Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Burgos_Pangasinan.png (72.63 KiB) Visad 126 gånger

BURGOS. Burgos hette ursprungligen San Isidro för att hedra dess skyddshelgon, Isidore Arbetaren. Eftersom det fanns en annan ort vid namn San Isidro längs Lingayenbuktens stränder, lade invånarna till "Potot" till stadens namn. Denna term är ett ilokanskt adjektiv som betyder "avskuren", "avskuren" eller "frånkopplad", och hänvisar till Agno-floden som under torrperioden inte har kontinuerligt flödande vatten. Denna bäck avbryts därför och kopplas bort under sommarmånaderna. Förvirringen fortsatte dock och kvarstod då post till San Isidro de Potot felaktigt skickades till staden San Isidro Labrador och post från den senare till den förra staden. 1914 ändrade därför namnet till Burgos för att hedra José Burgos, en katolsk präst som deltog i upproret mot spanjorerna.

I si8gillet ses symboler för kommunens viktigaste näringar. Vattenbuffeln står för boskapsuppfödningen men ockås befolkningen hårda arbete. Fiskarna syftar kustfisket och den tillhörande fiskindustrin. Risaxen och plantorna representerar jordbruket. Det övre fältet står för kommunens omgivningar med skogar och berg.
.

[Patrik Öbrink]

Calasiao_Pangasinan_Seal.png (160.12 KiB) Visad 110 gånger

CALASIAO. Namnet Calasiao kommer från det lokala ordet Kalasian, som betyder "en plats där blixtar ofta inträffar". Enligt uppgift var det frekvent med åskväder i området förr i tiden. Precis som de flest andra kommuner i provinsen är Calasiao en jordbruksbygd där de främsta produkterna är ris, mango och kokos. Detta återspeglas i sigillet i form av ett risfält. Calasiao är känd för puto calasiao, en ris- och dadelkaka. De tillverkas i en speciell lerkruka (tapayan), som avbildas mellan kugghjulet och städet. Städet representerar traditionellt grovsmide och metallhantverk, tidigare en mycket viktig näring i kommunen. Kugghjulet symboliserar modernisering och industriella framsteg. Byggnaderna i bakgrunden står för kommersialisering, handel och ekonomisk tillväxt. I kommunen finns bl.a. en Coca Cola-fabrik. Vägen hänvisar till kommunens läge längs vägen mellan Dagupan and San Carlos City. Den filippinska solen syftar dels på landet och kampen för självständighet, dels framtidstro och hopp. De 24 stjärnorna representerar barangayerna i kommunen. Mottot "Aliguas Calasio" betyder "Framsteg Calasio".
.

[Patrik Öbrink]

dasol.jpg (88.87 KiB) Visad 76 gånger

DASOL. Kommunen fick sitt namn från medicinalörten "dosol" som fanns i överflöd i området under den spanska perioden. Bladen på denna örtväxt är grönaktiga och ovala. Den användes för att bota infekterade sår. Dess namn uttalades ofta felaktigt som "Dasol" av spanjorerna, så när platsen etablerades som kommun på 1800-talet blev Dasol dess officiella namn.

Saltutvinning är kommunens i särklass största näring, vilket återspeglas i sigillets övre högra fält. Till vänster om den avbildas dosolörten, som gett kommunen dess namn. Två andra viktiga näringar är jordbruk och fiske, vilket avbildas i sigillets nedre två fält. Den röda kompassnålen syftar dels på kommunens läge vid kusten och är dels en symbol för strävan efter framsteg.

Dasolbukten var platsen för flera sjöslag under andra världskriget. Den 23 augusti 1944 attackerades de amerikanska ubåtarna USS Harder och USS Hake av Kaibokan CD-22 och PB-102 (tidigare USS Stewart (DD-224)). I tron ​​att det bara var en japansk minröjningsfartyg och den thailändska jagare nPhra Ruang, opererade det japanska fartyget tillsammans med det attackerade antiubåtsfartyget och sänkte Harder med djupbomber. Hake attackerades också men undkom och anlände till Fremantle Harbor, Australien den 24 september 1944.

