Ja, hoberhåla blir det om man följer Ohlmarks språkbruk.Flikkan skrev:Hobhåla? Det låter galet. Hoberhåla?
Hob eller hobbit?
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Fast jag tycker inte det ser det minsta svenskt ut att ha två dubbelkonsonanter i rad i samma stam. Stavar man håbbitt är det således redan i sig ett tecken på att det skulle vara ett sammansatt ord (håb-bitt eller håbb-bitt), vilket ju blir precis motsatt vårt syfte. Överhuvudtaget stavas svenska korta å-ljud förhållandevis sällan med å, utan oftast med o och dubbelkonsonant. Jfr t ex koppla, lotta, hoppa, sort, kort (två uttal!), sport (två uttal!), skott, hobby (jfr hob-by ...), osv.Sumsar skrev: Det är nog en rätt vettig lösning att omstava hobbit för att få det svenska uttalet likt det engelska. Ett ord som håbbitt skulle jag inte uttala "hob-bit" i alla fall;
Det är inte fråga om en "uttalsregel". Poängen är att det är en iakttagelse som visar att man inte behöver dubbelteckna konsonanter i den positionen för att visa att de är korta. Sedan är det en annan sak att de inte blir alldeles entydiga - men det är å andra sidan åtskilliga ord i svenskan som man teoretiskt sett (dvs enligt "uttalsreglerna") kan uttala på flera sätt (och som vi också uttalar på olika sätt i olika landsändar och olika familjer).Sumsar skrev:Vad gäller hobbit tror jag inte att uttalssregeln för rubbet är tillämplig. De olika vokalerna i andra stavelsen är viktiga och till skillnad från bet är bit ett ord i sig.
Bet är för övrigt också ett ord, om man ska vara petig. Titta i SAOB så hittar du åtta träffar på ordet: http://g3.spraakdata.gu.se/osa/index.html.
Hm, för mig låter det ungefär lika naturligt som människorhus eller dvärgarkung ...Den stegrande kamelen skrev:Ja, hoberhåla blir det om man följer Ohlmarks språkbruk.
Fast Ohlmarks var ju onekligen litet tyskpåverkad, och där stoppar man ju gärna in en extra -er-ändelse (som i Dominikanerorden i stället för Dominikanorden).
Helt rätt men mitt syfte var att experimentera och se om man inte kunde hitta en vettig svensk stavning.Lindir skrev: Fast jag tycker inte det ser det minsta svenskt ut att ha två dubbelkonsonanter i rad i samma stam. Stavar man håbbitt är det således redan i sig ett tecken på att det skulle vara ett sammansatt ord (håb-bitt eller håbb-bitt), vilket ju blir precis motsatt vårt syfte. Överhuvudtaget stavas svenska korta å-ljud förhållandevis sällan med å, utan oftast med o och dubbelkonsonant. Jfr t ex koppla, lotta, hoppa, sort, kort (två uttal!), sport (två uttal!), skott, hobby (jfr hob-by ...), osv.
Visst, det gäller både ett ord som rubbet och ett ord som kommit. Vidhåller dock att ord som slutar på -et har andra uttalsnormer än de på -it. Jag hävdar att det engelska uttalet av hobbit inte kan åstadkommas med nuvarande svenska språknormer.Lindir skrev:Poängen är att det är en iakttagelse som visar att man inte behöver dubbelteckna konsonanter i den positionen för att visa att de är korta.
Vem har sagt att vi ska uttala det på engelska på svenska? Fast uttalar man det så som jag spontant uttalar det på svenska, enligt min uppfattning av svenska språknormer är det inte vidare mycket som skiljer, mer än vokalnyanserna och t-ljudet. Precis som det bara är andra små (men dock litet större ...) vokalnyansskillnader som gör att rubbet inte rimmar på hobbit. Kommit kan vi lämna därhän, eftersom det plägar uttalas med grav accent.Sumsar skrev:Visst, det gäller både ett ord som rubbetoch ett ord som kommit. Vidhåller dock att ord som slutar på -et har andra uttalsnormer än de på -it. Jag hävdar att det engelska uttalet av hobbit inte kan åstadkommas med nuvarande svenska språknormer.
Jag kan kort sagt inte se var problemet ligger att utläsa ett svenskt ord hobbit på ett rimligt sätt. Att man kan få för sig att uttala det hob-bit kan ju en och annan bekymra sig över, men det är i så fall långt ifrån det enda svenska ord som kan utläsas på flera sätt.
Hobbit, detta av Britt G. Hallqvist inlånade svenska ord, kan förvisso få ditt uttal - men det är inte det gängse uttalet utan helt tydligt engelskinfluerat (ja, man bör nog känna till att det âr kommer från ett engelskt original för att uttala det så). Ohlmarks jämförde med namnen på vissa bibliska folkstammar (israeliter och liknande) för att påvisa ett naturligt svenskt uttal. Även hob-bit eller t.o.m. hobb-bit är möjliga utläsningar i en svensk läsekrets. Kommit är dock ingen bra jämförelse, då det är ett verb och inget substantiv ... så grav accent slipper vi.Lindir skrev: Jag kan kort sagt inte se var problemet ligger att utläsa ett svenskt ord hobbit på ett rimligt sätt. Att man kan få för sig att uttala det hob-bit kan ju en och annan bekymra sig över, men det är i så fall långt ifrån det enda svenska ord som kan utläsas på flera sätt.
/Rasmus
Självklart finns det större dialektala skillnader i engelskan jämfört med svenskan, eftersom språket talas av något mer människor och är spritt till samtliga kontinenter. Men, för att använda ett engelska uttryck, "that's not the point!". När vi har lånat in engelska ord till vårt eget språk har det nog sällan (om någonsin) diskuterats vilken engelsk dialekt som skall tjäna som förebild. Ord som bacon uttalas på svenska som något slags "neutralengelska", men med en extremt tydlig försvenskning, med tanke på att vokalen "o" uttalas som "å" vilket inte hade varit fallet i någon engelsk dialekt jag känner till. Det finns svenska uttalsvarianter av ordet bacon, men ingen av dessa bygger på någon engelsk dialekt.De dialektala färgningarna i engelskan är kraftiga. Förmodligen finns större dialektal variation än i svenskan. Däremot finns ju RP som är prestigeuttal, men inte det enda prestigeuttalet.
Likadant kan man se ordet hobbit: som ett engelsk låneord som behåller sitt "neutralengelska" uttal, men med en uppenbar försvenskning i själva klangen.
End of svammel.
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Jag är övertygad om att Danne självironiskt syftade på sin egen utläggning när han skrev "end of svammel". Läs hans inlägg igen så kommer du nog till samma slutsats!barzam skrev:Jag tycker faktiskt inte det är svammel att påpeka att någon gör ett påstående helt taget ur luften ('det finns bara ett korrekt engelskt uttal').
Mycket riktigt! Jag upptäckte själv att det blev lite väl mycket svammel...Jag är övertygad om att Danne självironiskt syftade på sin egen utläggning när han skrev "end of svammel". Läs hans inlägg igen så kommer du nog till samma slutsats!
Ursäkten naturligtvis emottagen, och jag ska vara tydligare i min självironi i fortsättningen!I sådana fall: Danne, jag ber om ursäkt om jag var otrevlig. Det hela var ett missförstånd!