Var stod slaget vid Bråvalla?

[D. Andersson]

Jag vet inte om någon nämnt det, men i Norrköping finns det en gata, en idrottsplats, en flygförening och en hel del annat som heter Bråvalla. Upptäckte det under en tur igenom staden igår. Jag blev ganska förvånad när man virrat bort sig inne i staden och man plötsligt ser en skylt med "Bråvalla" och en pil åt höger.

[WilmerT]

Vid tiden för Bråvallaslaget styrdes Svealand och Götaland av Harald Hildetand och hans brorson Sigurd Ring. Haralds Morfar var Ifvar Vidfamne som dog 790. Sigurd hade satt sig på Uppsalatronen och Harald styrde det danska riket från danmark. Efter en del bråk dem emellan skickade Harald bud till Sigurd att komma honom till mötes på Bråvalla hed.
[...]
Det skall ha utspelats 812.
Harald Hildetand förlorade slaget och dog och blev höglagd med stor cermoni som anstod en kung.

Sören: Var kommer uppgiften om år 812 ifrån, resp Vidfamnes död 790?
Jag har aldrig hört/sett annat än slutet av 700-talet för Bråvallaslaget...?
- Ivar vidfamne ska ha tagit över styret efter Ingjald Illråde, då dennes son Olof Trätälja flydde till Värmland för att undkomma folkets dom efter faderns innebrännande av alla småkungar i Göta- och Svealanden. Halvdan Svarte (född ca 810-830, kung i sydöstra Norge 839-860 (från Heyerdahl, Jakten på Odin) var Harald Hårfagers fader. Halvdan Svartes far hette Gudrød, dennes far Halvdan, dennes far Øystein, dennes far Halvdan Kvitbein och dennes slutligen Olav Trätälja. Med 30 år/generation borde Olav trätälja ha fötts ca 670 e.Kr.
- Visserligen regerade Ivar Vidfamne över ett stort område, men om vi säger att Olav var 30 när hans fader Ingjald brände sig inne för att inte dödas av Ivar(?!) skulle denne skånske föregångsman ha regerat i 90 år och dött vid en ålder, som, får man förmoda, torde ligge mellan 105 och (säg) 130 år, beroende på om han var 15 - 40 år när han tog makten i Swiorice/sueonernas land. ???
- Ivar ska ha fallit i strid när Harald var 15 år, så antagligen blev han inte så gammal, framför allt var det inte så många år efter att han tagit över efter Ingjald som han dog - säg att han dog 50 år gammal, var 20 när han tog makten (han hade som ung härjat från Ryssland till Sutton Hoo i England) - så låt oss säga att han dog 730.
- Harald Hildetand, däremot, ska ha levt väldigt länge (i själva verket enledningen till att han ville dö ärofullt i strid med en massa kämpar - sålunda samlade man folk under sju år och gav Ring på förhand övertag i akt och mening att vinna slaget. När Hildetand brakat runt i striden från sin vagn länge nog för att vinna tillräckligt med ära, slog hans närmste man Brun helt sonika ihjäl honom.
En alternativ tolkning här från Saxo säger att Odin blandat sig i striden, ersatt Brun och gett Ring segern - där anledningen till kriget ska ha varit att harald kommit ihop sig med Ring. men Saxo har båda varianterna för säkerhets skull. Ära, och motsättning.
- Om Ivar dog 730 e.Kr. så föddes Harald 715 e.Kr. - och uppgiften om Bråvalla-slaget ger att harald skulle varit hundra år. Kanske inte så orimligt ?!? Men, ca tjugo år tidigare kanske är rimligare.

* Finns det någon bra referens på de angivna tiderna?