Den 6 november 1944, medan den japanska kryssaren Kumano bevakade konvojen Ma-Ta 31, attackerades den japanska kryssaren Kumano av en amerikansk ubåtsvargflock bestående av Batfish, Guitarro, Bream, Raton och Ray. Sammanlagt avfyrade de amerikanska ubåtarna 23 torpeder mot konvojen, varav två träffade Kumano. Den första träffen förstörde fartygets nyligen utbytta bog, och den andra skadade dess styrbords maskinrum. Kumano undkom och bogserades till Dasol Bay av lastfartyget Doryo Maru, och därifrån flyttades fartyget till stranden och genomgick reparationer. Den 25 november 1944 utsattes Kumano för flygattacker av flygplan som avfyrades av USS Ticonderoga. Fem torpeder och fyra bomber träffade fartyget, som välte och sjönk.
.

[Patrik Öbrink]

Infanta_Pangasinan.png (149.69 KiB) Visad 71 gånger

INFANTA. Kommunen sägs ha fått sitt namn efter "Infantadrottningen Isabela", Isabella II av Spanien. Infanta ligger direkt söder om Dasol och även här är saltproduktion en betydande näring, vilket vi ser i sigillets nedre högra fält. Jordbruk, i synnerhet ris, och fiskeindustrin (fisk och skaldjur) bidrar också till befolkningens försörjning. Längst upp i sigillet avbildas kommunhuset, som representerar kommunens styre.
.

[Patrik Öbrink]

Labrador_Pangasinan.png (91.81 KiB) Visad 67 gånger

LABRADOR. Kommunen är uppkallad efter dess skyddshelgon, San Isidro Labrador (S:t Isidorus bonden). Han är böndernas skyddshelgon. De viktigaste näringarna är jordbruk, fiske, hantverk och industri, vilket återspeglas i sigillet - plog, fiskebur av bambu och spadar. Spadarna används vid tillverkning av sawali (vävda bambumattor) och kvastar, produkter som kommunen är känd för. Varje år firas Sawali-festivalen.
.

[Patrik Öbrink]

Laoac_Pangasinan.png (108.12 KiB) Visad 64 gånger

LAOAC. Namnet kommer från det lokala ordet för "vidsträckt", vilket syftar på den vidsträckta slätt som kommunen utgörs av. Det här är ren jordbruksbygd, vilket återspeglas i sigillet - salakot (traditionell huvudbonad för risbönder) och plog. Färgerna i det övre fältet är hämtade från den filippinska flaggan.
.

[Patrik Öbrink]

lingayen-seal.png (303 KiB) Visad 33 gånger

LINGAYEN. Den gula stjärnan står för vision och framgång samt gemenskap och enhet. Lingayen är provinshuvudstad och överst i stjärnan avbildas den historiska regeringsbyggnaden, som representerar administration och politiskt styre.

Nedanför soldater, vilket syftar på Lingayens betydelse för återerövringen av landet från de japanska ockupanterna. Under ockupationen var Lingayen en center för USA-sponsrade gerillastyrkor under Russell Volckmann, som samordnade med de allierade styrkorna och tillhandahöll underrättelser som förberedelse för de amerikanska truppernas återkomst. Den viktigaste händelsen under krigstid i samband med Lingayen inträffade i januari 1945, under invasionen av Lingayenbukten, en viktig fas av Luzon-kampanjen. Från den 3 till 13 januari 1945 genomförde de allierade marinstyrkorna omfattande bombardemang som förberedelse för landstigning av USA:s sjätte armé. Denna operation genomfördes efter att gerillan informerat MacArthur om att japanerna endast hade en liten närvaro i området, vilket gav intrycket av att vara en säker plats för den amerikanska landstigningen. Dess långa strand fungerade som landningsbana för flera attackflygplan.Den 9 januari 1945 landsteg de allierade trupperna längs en bred kuststräcka i Lingayenbukten och etablerade ett viktigt strandhuvud för befrielsen av Luzon.

Till vänster om stjärnan ett risax, symbol för det lokala jordbruket. Till höger en fisk, en kruka och flaskor; de representerar det viktiga fisket Lingayenbukten. produktionen av lerkrukor och tillverkningen av bagoong, en salt fisksås som är mycket populär tillsammans med bl.a, mango. Nedanför en nipahut, som tillverkas i stor skala i Lingayen,och flaskor med vinäger, även dte en viktig lokal produkt. Staden är dessutom känd för möbeltillverkning, därav möblerna i sigillets nedre del.
.

[tyskaorden]

Var det där general MacArthur återkom till Filippinerna?

[Patrik Öbrink]

Var det där general MacArthur återkom till Filippinerna?

Nej, han återkom på ön Leyte på östkusten.

[tyskaorden]

Var det där general MacArthur återkom till Filippinerna?

Nej, han återkom på ön Leyte på östkusten.

Ok tack för svar.