Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Burgos_Pangasinan.png (72.63 KiB) Visad 585 gånger

BURGOS. Burgos hette ursprungligen San Isidro för att hedra dess skyddshelgon, Isidore Arbetaren. Eftersom det fanns en annan ort vid namn San Isidro längs Lingayenbuktens stränder, lade invånarna till "Potot" till stadens namn. Denna term är ett ilokanskt adjektiv som betyder "avskuren", "avskuren" eller "frånkopplad", och hänvisar till Agno-floden som under torrperioden inte har kontinuerligt flödande vatten. Denna bäck avbryts därför och kopplas bort under sommarmånaderna. Förvirringen fortsatte dock och kvarstod då post till San Isidro de Potot felaktigt skickades till staden San Isidro Labrador och post från den senare till den förra staden. 1914 ändrade därför namnet till Burgos för att hedra José Burgos, en katolsk präst som deltog i upproret mot spanjorerna.

I si8gillet ses symboler för kommunens viktigaste näringar. Vattenbuffeln står för boskapsuppfödningen men ockås befolkningen hårda arbete. Fiskarna syftar kustfisket och den tillhörande fiskindustrin. Risaxen och plantorna representerar jordbruket. Det övre fältet står för kommunens omgivningar med skogar och berg.
.

[Patrik Öbrink]

Calasiao_Pangasinan_Seal.png (160.12 KiB) Visad 569 gånger

CALASIAO. Namnet Calasiao kommer från det lokala ordet Kalasian, som betyder "en plats där blixtar ofta inträffar". Enligt uppgift var det frekvent med åskväder i området förr i tiden. Precis som de flest andra kommuner i provinsen är Calasiao en jordbruksbygd där de främsta produkterna är ris, mango och kokos. Detta återspeglas i sigillet i form av ett risfält. Calasiao är känd för puto calasiao, en ris- och dadelkaka. De tillverkas i en speciell lerkruka (tapayan), som avbildas mellan kugghjulet och städet. Städet representerar traditionellt grovsmide och metallhantverk, tidigare en mycket viktig näring i kommunen. Kugghjulet symboliserar modernisering och industriella framsteg. Byggnaderna i bakgrunden står för kommersialisering, handel och ekonomisk tillväxt. I kommunen finns bl.a. en Coca Cola-fabrik. Vägen hänvisar till kommunens läge längs vägen mellan Dagupan and San Carlos City. Den filippinska solen syftar dels på landet och kampen för självständighet, dels framtidstro och hopp. De 24 stjärnorna representerar barangayerna i kommunen. Mottot "Aliguas Calasio" betyder "Framsteg Calasio".
.

[Patrik Öbrink]

dasol.jpg (88.87 KiB) Visad 535 gånger

DASOL. Kommunen fick sitt namn från medicinalörten "dosol" som fanns i överflöd i området under den spanska perioden. Bladen på denna örtväxt är grönaktiga och ovala. Den användes för att bota infekterade sår. Dess namn uttalades ofta felaktigt som "Dasol" av spanjorerna, så när platsen etablerades som kommun på 1800-talet blev Dasol dess officiella namn.

Saltutvinning är kommunens i särklass största näring, vilket återspeglas i sigillets övre högra fält. Till vänster om den avbildas dosolörten, som gett kommunen dess namn. Två andra viktiga näringar är jordbruk och fiske, vilket avbildas i sigillets nedre två fält. Den röda kompassnålen syftar dels på kommunens läge vid kusten och är dels en symbol för strävan efter framsteg.

Dasolbukten var platsen för flera sjöslag under andra världskriget. Den 23 augusti 1944 attackerades de amerikanska ubåtarna USS Harder och USS Hake av Kaibokan CD-22 och PB-102 (tidigare USS Stewart (DD-224)). I tron ​​att det bara var en japansk minröjningsfartyg och den thailändska jagare nPhra Ruang, opererade det japanska fartyget tillsammans med det attackerade antiubåtsfartyget och sänkte Harder med djupbomber. Hake attackerades också men undkom och anlände till Fremantle Harbor, Australien den 24 september 1944.

Den 6 november 1944, medan den japanska kryssaren Kumano bevakade konvojen Ma-Ta 31, attackerades den japanska kryssaren Kumano av en amerikansk ubåtsvargflock bestående av Batfish, Guitarro, Bream, Raton och Ray. Sammanlagt avfyrade de amerikanska ubåtarna 23 torpeder mot konvojen, varav två träffade Kumano. Den första träffen förstörde fartygets nyligen utbytta bog, och den andra skadade dess styrbords maskinrum. Kumano undkom och bogserades till Dasol Bay av lastfartyget Doryo Maru, och därifrån flyttades fartyget till stranden och genomgick reparationer. Den 25 november 1944 utsattes Kumano för flygattacker av flygplan som avfyrades av USS Ticonderoga. Fem torpeder och fyra bomber träffade fartyget, som välte och sjönk.
.