Min filosofi
Jag har som utgångspunkt i mina "efterforskningar" att ta alla myters angivelser om ålder, geografi, avstånd etc. på allvar - tills motsatsen kan bevisas. Istället för tvärtom... Ifall de gamla källorna kan ge en vink tror jag nämligen att övriga vetenskaper kan komplettera dessa hyopteser - istället för som brukligt låta arkeologer för sig, ortnamnsforskare för sig, religionshistoriker för sig... alla bilda sig sin uppfattning, utifrån sina premisser.
Allt i Thor Heyerdahls anda...

/Wilmer T
... här skiner solen...

[WilmerT]

Här har vi en fyra-fem-sex inlägg som, ifall det inte redan finns, borde lyftas från denna tråden till en ny.
Jag går gärna med i den diskussionen!

Då är jag hemskt nyfiken på att höra dina teorier/ de teorier som du finner troliga. En sak är jag medveten om; det går inte att säga att Sverige blev ett rike vid en specifik tid, utan historikerna är eniga om att det hela var en mycket lång proces som började med svea- och götahövdingarnas konkurrans på 900-talet fram till Magnus Erikssons landslag kring 1350.

Någon annan gång kanske, den diskussionen vi för om karoliner och kosacker får räcka för den här gången. Min bild av hur Sverige blev en enhetsstat är att vägen dit var lång och krokig.

Den diskussionen har jag avslutat (se senaste inlägget), så nu är jag redo att kasta mig in i debatten om Svea rikes tillkomst.
Men den kan ju startas som separat tråd eller? Om du beskriver vägen till enande som krokig så kanske vi är överrens på den punkten, men jag hävdar ett senare datum inte sant?

Den stora frågan här gäller egentligen om det överhuvudtaget funnits något svearike under ledning av en stam, svear!

Jag vill mena att de beteckningar som gjorts för folken i vårt avlånga land aldrig talat om en 'folkstam' såsom svear.

- För det första, svear är ett sent tillkommet begrepp som förvillar p g a likheten med dagens Svealand.
I översättningen av Adam av bremen fr 1984;

Adam av Bremen, Översättn. Svedberg, Emanuel;, Medarb. Hallencreutz, Carl Fredrik; Johannesson, Kurt; Nyberg, Tore; Piltz, Anders; Adam av Bremen - Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar; 1984, Stockholm: Proprius förlag; ISBN 91-7118-447-3

... används genomgående beteckningen sueoner vilket, enligt min mening, är lika allmän som Daner och Nordmänn (Norrmän), där det ingår enskilda stammar (i Danavälde skåningar, jutar etc., i Norge motsvarande) som t ex götar, finnvedingar, värmlänningar etc.
Men sueoner tycker jag är bättre, och använder hellre än svear.

- För det andra, det råder ingen tvekan om att Uppland befolkats från 600-talet av krigiska stammar - med båtgravarnas inträde under den s k Vendeltid. Men detta kan ha varit götar, eller annan sueonsk "folkstam" som under Bröt-Anunds ledning utforskat bygderna och hittat nya bosättningsområden.

- Det är ett glapp på något hundratal år mellan högarnas dagar och båtgravarnas dagar. Jag har på andra ställen här föreslagit en uppblandning med en (kanske bronsåldersorienterad) kultur från nordligare Sverige. De s k diserna sägs ju ha varit kvinnliga trollkunninga, och i Uppland finns en hel del spår efter dem - även av kultplatser. Inte minst i dagens Uppsala!

- För det tredje, all historieforskning - kanske forskning överhuvudtaget - är mycket politiskt infekterad. Olika grupper vill föra fram sina argument. Detta gäller samt och synnerligen vår forntidshistoria, där Uppsala-akademiker alltsedan 1600-talet gjort stora ansträngningar för att framhävda det svenska riket i kamp mot det danska.
Ett enkelt exempel: I många källor talas det om 'Fyrisvallarna'.
Var ligger det? Ingen som vet...
Men, på 1600-talet döpte man om Salaån till Fyrisån - och vips, Fyrisvallarna ligger utanför Uppsala...
Härifrån får vi en väldigt konstig syn på vår forntid, och på de tecken som trots allt kan utläsas i (icke tillförlitliga) källor.

