanför tändsatsen och slog (förhoppningsvis) upp en gnista som antände tändsatsen. Flintan kunde lätt vrida sig, varför man ständigt måste kolla efter att flintan satt rätt. Detta beteende torde dock ha varit tämligen reflexmässigt. Ungefär som att man idag som soldat jämt och ständigt känner efter att fickorna är stängda.
C:a 1 av 7 skott blev eldavbrott. Eldhastigheten ökades till c:a 2 skott/minut.
-Slaglås - Det dominerande vapnet från c:a 1830 till c:a 1870. När man tryckte in avtryckaren åkte hanen framåt, slog till tändhatten som tände drivladdningen.
C:a 1 av 100 skott blev eldavbrott. I och med att man samtidigt ofta införde räffling så minskades eldhastigheten till c:a 1.5 skot/minut. Detta kunde dock kompenseras av att den effektiva skottvidden grovt sätt fördubblades.
- Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1741
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Sverige