Innan jag lämnade in den så skulle jag vilja att ni som inte är rädda för att ge kritik kunde kommentera det som ni tycker borde göras på ett bättre sätt.
Tack på förhand
Per Fredell a.k.a. Gilithil
Kapitel I
EN EFTERLÄNGTAD FEST
När herr Bilbo Bagger från Baggersgränd tillkännagav att han inom kort ämnade fira sin elftiförsta födelsedag med en fest av särskild storslagenhet, väcktes det mycket prat och förväntan i Hobsta.
Bilbo var mycket rik och mycket besynnerlig, och hade varit Fylkes stora samtalsämne under sextio år; alltsedan hans anmärkningsvärda försvinnande och oväntade återkomst. Rikedomarna han tagit med sig tillbaks* från sin resa hade nu blivit en ortssägen, och den allmänna meningen var – vad än gamlingarna sa – att Kullen vid Baggersgränd var genomgrävd av tunnlar fyllda med skatter. Och om inte detta skulle vara nog så fanns där även hans förlängda vigör att häpnas över. Tiden gick, men den verkade ha liten verkan på herr Bagger. Vid nittio års ålder var han densamme som vid femtio. Vid nittionio fyllda började man kalla honom välbevarad, men oförändrad hade passat bättre. Somliga skakade sina huvuden och tyckte att där var för mycket av det goda; det verkade orättvist att någon skulle inneha (uppenbarligen) evig ungdom såväl som (ryktesvis) outtömligt välstånd.
’Han kommer att få betala surt för det,’ sa de. ’Det är inte naturligt, och det kommer straffa sig!’
Men än så länge hade inga bekymmer synts till, och då herr Bagger var generös med sina pengar så var de flesta redo att förlåta honom för sina egenheter och sin goda tur. Han förblev på besök hos sina släktingar (förutom, givetvis, Säckeby-Baggrarna), och han hade många hängivna beundrare bland hobyttar från fattiga och obetydliga familjer. Men han hade inga nära vänner; förrän några av hans yngre kusiner** började växa upp.
Den äldste av dessa, och Bilbos favorit, var unge Frodo Bagger. När Bilbo var nittionio adopterade han Frodo som sin arvinge och tog honom till Baggersgränd; och Säckeby-Baggrarnas förhoppningar var då slutligen grusade. Bilbo och Frodo råkade ha samma födelsedag: den 22 september. ’Du borde komma och bo här, Frodo min gosse,’ sa Bilbo en dag: ’då kunde vi bekvämt fira våra födelsedagskalas tillsammans.’
Vid den tiden var Frodo fortfarande i sina tvennår, det hobyttarna kallade de ansvarslösa åren mellan barndomen och den mogna åldern trettiotre.
(edit: Säckeby)