- Om vi börjar i "fel ände" och säger som Maja Hagerman att 'Birka, Uppsala och Sigtuna ligger där det ligger, västgötarna får hitta på sin egen historia'... så tror jag inte man kommer särskilt långt.
M a o, om utgångspunkten är att asatrons utbredning och därtill hörande härskarätter kom FRÅN Uppland, TILL övriga södra Sverige, så blir det svårt att analysera vare sig otillräckligt tillförlitliga källor eller andra vetenskapliga rön.

- Ett exempel till: Agnefit måste vara Stockholm, för annars passar det inte in med Uppsala. Här var ständiga översvämmningar som varierade år från år ett stort problem, enligt sägnerna. men i Stockholmstrakten har landet höjts, knappast översvämmats och sjunkit, under de föregående tvåtusen åren. Förslag: Vid Vänern har det enda tills regleringarna i Klarälven varit mycket varierande vattenstånd år från år, med stora översvämmningar av trakterna runt Kinnekulle, Halle- och Hunneberg. De urgamla svenska kulturlandskapet, med andra ord. Agnefit låter som om det skulle kunne passa på en sådan bygd. men - Birka, Uppsala och Sigtuna ligger där det ligger...

- För det fjärde: Många tecken tyder på att Ansgars Birka låg på Öland, Köpingsvik. Där stämmer både Adams geografi och landbeskrivningar på ett mycket bättre sätt än vid Björkön. Men än viktigare är att det finns rester av kyrkor från 800-talet (när Ansgar fick anlagt en kyrka i "Birka") samt en domkyrkobyggnad från slutet 1000-talet/början av 1100-talet, 42 m lång (längre än Lunds domkyrka från samma tid) som skulle kunna utgöra den grund som Hamburg-Bremen (med stöd även utanför Adams skrifter, t ex Florentiner-brevet) ville lägga för missionen i Östersjön. Köping brändes dock (av de hämndlystna esterna?) liksom Birka på Björkön och Sigtuna, med resultat att domkyrkokapitlet flyttades till Ljunga utanför Linköping i Östergötland.
... hmm?
Jo: Om vi nu skulle lyckas fastslå att Köpingsvik var det ursprungliga Birka får hela forntida Sverige en helt annan bild. Så låt oss arbeta efter den hypotesen:
Uppsala-kungarna befann sig på Öland vid början av 800-talet - sueonernas land styrdes kanske t o m härifrån i ett tidigare skede.

... låt oss börja där...?

/Wilmer T
... här skiner solen...

[WilmerT]

Min fråga ställdes mer ur perspektivet om det var i Östergötland slaget stod, varför möttes en kung av Danmark och en kung av Sveariket där?

Om inte nån av dem även hade Östergötland...?

* Ett förslag: om slaget står i Västergötland, vid Göta Älv, under 'bråvallarna' invid de branta Halleberg/Hunneberg blir plötsligt all geografi mycket mer lättolkad.
Danmark (vi vet faktiskt inte var Danmark låg i forntiden - vid vikingatidens början förstås Jylland/Själland och Skåneland, men år noll till ~600 e.Kr. kan Danernas rike mycket väl haft huvudsätet kring viken (Oslo) eller Bohuslän/Dalsland) :

Det finns även en annan tolkning som går ut på att slaget stod någonstans mellan småland och Halland(jag kome rinte ihåg platsen nu) och drivs flitigt av lokalpatrioter.

Denna tes drevs av Västgötaskolans Carl-Otto Fast, mannen som (i hård strid med Uppsala-akademikerna) med kungens benägna tillstånd 1946 fick till stånd en endokronologisk undersökning av de trästöttor som klädde den föregivet Asa-relaterade källan/brunnen vid Kungshögarna i Uppsala - bara för att avslöja att dessa fällts i en skog vid pass 1650 e.Kr. - lagom för att i Olof Rudbecks samtid konstruera en 8 m djup brunn och kalla den för Mimers källa...

