Ohlmarks, nyöversättningar, och andra språkrelaterade frågor

[Ioreth]

Hmmm ... såååå rätt sååå ... Hompen och inget annat sorry ...

[Danne]

Jag återkommer i ärendet. (Fast kanske inte förrän i morgon, vi får se.)

Jag väntar med spänning...

[Den stegrande kamelen]

Läste för övrigt på Ardas hemsida en liten snutt ur Lotta Olssons översättning av Tom Bombadills nonsenssång.

Här är först originalet:
Old Tom Bombadil is a merry fellow;
Bright blue his jacket is, and his boots are yellow.

Ohlmarks (som jämförelse):
Gamle Tom Bombadil, han är en lustig fuling,
klarblå hans rock och varje sko han bär en guling

Och Olssons:
Gamle Tom Bombadil är en munter karl, han
Klarblå är hans jacka och gula kängor har han

Tja, jag vet inte om jag är så imponerad... Lite taffligt rimmande tycker jag.

Jag tycker inte det var illa alls, faktiskt. Mycket bättre än Ohlmarks, hon lyckas översätta i princip ordagrant och ändå få till både rytm och rim. Den enda ändringen jag skulle vilja göra är att flytta är till efter jacka, alltså "klarblå hans jacka är". Originalet har ju exakt den omvända ordföljden, och jag ser inte riktigt vitsen med att ta bort den i översättningen.

Ni kan ju förresten roa er med att försöka sjunga de svenska texterna till den här melodin! Klippet är från Robert Inglis oavkortade (och helt briljanta) inläsning av trilogin.

[Den stegrande kamelen]

Jag tycker bara att Bönåkra låter bäst, rent ljudmässigt... Bönelycke kanske, eller något i den stilen.

En lycka är en (mindre) inhängnad åker eller äng. Lycka kommer från samma ordstam som engelska lock (eller norska lukke, jmf sv lucka). Jämför också det svenska begreppet lyckta dörrar.

Menade som du säger att det används för ofta och att folk som försöker skriva på "gammeldags svenska" lägger till sådana saker för att dom tror det låter ålderdomligt och att man skrev så förr. Men så är det väl icke.

Jag tycker nog att Gyps har en viss poäng. Ibland låter det bättre med ett extra 'e' eller 's', men ibland gör det det inte. Man behöver ju inte slänga dit det av ren slentrian. Jag skall ha det i åtanke i fortsättningen!

Bönlycke kanske, utan 'e'? "Bonden Maggot på Bönlycke"... låter inte helt oävet!

[Danne]

Jag tycker inte det var illa alls, faktiskt. Mycket bättre än Ohlmarks, hon lyckas översätta i princip ordagrant och ändå få till både rytm och rim.

Fast jag gillar verkligen inte rimmet karl, han med har han... Usch nej! Men hon har i alla fall rätt attityd till Tolkien (efter vad jag har läst) och det är väl troligt att det kommer bättre exempel än det här. Jag menar, originalet är ju faktiskt inte heller ett under i verskonst!

[Den stegrande kamelen]

Fast jag gillar verkligen inte rimmet karl, han med har han... Usch nej!

Jag förstår faktiskt inte alls vad det är för fel med det. Filur rimmar ju tyvärr inte med gul på svenska, så något måste man ju hitta på...

[Danne]

Jag tycker det är lite halvdant att rimma ett ord "på sig självt" så att säga. Nödrim!

[Den stegrande kamelen]

Jag tycker det är lite halvdant att rimma ett ord "på sig självt" så att säga. Nödrim!

Men det är ju inte "han" och "han" som rimmar, det är "karl han" och "har han". Ett fullt legitimt rim, tycker jag!


OK, namnen (del 1):

Banks - Brink
Jäpp.

Boffin
Jag tycker att det är snyggare med två 'f', Boffén. Men i övrigt gillar jag din försvenskning!

Bolger - Bolger
Jäpp.

