"Han visar Stalins mjuka sida"

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 23 september 2004, 12:41

Tack Sarvi för länken till Peter Englunds recension av Montefiroi's bok om Stalin-regimen.

'samtliga bovar och massmördare, en skräckhistoria om en regim sprungen ur våld, byggd på våld och reagerande med våldet - dess enda verkliga mål; skräcken
En superb sammanfattning om den Sovjetunion som millioner av Lenins 'nyttiga idioter' trodde på, kämpade och dog för. Men - å andra sidan, så om Hitler ställde upp till val i dagens Tyskland - skulle nog han oxå få en betydande röstprocent - för som han förklarade under vinterkrisen 1941/42 - 'det mänskliga minnet är kort'.

Användarvisningsbild
Bakis
Medlem
Inlägg: 22
Blev medlem: 20 maj 2004, 23:19
Ort: Stockholm.

Inlägg av Bakis » 23 september 2004, 14:23

Det är väl lite så också att man tycker ännu sämre om exempelsvis Stalin/Hitler som gör sådana hemska gärningar, visar sig vara människor.
Jag tror personligen inte att det finns någon människa som är allt igenom ond, det är väl just det som gör dom så hemska.




/Micke.

Användarvisningsbild
Löwe
Medlem
Inlägg: 1525
Blev medlem: 11 september 2003, 12:27
Ort: Kalmar

Inlägg av Löwe » 23 september 2004, 22:13

Om man nu ska se våran (svenska) syn på Stalin, måste man sätta allt i relation till dåtidens geopolitik. :idea:

Finland hade förlorat ett världskrig mot Ryssland, och förutom den militära biståndspakten, som Kekkonen förhandlade fram, ingick även en del politiska överenskommelser.
En var att Finland i internationella sammanhang inte tilläts kritisera den stora grannen. Inrikespolitiskt fick man behålla en parlamentaristisk demokrati, men på utrikesplanet fick man inte ta ståndpunkt för sådant (som skulle kunne tolkas som antikommunism).

Finland hade fått hjälp av Sverige under detta krig, och därför ville inte heller Sverige göra saken värre. Trots allt ville man ju hålla den ryska björnen på avstånd. Man försökte alltså balansera mellan de två blocken. Eftersom Sverige var en demokrati hamnade man dock i västblocket (åtminstone sett från Moskvas håll). Därmed ville man inte visa sig överdrivet västlojal, och som en följd av detta begick Sverige en del politiska eftergifter mot Ryssland. En av dessa var baltutlämningen, en annan var kreditfrågan.

I detta läge var det inte läge att kritisera Stalin, eftersom Europa var det kalla krigets centrum under åren 1945-1953. Den spänning som senare kom till uttryck vid Kubakrisen började här i Europa, även om läget stabiliserades något efter Krustjovs maktövertagande.

Allt detta ledde till att Stalins förbrytelser sopades under mattan i svensk inrikesdebatt - något som kan vara förklaringen till varför vi inte läser om Gulag i skolan. Våra föräldrar har oftast själva inte hört särskilt mycket om det, och det är inte en del av vårat kulturella arv här i Sverige.

Skriv svar