Man behöver inte vara lokalpatriot för att ifrågasätta hur:

Ring red med sin hird västerut förbi övre Eyrasund till skogen Kolmerkr som sklijer Svitjod från Eystra Gautland. Då Ring kom ut ur skogen i väster vid viken slog han läger under skogen. [...] Där kom hans skeppshär emot honom tillsammans med götarna, som mött de sjöfarande svearna vid hamnen Garnum.

- Kolmerkr är Kolmården, som i gamla dar skall ha inkluderat tiveden och skogarna norr om Vättern.
- Eyrasund tolkas av en del till Örebro/Hjälmaren, andra till Örsundsbro i Uppland.
- I Göta-älvdalen finns två platser, N och S Garn, som för femhundra år sen skrevs Garnn. Garnum sägs vara 'dativ pluralis' (tja jag är inte språkvetare) vilket innebär bestämd form av mer än en plats. Garn ligger ungefär vid Gamla Lödöse, strax innan vattenfallen i Lilla Edet - en naturlig hamnplats m a o om man färdats runt Skåneland med båt - säg från Östergötland, öland, Gotland och Baltikum.
- Ponera nu att Svi-tjod (tjod=folk, Svi-folkets land) låg i Västergötland/Småland! Samt att man under Brät-Anunds ledning faktiskt bosatt sig i Uppland/Västmanland/Närke. Hur verkar angivelsen stämma då???

Vid tiden för Bråvallaslaget styrdes Svealand och Götaland av Harald Hildetand och hans brorson Sigurd Ring. Haralds Morfar var Ifvar Vidfamne som dog 790. Sigurd hade satt sig på Uppsalatronen och Harald styrde det danska riket från danmark. Efter en del bråk dem emellan skickade Harald bud till Sigurd att komma honom till mötes på Bråvalla hed.

* Det utsades (enligt Sagubrot, och som alternativ också av Saxo) att Ring skulle komma emot Harald vid landgränsen:

ok koma i moti honum at landamäri

- Det mest kända landamäret mellan Norge, Danmark och Sverige har under långliga tider varit Göta älv - så benämns platsen t ex i Olav den heliges saga av en bonde i Bohuslän (angående Olavs anspråk på landet)
- Den bärande beteckningen i alla källor är Bråvalla, inte Bråviken. I mångt och mycket kan man se en intolkning här från senare bearbetning som försöker hitta en lämplig plats - Bråviken i Östergötland.
Liksom placeringen av Ubsola i ett vattendränkt (?) Uppland...

Vid tiden för Bråvallaslaget [...]
Det skall ha utspelats 812.
Harald Hildetand förlorade slaget och dog och blev höglagd med stor cermoni som anstod en kung. Det finns historier i Östergötland som pekar ut storhögen i Ledberg som hans gravhög.

* Intill Halle- och Hunneberg finns, eller har funnits, en mängd (hundratalsgravhögar (enligt C-O Fast lokalt benämnda kungshögar). Bara en har (mig veterligen) undersökts, och där fanns 'i ofantligt stor myckenhet ... brända människoben'. Utgrävaren ska [enligt C-O Fast ha varit en Fredrik Nordin 1903, som också skrev att ' jag har aldrig i någon grav tillvaratagit en så stor mängd' [människoben].
- Gravarna ska vara från vikingatiden, vilket kan stämma med Bråvalla-slaget.
- I trakterna av Hunnberg har C-O Fast hittat otaliga sägner om stora slag som skall ha utkämpats mellan Hunneberg och Göta älv.