Bracegirdle
Jag tycker nog att Bältespännare är ett charmigt namn, även om det inte finns som svenskt efternamn (vad jag vet). Det är däremot ett gammalt svenskt begrepp som betyder utkämpare av en specifik sorts tvekamp; två man spänner ett bälte om sig för att inte kunna fly och går sedan lös på varandra med knivar. Det finns en känd staty av en sådan tvekamp i centrala Göteborg, i den park som numera bär namnet Bältespännarparken. Men namnet tycks också har blivit ett ofta använt namn för frimärkssamlare! (Kanske en lite mer hobbitsk syssla än knivdueller...) Troligen beroende på ett mycket känt gammalt frimärke med just ovan nämnda staty på.

Brockhouse
Grävlingehus (analogt med Grävlingegryt, Brockenbores) tycker jag i och för sig funkar rent ljudmässigt. Men hur vanligt är det med svenska efternamn som slutar med -hus? Ändelsen -house i engelska efternamn är ju mycket alldaglig. Nej, ditt Grävling är nog bättre!

Burrows
Frågan är om det är verbet "to burrow", (att gräva) eller substantivet "a burrow" (en håla, ett gryt) som menas. Jag lutar nog åt det senare, varför det enkla namnet Gryt borde kunna funka. (Slår man upp det engelska ordet för "gryt" i ordboken så hittar man just "burrow".) Möjligen att man då borde byta ut ordet mot någon synonym i översättningen av Brockenbores istället.)

Chubb - Knubb
Jäpp.

Fairbairn - Fagerbarn
Jäpp.

Gamgee
Hur uttalas egentligen Gamgi på svenska? Gam-gi eller gam-ji? Etymologin till ordet game kan man i alla fall läsa här. Jag skall fundera vidare! (Men jag lutar nog just nu åt att behålla Gamgi.)

[Danne]

Men det är ju inte "han" och "han" som rimmar, det är "karl han" och "har han". Ett fullt legitimt rim, tycker jag!

Jag kan sträcka mig så långt som att kalla det en förmildrande omständighet!

Jag tycker att det är snyggare med två 'f', Boffén. Men i övrigt gillar jag din försvenskning!

Det spelar mig egentligen ingen roll. Vad är vanligast i svenska efternamn av det slaget?

Jag tycker nog att Bältespännare är ett charmigt namn

Jo, jag ville kanske komma bort från Ohlmarks. Omotiverat, kanske, i det här fallet!

Nej, ditt Grävling är nog bättre!

Ja, jag tycker att det klingar bättre, även om Grävlingehus är mer korrekt.

varför det enkla namnet Gryt borde kunna funka.

Jo, det kan säkert stämma. Vi kör på gryt! Vad sägs då om att behålla mitt Böke som översättning av Grubb i stället? (Jag gillar det namnet skarpt nämligen! .) Fast då missar man ju rimmet med Knubb...

Hur uttalas egentligen Gamgi på svenska?

Jag har alltid uttalat det med hårt g.

[Den stegrande kamelen]

Det spelar mig egentligen ingen roll. Vad är vanligast i svenska efternamn av det slaget?

Ingen aning! Jag tycker bara att det känns "rätt" med två 'f' och "fel" med bara ett.

Vi kör på gryt! Vad sägs då om att behålla mitt Böke som översättning av Grubb i stället? (Jag gillar det namnet skarpt nämligen! .) Fast då missar man ju rimmet med Knubb...

Ja, precis, då missar man rimmet! Jag tycker att även Grubb bör behållas intakt. Ordet grubbla betyder faktiskt ursprungligen att gräva. När man grubblar i nutida bemärkelse så gräver man i sitt inre, så att säga. Det finns också ett snarlikt ord grubba, som också betyder gräva.
Men jag håller med om att det är synd på ditt Böke...


Angående Lotta Olsson Anderberg och hennes versöversättningar så är jag (trots hennes hellyckade översättning av Bombadills sång! ) orolig över ringversen. Jag är livrädd att hon skall förstöra rytmen genom att använda tvåstaviga ord i "refrängen", precis som John-Henri Holmberg gjorde i sitt i mitt tycke ganska klumpiga försök till översättning. "En ring ska styra dem, en ring ska finna dem" osv. Har det inte läckt ut något om ringversen ännu?

[Danne]

Ja, precis, då missar man rimmet! Jag tycker att även Grubb bör behållas intakt.

OK då!

Men jag håller med om att det är synd på ditt Böke...

Det kanske dyker upp något annat hobbitfamiljnamn som vi glömt, eller så kanske jag insisterar på Böke för Burrows i ihärdiga försök att påvisa att det är relaterat till verbet, och inte till substantivet!