[Patrik Öbrink]

Infanta_Pangasinan.png (149.69 KiB) Visad 530 gånger

INFANTA. Kommunen sägs ha fått sitt namn efter "Infantadrottningen Isabela", Isabella II av Spanien. Infanta ligger direkt söder om Dasol och även här är saltproduktion en betydande näring, vilket vi ser i sigillets nedre högra fält. Jordbruk, i synnerhet ris, och fiskeindustrin (fisk och skaldjur) bidrar också till befolkningens försörjning. Längst upp i sigillet avbildas kommunhuset, som representerar kommunens styre.
.

[Patrik Öbrink]

Labrador_Pangasinan.png (91.81 KiB) Visad 526 gånger

LABRADOR. Kommunen är uppkallad efter dess skyddshelgon, San Isidro Labrador (S:t Isidorus bonden). Han är böndernas skyddshelgon. De viktigaste näringarna är jordbruk, fiske, hantverk och industri, vilket återspeglas i sigillet - plog, fiskebur av bambu och spadar. Spadarna används vid tillverkning av sawali (vävda bambumattor) och kvastar, produkter som kommunen är känd för. Varje år firas Sawali-festivalen.
.

[Patrik Öbrink]

Laoac_Pangasinan.png (108.12 KiB) Visad 523 gånger

LAOAC. Namnet kommer från det lokala ordet för "vidsträckt", vilket syftar på den vidsträckta slätt som kommunen utgörs av. Det här är ren jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillet - salakot (traditionell huvudbonad för risbönder) och plog. Färgerna i det övre fältet är hämtade från den filippinska flaggan.
.

[Patrik Öbrink]

lingayen-seal.png (303 KiB) Visad 492 gånger

LINGAYEN. Den gula stjärnan står för vision och framgång samt gemenskap och enhet. Lingayen är provinshuvudstad och överst i stjärnan avbildas den historiska regeringsbyggnaden, som representerar administration och politiskt styre.

Nedanför soldater, vilket syftar på Lingayens betydelse för återerövringen av landet från de japanska ockupanterna. Under ockupationen var Lingayen en center för USA-sponsrade gerillastyrkor under Russell Volckmann, som samordnade med de allierade styrkorna och tillhandahöll underrättelser som förberedelse för de amerikanska truppernas återkomst. Den viktigaste händelsen under krigstid i samband med Lingayen inträffade i januari 1945, under invasionen av Lingayenbukten, en viktig fas av Luzon-kampanjen. Från den 3 till 13 januari 1945 genomförde de allierade marinstyrkorna omfattande bombardemang som förberedelse för landstigning av USA:s sjätte armé. Denna operation genomfördes efter att gerillan informerat MacArthur om att japanerna endast hade en liten närvaro i området, vilket gav intrycket av att vara en säker plats för den amerikanska landstigningen. Dess långa strand fungerade som landningsbana för flera attackflygplan.Den 9 januari 1945 landsteg de allierade trupperna längs en bred kuststräcka i Lingayenbukten och etablerade ett viktigt strandhuvud för befrielsen av Luzon.

Till vänster om stjärnan ett risax, symbol för det lokala jordbruket. Till höger en fisk, en kruka och flaskor; de representerar det viktiga fisket Lingayenbukten. produktionen av lerkrukor och tillverkningen av bagoong, en salt fisksås som är mycket populär tillsammans med bl.a, mango. Nedanför en nipahut, som tillverkas i stor skala i Lingayen,och flaskor med vinäger, även dte en viktig lokal produkt. Staden är dessutom känd för möbeltillverkning, därav möblerna i sigillets nedre del.
.

[tyskaorden]

Var det där general MacArthur återkom till Filippinerna?

[Patrik Öbrink]

Var det där general MacArthur återkom till Filippinerna?

Nej, han återkom på ön Leyte på östkusten.

[tyskaorden]

Var det där general MacArthur återkom till Filippinerna?

Nej, han återkom på ön Leyte på östkusten.

Ok tack för svar.