* Jag framlägger här en del synpunkter som huvudsakligen kan tillskrivas C-O Fast (se min hemsida för [url=http:///wilmer.karlkvist.com/articles/referenser.html]litteraturreferenser[/url].
Det vore intressant att få era synpunkter på hans teser. Jag är villig att låta dem stå fram som mina, för tills jag har konstaterat att de inte håller så tror jag på att de är möjliga.
Har du motargument är jag bara tacksam!

/Wilmer T
... här skiner solen...

[WilmerT]

Efter din beskrivning om Sviþjoð förmodar jag att det är
SÖ FV1948;289, vid Aspa bro, Ludgo socken, Södermanland.

Inskriften lyder (efter Rundata):
ostriþ : lit : -ira : ku(m)... ...usi ÷ at : anunt ÷ auk : raknualt : sun : sin ÷: urþu : ta...R : - (t)an...-...(k)u : ua-u : rikiR : o rauniki : ak : snialastiR : i : suiþiuþu

Och i 'nationellt fornspråk':
Astrið let [g]æra kum[bl þa]usi at Anund ok Ragnvald, sun sinn. Urðu da[uði]R Dan[mar]ku, va[R]u rikiR a Rauningi ok sniallastiR i Sveþiuðu.

/Janne

* Inskriften 'suiþiuþu' är remarkabelt intressant eftersom det stämmer med den folkstam 'suetidi' (Jordanes Origins and deeds of the goths) resp 'sithon' (Tacitus Germania) som beskrivits i andra källor såsom levande intill 'sueonerna' (Adam av bremen), 'sviarna' (Snorre), 'suehans' (Jordanes) respektive 'suioner' (Tacitus), som är den folkstam man allmänt brukar översätta med 'svear'.

Det har f ö sagts mig att 'þ' både kan utsägas 'd' och 't' - rätta mig om jag har fel...?

En reflektion: i alla översättningar av forntida skrifter/ristningar synes mig tolkningen med förkärlek göras åt det håll man önskar - vill man kan man utläsa 'suiþiuþu' till Sigtuna, vilket en del forskare sagts mig gjort till bevis för att Uppland faktiskt var odens bosättningsplats.

* Var hittar man 'Rundata'?

/Wilmer T
... här skiner solen...

[Dan Koehl]

För det första, svear är ett sent tillkommet begrepp som förvillar p g a likheten med dagens Svealand.
I översättningen av Adam av bremen fr 1984 används genomgående beteckningen sueoner vilket, enligt min mening, är lika allmän som Daner och Nordmänn (Norrmän), där det ingår enskilda stammar (i Danavälde skåningar, jutar etc., i Norge motsvarande) som t ex götar, finnvedingar, värmlänningar etc.
Men sueoner tycker jag är bättre, och använder hellre än svear.

Man blir onekligen lite förvirrad kring terminologierna ibland. (se också strängen Sveariket och Götaland som sysselsätter sig med Göta och Svea rike, vore bra)

Men jag tycker att du i din analys hoppar över över både Jordanes och Tacitus, vilka också ligger längre tillbaka i tid. Obs tillägg: Nu ser jag att du tog med dem också. Läser du innantill som jag att där omtalas de olika stammarna Sveones och Geathes samtidigt, boende i olika områden, eller utläser du något annat av raderna?

- För det andra, det råder ingen tvekan om att Uppland befolkats från 600-talet av krigiska stammar men detta kan ha varit götar, eller annan sueonsk "folkstam" som under Bröt-Anunds ledning utforskat bygderna och hittat nya bosättningsområden..

Av vilken logisk anledning skulle den kustbefolkning som kan påvisas arkeologiskt sedan de var säljägare sluta existera och ödemarker bli erövrade av folk från just Götaland? Wilmer, detta är långsökt, tycker du själv att detta är objektivt och neutralt tänkt?

- Det är ett glapp på något hundratal år mellan högarnas dagar och båtgravarnas dagar.

