Dock får man väl säga att the Aussies' försvar av Tobruk 1941 var en viktig AVVÄRJNINGSSEGER, ungefär som Äyräpää eller Tali-Ihantala 1944. Aussies hejdade tysken så pass länge att denne nötte ut sina resurser - så att han, när det stundade till att knäcka 8:e armén på hösten 1942, inte orkade med det!varjag skrev:... min bästa vän i Australien - sen 1968 och tyvärr avliden i cancer 2003 - var skollärare på mellanstadiet.den aura striderna i öknen har
Och, som andra aussies - visste allt om ''The Rats of Tobruk'' - som hjältemodigt etc. etc. - och såg äldre män marschera på Anzac Day under banderollen ''Rats of Tobruk''.
Någon gång 1980-talet, kom saken på tal och jag berättade för Colin, att Tobruk föll till tyskarna i juni 1942.
Han blev helt bestört! ...''Va - Tobruk föll väl aldrig!''
Det var min tur att bli bestört![]()
Han var skollärare i 45-årsåldern (om inte i historia...) - och hade aldrig hört att tyskarna tog Tobruk -![]()
Historien belyses olika - på olika håll!, Varjag
Man måste som antytt ha hela bilden klar för sig (Tobruk föll 1942) men stoltheten över striderna där 1941 är ännu motiverade i sig.
En annan sak, re upplagan som Norén säger att han tryckt. Det är alltid vanskligt. I mitt eget förlag ("mikroförlag", Etherion Press) tryckte jag en viss kokbok i 100 ex (slutsålt, jag kunde ha tryckt fler) samt diverse romaner och novellsamlingar i 100-150 ex (lagom, jag har ännu ex kvar). -- Hur man sedan marknadsför detta, well, jag har min blogg där jag säljer ex ibland. Hur drar jag då läsare till bloggen? Jo, genom att ha annat material där: skapa mervärde som får folk att läsa bloggen för dess egen skull.
Annars är konsten att skänka bort ex en konst för sig
Det blev lite OT det där. Mer i linje med tråden: hur många ex ska man trycka. När WELA förlag (ger ut sf) trycker sina rätt populära romaner ligger upplagan på kanske 6-700 ex. Förr hette det att om ett storförlag ger ut en debutant så ligger upplagan på 1000 ex. Går boken bra trycker man fler ex.