Det glada 80-talet

[Markus Holst]

Det talas allt mindre om det glada 20-talet. Istället är det 80-talet som anses glatt. Tror ni detta är bestående?

[Hans]

Jag tror det är generationskopplat. Barndomen och fram tills en sådär +/-25 är en bekymmersfri tillvaro, du har inte en massa ansvar med familj, hus, avbetalningar, räkningar m.m.. Vädret var alltid vackert, det var ju bara då kameran kom fram. Inte en kulen novembermorgon när snöblandat regn slog emot vågrätt i kulingen. Man var ung och frisk och hade inte svårt att kliva ur sängen med knakande leder. Först ett par år efter 30 började det jag listade ovan.

Så för mig född 61 var 80-talet glatt, om man bortser från att Ryss... förlåt Sovjetunion stod utanför och funderade på om han skulle knacka på. Men jag var då i Armén så vi tänkte väl lite mer än den normale svensken på det.

För någon född 51 var kanske 70-talet glatt.
Och någon född 71 var nog 90-talet glatt.
Någon född 81 var troligtvis 00-talet glatt.

Mina 2 € cent.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Jag upplever det som att 80-talet främst dyrkas av dem som då ännu inte ar födda.

[Patrik Öbrink]

Med det glada 80-talet avses väl att det var högkonjuktur och att folk gjorde klipp och blev rika snabbt, precis som det var på 20-talet fram till börskraschen 1929. Sedan blev det depression på 30-talet och lågkonjunktur på 90-talet. Kontrasterna är viktiga i sammanhanget. Före 70-talet var det ju dessutom oljekris och annat skit så 80-talet sticker verkligen ut.

Med tiden kommer nog folk nog att prata allt mindre om 80-talet överhuvudtaget, på samma sätt som att det är få som för den karolingiska renässansen på tal i konversationer.