Säkert är glappet ännu större beroende på vilka och hur många högar du räknar in. Kungshögar av den här typen tror jag framför allt anses vara en kultursmitta från kelter nere i Europa och mindre ett mode bland eventuella matriarker i Uppland. Här nere i Wien fanns också keltiska storhögar. Mig veterligt dock utan drottningar. Att dra slutsatser kring kvinnodominerade kulturer i Hälsingland pga av ett ganska begränsat antal gravar känns tunnt...att det kan vara möjligt är en sak, men säkert är en annan, och på så lösa grunder få det till att storhögar i Uppsala antyder matriarkat vid tiden för mellan 0 och 200, är det relevant?

- Om vi börjar i "fel ände" ... så blir det svårt att analysera vare sig otillräckligt tillförlitliga källor eller andra vetenskapliga rön..

Riktigt, men att därför göra Västergötland till en spegel av det tidigare misstaget är kanske inte rätt medicin att bota denna sjukdom?

- Ett exempel till: Agnefit måste vara Stockholm, för annars passar det inte in med Uppsala. Här var ständiga översvämmningar som varierade år från år ett stort problem, enligt sägnerna. men i Stockholmstrakten har landet höjts, knappast översvämmats och sjunkit, under de föregående tvåtusen åren.

Man måste föreställa sig ett Stockholm utan Slussen. En aprildag låter vattenmassorna oss ana vad som en gång timat när strömmen inte var reglerad. Än idag översvämmas delar av Uppland utmed Mälaren, dock inte på långa vägar så mycket som den måste ha gjort vattenrika vårar hundratals år innan och den totala vattenvolymen som skulle rinna ut vid slussen var åtskilligt större.

Det var framför allt tre kända "motorvägar" för fartygstrafik fram till Gamla Uppsala under vikingatiden; via Norrtäljeviken, via Åkersberga ån som flöt ut i trälhavet, och den kanske mest använda så länge det gick, var den som gick förbi Stäket. Man kan lugnt utgå från att intilliggande områden översvämmades under vattenrika vårar från dessa och andra vattenleder. Liksom på liknande platser i överiga sverige där vattnet kanske inte kunde sväljas i takt med tillflöden under vissa tiden.

Därmed inte sagt att Agne fit av denna anledning måste ha legat där. men gjorde den det, var det sannolikt lite närmare Uppsala än nuvarande Stockholm? tex vid det dåtida utflödet i mälaren som kanske tom under vissa tider såg ut som ett deltalandskap?

- För det fjärde: Många tecken tyder på att Ansgars Birka låg på Öland, Köpingsvik. Där stämmer både Adams geografi och landbeskrivningar på ett mycket bättre sätt än vid Björkön.

Innan det är någon större logik i att försöka bemöta dina åsikter här vore det bra med någon form av förslag vad vi kallar denna nya sträng, som ju har väldigt lite gemensamt med slaget vid Bråvalla?

Dina synpunkter spänner över en tidsrymd av nästan tusen år om jag förstått rätt, och i sin samlade kompott är det lite av återupprepning av Mackay, Dag Stålsjö mfl. och är kanske bättre ägnade att hållas i en egen enskild sträng?

Har du någon idé? (Jag tror det skall finnas nån sträng om Västgötaskolan nånstans)

Hoppas också att du inte missuppfattar min lite negativa respons. Normalt diskuterar man ju om någon enskild sakfråga, här gäller det uppenbarligen Västgötaskolan, och jag vet ärligt talat inte hur man hanterar de ganska stora textmassor du klistrat in här på ett juste sätt.

Det blir lätt att man försöker hitta hål i resonemanget, i synnerhet om dina argument är just det, att du försöker hita hål i tidigare resonemang.

Vi får väl se var vi hamnar?

