Vinterkriget var inte på något sätt slutet på konflikten mellan Sovjet och Finland. Ett nytt anfall från Sovjet var bara en tidsfråga. Transiteringsavtalet med Tyskland hade förebyggt ett sovjetiskt anfall. Det blev dock på klart att avtalet skulle bli ett problem för Finlands neutralitet när de tysk-sovjetiska relationerna gick i kras. Att annulera avtalet skulle leda till en konflikt med Tyskland och lämna Finlands öde i ryska händer. Om Tyskland blockerade Finlands handel skulle Sovjet garantera den nödvändiga tillförseln? Finland stod inför ett val där alla valmöjligheter var mörka. Stalin sade hösten 1939 åt förhandlingsdelegationen: ”Jag förstår väl att ni önskar förbli neutrala, men jag försäkrar er att det är omöjligt. Stormakterna kommer helt enkelt icke att tillåta det.”Albert skrev:När det gäller Finland 1941 - kallade sig Finland neutralt?
Senast 10 juni fick tyskarna genom sin till Finland sända överste Buschenhagen veta att Finland var beslutet att förbli neutralt sålänge det inte blev angripet. Den ryska truppkoncentrationen vid gränsen mellan Sovjet och Finland tydde på att Finland stod inför risken att bli anfallna. Märk att detta är fråga om tidigare halvan av juni, alltså innan operation Barbarossa. Den första ordern om finländsk partiell mobilisering gick ut 9 juni, 17 juni order om mobilisering av hela fältarmén. 13 juni dementerade Sovjet alla krigsrykten; rapporter från gränsen om krigsförberedelser visade dock annat.
Finland fick meddelande från tyskland på kvällen den 21 juni om att Tyskland skulle gå i krig mot Sovjet. 22 juni förklarade Hitler genom ett radiotal att finska och tyska trupper vid Ishavskusten stod sida vid sida för att försvara Finland. På morgonen inledde en rad angrepp mot Finland från Sovjet. För att förklara Finlands ståndpunkt skickade utrikesministern telegram genom representanter i utlandet att Finland hade för avsikt att förhålla sig neutralt, men att de tänkte försvara sig om Sovjet gick till anfall. 24 juni förklarade tyskarna att de inte var på det klara med Finlands ståndpunkt och därför tills vidare betraktade det som neutralt. Engelska utrikesministern betraktade också Finland som neutralt.
Angreppet på finländskt territorium den 22 juni resulterade i en finländsk protestnot. Den 23 juni blev sändebudet Hynninen tillkallad av Molotov. Denne anklagade finländarna för beskjutning av Hangö och överflygning av Leningrad. Hynninen hade för avsikt att genast ta reda på om Finland hade för avsikt att förbli neutralt. De sovjetiska myndigheterna såg dock till att Hynninens meddelande försenades ett dygn. De avbröt telegrafförbindelserna kort efteråt så att ingen möjlighet att få svar fanns. Alltså från sovjetiskt håll såg man till att inga möjligheter till en fredlig lösning fanns. 25 juni bombade ryskt flyg tio finska städer, vid gränsen öppnade de infanteri- och artillerield. Angreppen var uteslutande riktade mot finländska mål där inga tyskar fanns. Den finländska regeringen hade för avsikt att samma dag, den 25, bestyrka Finlands neutralitet. De sovjetiska aggressionerna fick dock regeringen att inse att Finland var åter i ett försvarskrig.