Jag är livrädd att hon skall förstöra rytmen genom att använda tvåstaviga ord i "refrängen", precis som John-Henri Holmberg gjorde i sitt i mitt tycke ganska klumpiga försök till översättning. "En ring ska styra dem, en ring ska finna dem" osv. Har det inte läckt ut något om ringversen ännu?

Frågan är: finns det något alternativ till de tvåstaviga verben?
Det jag har hört om ringversen är att hon kommer att vänta med den så länge hon kan, eftersom den är så "helig"...

[Den stegrande kamelen]

Goodbody
Jag får nog återigen vända mig till herr Ohlmarks. Jag tycker att hans Goding är helt OK. Ändelsen -body är ju ganska vanlig i engelska personnamn, men en svensk motsvarighet är hopplös att hitta (åtminstone lyckas inte jag). Så det bästa är nog att bara gå på God och en alldaglig namnändelse. -ing är så god som någon, tycker jag. (Det finns f ö 80 personer i Sverige med efternamnet Goding.)

Goold
Var förekommer detta namn? Jag känner inte igen det.

Hornblower
Hornblåsare blir lite analogt med Bältespännare, och därför inte helt oävet, även om jag kan hålla med om att det är en aning klumpigt.

Men det är ju ett problem rent allmänt i översättningen att svenska och engelska efternamn skiljer sig åt så mycket. Svenskar heter mycket mer naturnamn som -kvist, -lund, -berg osv, vi har inte den där traditionen av yrken och göromål på samma sätt. Jag vet inte i hur hög grad man borde försvenska: Jag menar, om man kör med namn som Hornberg, Fagerström och Godlund istället, förlorar man inte mycket av det typiskt hobbitska då?

Sackville
Det var faktiskt jag som föreslog Säcktuna i en annan tråd. Men det var innan vi hade använt -tuna i ett knippe andra namn! Jag tycker att det man översätter -ville till bör vara ett unikum som inte används i några andra namn. I brist på bättre slänger jag fram Ohlmarks gamla Säcksta så länge, men jag är öppen för förslag!
Finns det förresten några belägg för att Sackville är en ort också? Jag har alltid tänkt mig det så, men kanske utan anledning?

Underhill
Det enda problemet med Ohlmarks annars utmärkta Nedomkull är den uppenbara risken att namnet feltolkas Ned-omkull istället för Nedom-kull. Men jag håller nog med dig, det räcker som anledning att byta. Underkull tycker jag duger bra. Kanske Nedankull skulle funka också?

[Johan]

Lite off-topic, men ganska så säkra källor påstår att när översättningen av Andersson väl ska granskas, som kommer granskaren med mycket stor sannolikhet att läsa igeom den här tråden hos er med mycket stort intresse.

Tänkte bara att ni ville vet

/Johan - som ibland kan vara både snäll och rättvis...

[Danne]

Granskaren är även välkommen att höra av sig direkt, om det blir några funderingar...

Allvarligt talat, särskilt de hobbitska namnen på månader som dyker upp i ett av tilläggen i sista boken vållade mig mycket huvudbry innan jag lyckades (med näthjälp) identifiera dem.

Jag tycker att hans Goding är helt OK.

Jo.

Var förekommer detta namn? Jag känner inte igen det.

En ingift släkting i någon av de större familjerna, om jag inte missminner mig.

Hornblåsare blir lite analogt med Bältespännare, och därför inte helt oävet, även om jag kan hålla med om att det är en aning klumpigt.

Vi tar väl det så länge ändå!

I brist på bättre slänger jag fram Ohlmarks gamla Säcksta så länge, men jag är öppen för förslag!

Ohlmarks Säcksta är betydligt sämre än Säcktuna, framför allt av den anledningen att det inte antyder någon högre status, vilket ju var Tolkiens avsikt med namnet.

Finns det förresten några belägg för att Sackville är en ort också? Jag har alltid tänkt mig det så, men kanske utan anledning?

Jag ska gräva...

Underkull tycker jag duger bra. Kanske Nedankull skulle funka också?

Jo, det kanske är ännu bättre...

[J. Björkman]

Nedankull låter mycket bättre än Underkull.