[Christer Samuelsson]

Wilmer T.
Man får tacka för ett riktigt Västgötatjosan! Jag har en fråga:
För några år sedan förekom på Historieforum Västs sidor en liten berättelse om det s.k. Giftskåpet. Det lär skall vara ett skåp på Uppsala universitet, där diverse historiska handlingar förvaras under lås och bom, eftersom dessa skrifter är autentiska dokument som tillfullo bekräftar västgötaskolans teorier!
M.a.o. så ägnar sig våra historiker och arkeologer åt att konspirera mot Västergötland samt att förfalska den svenska historien.
Tror du på detta?
Själv anser jag naturligtvis att det är fullkomligt orimligt - det är historieskrivning i fotbollsupporterperspektiv.

Christer Samuelsson.

[WilmerT]

Wilmer T.
Man får tacka för ett riktigt Västgötatjosan! Jag har en fråga:
För några år sedan förekom på Historieforum Västs sidor en liten berättelse om det s.k. Giftskåpet. Det lär skall vara ett skåp på Uppsala universitet, där diverse historiska handlingar förvaras under lås och bom, eftersom dessa skrifter är autentiska dokument som tillfullo bekräftar västgötaskolans teorier!
M.a.o. så ägnar sig våra historiker och arkeologer åt att konspirera mot Västergötland samt att förfalska den svenska historien.
Tror du på detta?
Själv anser jag naturligtvis att det är fullkomligt orimligt - det är historieskrivning i fotbollsupporterperspektiv.

Christer Samuelsson.

Jag läste nyligen en intressant objektiv redogörelse från en rad gåtfulla platser i forntida Sverige, av Stig Linnell; Gåtfulla Platser i Sverige; 2003, Stockholm, Bokförlaget Prisma;ISBN 91-518-4129-0. Han klargjorde bl a att det brev som utlöste publikationsdebatten om giftskåpet urspungligen varit ett skämt - vilket jag inte det minsta betvivlar. Publikationen i den västgötska tidningen hade gjorts helt okritiskt...
Däremot betvivlar jag att objektiviteten alltid är den bästa i Uppsala-kretsarna - åtminstone tror jag inte den varit det under trehundra år fram till säg 1950-talet. Iddag (från 1990-talet) verkar diskussionsklimatet vara något förbättrat dock, så en faktakritisk grankning av de hypoteser som vill förlägga Bråvalla-slaget till Värend, respektive Vänersborg, kanske kan låta sig göras.

Jag vill gärna framhålla att jag inte ser mig som en blind förespråkare av Götalandsteorins hypoteser.
Men jag vill mena att det finns stoff i dessa som mer än väl förtjänar en grundlig genomgång. T ex har aldrig vare sig den eventuella forntida staden vid Kinne-Kleva (mellan Husaby och Kinnekulle) grävts ut, ej heller MacKeys Ubsola på Riksberget mitt på Västgötaslätten. Istället har dessa hypoteser kallt avfärdats som ovetenskapliga och ointressanta. (För Birka, Uppsala och Sigtuna ligger nu en gång där de ligger...)

Så, för att dra mitt strå till stacken för jag fram deras synpunkter här - de som jag läst in mig på och som jag tycker verkar ha ett grundvärde som inte förtjänar att rakt upp och ner avfärdas utan undersökningar.
Bråvalla-slaget är mycket möjligt en saga - men det kan vara en verklighet bakom, och då är det trots allt ett visst värde i att grundligt undersöka alla alternativa platser. IMHO.

/Wilmer T
... här skiner solen...

PS. Återigen ett inlägg som (inte så lite) faller utanför ramen - om frågan Var Bråvalla-slaget ägt rum.
Men den duglige Dan Koehl verkar vara bra på att sortera ut det hela :lol
jag liter på honom. (Ärligt - det är lite svårt att orientera vad som bör skrivas var. Frågor i en sträng kan väl knappt uppmärksammas om de besvaras i en annan? Det känns som att man missar målgruppen lite då. Det tycks mig vettigt att sortera efterhand. men naturligtvis besvärligt för moderatorn. Jag ändrar gärna inläggen, men det verkar på mig lite oklart hur man ska välja att göra i dessa diskussionsforum - alla varianter av inlägg och sidotrådar tycks förekomma.
En uppstädning krävs kanske alltid? DS.

