Skulle kunna vara Andrea Doria och Stockholm
Från Wikipedia
Olyckan brukar betraktas som en av de märkligaste i sjöfartshistorien eftersom två moderna och välutrustade fartyg (båda hade fungerande radio och radar) krockade mitt på öppna havet. Fartyget sjönk 26 juli 1956 i Atlanten utanför Nantucket, Massachusetts, USA elva timmar efter en kollision med Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm föregående kväll (25 juli) på 70 meters djup. 51 personer från Andrea Doria samt 5 personer från Stockholm dog i samband med kollisionen. Värdefull konst gick förlorad, bland annat 500 m² oskattbara väggmålningar av konstnären Salvatore Fiume.
Stockholm hade gått mot den normala riktningen i farleden vilket är olämpligt men inte förbjudet. På kommandobryggan var Johan-Ernst Carstens-Johannsen, tredje styrman som tjänstgjorde i kapten Gunnar Nordensons frånvaro. Stockholm var liten (cirka 12 000 ton) och gav litet radareko i jämförelse med övriga snabba fartyg på linjen och dessa faktorer tillsammans gjorde att man på Andrea Doria gjorde misstaget att tro att det rörde sig om ett mindre kustfartyg eller en fiskebåt som skulle korsa farleden på väg in mot kusten, inte möta Andrea Doria.
Ombord på Andrea Doria med Piero Calamai som kapten, plottade man heller inte radarbilden och därför kunde man varken avgöra hastighet eller riktning på Stockholm. Andrea Doria girade svagt babord (vänster) för att, som man trodde, passera bakom det mindre fartyget. När det gick upp för Andrea Dorias besättning att de trots allt skulle mötas gjorde de det mycket värre felet att hålla fast vid att gira babord och möta Stockholm styrbord (högersidan) mot styrbord. Det råder i normala fall högertrafik på sjön. Stockholm girade helt enligt reglerna åt styrbord (höger) för ett vanligt möte babord mot babord (alltså med vänstersidorna mot varandra). Andrea Doria höll fast vid att försöka mötas styrbord mot styrbord och girade mer babord, Stockholm tvingades gira ännu mer åt styrbord och körde rakt in i styrbordsidan på Andrea Doria. Stockholm hade vid den tidpunkten för länge sedan börjat bromsa, men kollisionen kunde inte undvikas.
Vid kollisionen var Andrea Doria på väg ut ur en tjock dimbank medan Stockholm ditintills hade haft klar sikt. Fartygen hade därför inte kunnat se varandras lanternor. Båda fartygen fick kritik på grund av detta. Andrea Doria borde ha reducerat hastigheten mer i dimman och Stockholm borde ha reagerat på att det syntes ett radareko men inget fartyg och reducerat sin hastighet. Det spekulerades även i om Stockholms radar hade varit felinställd och Andrea Doria därför hade upptäckts för sent. Inget av fartygen hade heller försökt upprätta radiokontakt med det mötande fartyget.