[Patrik Öbrink]

Mabini_Pangasinan.png (140.65 KiB) Visad 432 gånger

MABINI. Kommunen fick namnet Mabini för att hedra revolutionären Apolinario Mabini som bl.a. var den första premiärministern i första republiken. Tidigare hette den Balincaguin, ett lokalt uttryck som betyder "fladdermössens boning". Grottsystemen i området, som ligger vid Timoreberget, är hem åt enorma populationer av fladdermöss. Därav fladdermusen i sigillet. Mabini är en utpräglad jordbrukskommun, som i sigillet återspeglas i form av en spade och en grep. Bladen representerar råmaterialet till traditionellt lokalt hantverk; i Mabini är tillverkning av korgar och sawali (vävda mattor av bambu eller palmblad) en viktig traditionell näring. Berget är Timore Mountain och floden är Balincaguin River som rinner genom kommunen. Den filippinska solen är dels e symbol för hopp, framtidstro och en ny era, syftar dels på Apolinario Mabinis och de andra revolutionärernas frihetskamp. De två stjärnorna står för vägledning och suveränitet.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Malasiqui,_Pangasinan.png (140.14 KiB) Visad 280 gånger

MALASIQUI. Namnet Malasiqui anses komma från det lokala utrrucket för "plats full av blixtar", men det finns även en lokal legend om hur kommunen fick sitt namn:

Tre spanska präster var upprörda över vägens skick som var lerig. Den första prästen sade "mala" vilket betyder dåligt. Den andra prästen svarade "si" vilket betyder ja. Den tredje, som tydligen inte var uppmärksam, frågade "que?" eller "vad". Lokalbefolkningen som hörde samtalet misstog det som om de namngav orten. Och så blev den känd som Mala Si Que? eller det nuvarande namnet som stavas Malasiqui.

Malasiqio är en utpräglad jordbrukskommun där ris, majs och tropiska låglandsgrönsaker utgör de främsta grödorna. Kommunen har också en av landets största koncentration av mango. Jordbruket representeras i sigillet av risfälet, risxaet och plogen. Fisken står för det betydelsefulla flodfisket. Bergen representerar kommunens omgivningar.
.

[Patrik Öbrink]

Manaoag_Pangasinan.png (140.35 KiB) Visad 240 gånger

MANAOAG. Namnet kom från det pangasinska ordet "Mantaoag" som betyder "att kalla". Staden är en populär lokal pilgrimsort eftersom där finns en elfenbensstaty från 1600-talet föreställande Jungfru Maria med titeln Nuestra Señora del Rosario de Manaoag ("Vår Fru av Rosenkransen av Manaoag"). Legenden säger att en namnlös man hade en vision av Jungfru Maria, som kallade honom att låta bygga helgedomen (därav namnet Manaoag, "att kalla"). Helgedomen och basilikan avbildas i det övre högra fältet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Our_Lady_of_Manaoag

Till vänster e flätad bambuvägg som representerar det traditionella, lokala hantverket. I det nedre vänstra fältet avbildas sockerrör, som står för den viktigaste kommersiella grödan i kommunen, vars förädling betyder mycket för den lokala ekonomin; av dem tillverkas bl.a. basi (sockerrörsvin) och patupat (en klibbigt risdessert). Till höger ris som representerar jordbruket i stort.
.

[Patrik Öbrink]

mangaldan-seal.png (225.51 KiB) Visad 16 gånger

MANGALDAN. Det här är en av de äldsta spanska bosättningarna i Pangasinan, grundad 1591 som encomienda av dominikaner. Det finns flera olika teorier om namnets ursprung. Enligt en kommer namnet från det lokala ordet för människor som plockar mangofrukter. Det är fortfarande en viktig jordbruksprodukt i kommunen och avbildas i sigillet tillsammans vattenbuffeln. Mangaldan är känd för panding, torkat buffelkött. Till vänster risfält som representerar en annan viktig produkt. En annan viktig näring är dryckestillverkning, i synnerhet traditionella drycker som tuba (fermenterat palmvin) och (sprit gjord på sockerrör). Detta representeras i sigillet av flaskorna i övre vänstra fältet. Stolen och solfjädern symboliserar möbelindustrin och det lokala hantverket medan städet står för befolkningens arbete, flit och produktivitet. Kugghjulet i mitten symboliserar indsutri och handel.
.

[Patrik Öbrink]

Mangatarem_Pangasinan.png (137.85 KiB) Visad 14 gånger

MANGATAREM. Här är en kommun vars namn vi vet betyder "mangoodling". Det är den till ytan största kommunen i Pangasinan och en utpräglad jordbruksbygd. Det återspeglas tydligt i sigillet. Bolokniven syftar på en lokal legend om de första bosättarna, två skogshuggare som möttes i skogen; den ene bar en mango och den andre ett ostron. Solen symboliserar hopp och framtidstro.
.