[Christer Samuelsson]

Hej.
Vi tar en sak i taget.
Tror du på giftskåpet eller ej??
Christer Samuelsson

[WilmerT]

Jag läste nyligen en intressant objektiv redogörelse från en rad gåtfulla platser i forntida Sverige, av Stig Linnell; Gåtfulla Platser i Sverige; 2003, Stockholm, Bokförlaget Prisma;ISBN 91-518-4129-0. Han klargjorde bl a att det brev som utlöste publikationsdebatten om giftskåpet urspungligen varit ett skämt - vilket jag inte det minsta betvivlar. Publikationen i den västgötska tidningen hade gjorts helt okritiskt...

Han klargjorde bl a att det brev som utlöste publikationsdebatten om giftskåpet urspungligen varit ett skämt - vilket jag inte det minsta betvivlar

Ok så?

/WT

[Widsith]

Ett bidrag till frågan "Var?"
http://www.ancient-astronomy.dk/aprmag01.htm
Det sägs här att namnet Bråvalla förmodligen är fiktivt, vilket jag håller med om.

Vänligen

[WilmerT]

Ett bidrag till frågan "Var?"
http://www.ancient-astronomy.dk/aprmag01.htm
Det sägs här att namnet Bråvalla förmodligen är fiktivt, vilket jag håller med om.

Yep. Därför tycker jag alla lokaliseringar av Bråvalla-slaget som stödjer sig på ortnamsforskning ter sig lite märkliga.

Men som jag ser det sträker det bara tesen om Västegötland som platsen för slaget. har någon en bättre åskådliggörande av en bråvall än nedanför Halle- eller Hunneberg, på slätten ner mot Göta älvs östra strand?

Widsith: du skrev på Om slaget att ovanstående artikel gav besked om hur Bråviken utsågs.
Jag letade i går (natt) men mina trötta danskögon hittade inte något sådant så att det satte sig i minnet.
Kan du summera?

/Wilmer T
... här skiner solen...

[Widsith]

Citat från länken:

Bråvalla er sandsynligvis et fiktivt stednavn, men det blev på Magnússons tid almindeligvis stedfæstet til egnen omkring Bråviken.

"Hur" syftade alltså på i vilken kontext lokaliseringen gjordes.

Det är intressant att det också var Magnusson som tolkade Kensington-stenen, för det är väl den som avses?

Vänligen

[Djinghis Khan]

Kanske redan har uppmärksammats, men har ni kollat Stig Linells bok "mystiska platser i Sverige" där ett kapitel ägnas åt Bråvalla och spekulationerna kring dess läge?

/DK M

[WilmerT]

Ja!
Faktiskt en grund i mitt väckta intresse för ämnet.

* Värnamo-trakten med sina mängder av högar, stensättningar och legender om Bråvalla-slaget som han lyfter fram tycker åtminstone jag borde borga för att man gjorde en grundlig undersökning av dess lämningar, liksom av lämningarna invid Halle- och Hunneberg.

* Där det logiskt sett föreligger landamäre etc. som avgränsar Danmark, Sverige och Norge ter sig i mina ögon naturligare som startpunkt för att undersöka om myterna har ett verkligt innehåll
- Både Värnamo-trakten och Hunneberg/Göta älv platsar här men knappast östergötland (som också ifrågasattes ovan)
- Vad jag förstått har lokaliseringen till Östergötland/Bråviken huvudsakligen gjorts på grundval av existerande ortsnamn, mindre på lokalisering av naturföremål, riktningsangivelser etc. från myterna.
Någon av de omnända platserna ska t o m vara loka)liserad i havet på en ö, med förklaringen att 'sagaskrivaren inte kände till platsens geografi'
(Nån som kan klargöra detta?

/Wilmer T
... här skiner solen...