Dödligheten förr i Sverige

[Stefan Lundgren]

I en äldre tråd i Språkhistoria behandlar "sjukdomar förr i tiden".

viewtopic.php?t=18824

Jag nämnde ett exempel i tråden om toalettbesök förr i tiden.

I samma mortalitetsrapport fanns det en man som hade dött i blodstörtning i Bergum utanför Göteborg 1822. Blodstörtning är oftast en dödsorsak som drabbar kvinnor och förr i tiden kunde man inte stoppa blödningen. Det var oftast i samband med missfall som kvinnorna fick blodstörtning och dog, men i mannens fall kan man alltid föreställa sig om att fick en sprickning i aortan och på den tiden kunde man inte stoppa blödningen.

Jag har tidigare tagit upp exempel hos socknar i Uppland och Västmanland under det svåra året 1773 då dödligheten i Sverige uppgick till 53 promille och för vissa socknar var dödligheten mer än dubbelt så mycket som hela riket.

viewtopic.php?t=10879&highlight=

I Tabellverkets material på http://www.ddb.umu.se kan man få allehanda material hur socknarna hade mellan 1749-1859(dock finns det inte material för alla år från vissa socknar och en del blev ihopkopplade i olika pastorat under vissa tider). Materialet ändrades med tiden och även termerna för vissa sjukdomar.

I Gagnef socken i Dalarna under det svåra året 1773 så dog 464 personer varav 170 barn under tio år, 132 äktenskap upplöstes under året genom att antingen en av makarna dog samt att bägge dog ungefär samtidigt. I jämförelse med dödstalet så föddes 64 barn varav en flicka föddes utanför äktenskapet. I Gagnef dog 59 personer i kopporna, 110 i fläckfeber, 197 i rödsot och en del mindre summor som exempelvis 23 av ålderdomen, 21 i "okänd barnsjuka" och 13 i "håll o styng". I relativa tal på den totala andelen av antalet döda så dog drygt 42% i rödsot. Gagnef hade 1772 en folkmängd på 4 157 invånare som var fördelat på 1 894 män/pojkar och 2 263 kvinnor/flickor. Födelse- och dödstalet skiljdes sig markant om man räknar på folkmängden för detta år; 14,2 o resp 111,6. Det var ingen folkräkning under 1773 som det var för vissa socknar, men under detta år dog 128 personer och 117 barn föddes; relativa talen var då för dödstalet 30,8 mot 28,1.

Förr i tiden var det vanligt även att befolkningen dog av smittkoppor och innan Jenner uppfann vaccinet 1796 skedde det oftast epidermier i olika socknar. I Gagnef kom ingen mortalitetsrapport mellan 1774-80; men under de år som dessa material kom så dog inga under 1781-82, men under 1783 dog elva personer i kopporna i socknen. Sedan kom det en lucka till 1811 och under exempelvis för året 1823 så vaccinerades 75 barn i Gagnef. Under 1823 föddes 159 barn i socknen medan 107 dog, vilket det betyder att det var "bra" för folkökningen eftersom födelseöverskottet var på 152 individer.

Dödligheten varierade mellan olika socknar i Sverige under historiskt tid. Om jag tar några församlingar i mitt urval av uppländska socknar, så kan jag skriva att Forsmark hade femton födslar mot tolv döda under 1749, vilket det är ganska så ovanligt eftersom dödligheten var högre än fruktsamheten, i bl a Biskopskulla var det 16 födslar mot 22 döda och under vissa år under 1700s-talet så var dödligheten högre än fruktsamheten. I Forsmark som hade ett födelsetal på 24,3 och dödstal på 70,3 under det svåra året 1773 som senare vände till en godartat riktning när endast fyra personer dog under året 1775 mot nio födda. En negativ trend för Forsmark var att folkmängden drastiskt minskades från 528 för året 1769 till 370 fyra år senare för att sedan öka till 423 invånare 1780.

Det får räcka som en liten början, nu har jag skrivit en liten inledning om dödligheten i Sverige.

Stefan

[Markus Holst]

Intressant.

Jag kom på den lite fåniga frågan ifall man dog oftare förr i tiden? Det borda man egentligen ha gjort, eftersom väl folkökningen gör att färre dör än vad som föds, och eftersom vi har en accelererande folkökning torde antalet dödsfall per invånare vara lägre nu än förr, varför man liksom dog oftare förr i tiden.

Jaja, bara tomt prat.

[Stefan Lundgren]

Intressant.

Jag kom på den lite fåniga frågan ifall man dog oftare förr i tiden? Det borda man egentligen ha gjort, eftersom väl folkökningen gör att färre dör än vad som föds, och eftersom vi har en accelererande folkökning torde antalet dödsfall per invånare vara lägre nu än förr, varför man liksom dog oftare förr i tiden.

Jaja, bara tomt prat.

Jag tycker inte att det är fånig fråga, du kan räkna ut dögligheten med hjälp av antalet födslar, dödsfall, vigslar mm på folkmängden eller om du väljer fem eller tio år, så kan du räkna ut värdet på medelfolkmängden för en viss period(i tusentals). Hur högre värdet är desto större är exempelvis dödligheten.

Ex: 1749 så bodde 1 764 724 människor i Sverige; 59 483 barn föddes, 49 516 dog och 15 046 par gifte sig.

59 483
-----------
1 764 724
=0.033706687278010612424379109707807
Kommatecknet flyttas tre steg åt höger

Alltså var födelsetalet på 33,70 för Sverige under detta år.
Dödstalet var däremot 28,06.

Titta gärna på tabellen som finns på http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26046.asp

Gör uträkningar så finner du en hel del resultat, jag antar att du kan tillräcklig med matte för att klara av detta.

En anledning till de höga dödstalen i början på 1770-talet berodde på missväxt under några år.

Stefan

[Djinghis Khan]

Konstigt nog dog folk av smittkoppor långt in på 1800-talet, trots vaccinet. Jag har själv en anfader som dog i smittkoppor så sent som 1868.

[Stefan Lundgren]

Konstigt nog dog folk av smittkoppor långt in på 1800-talet, trots vaccinet. Jag har själv en anfader som dog i smittkoppor så sent som 1868.

Det tog antagligen lite tid att vaccinera alla, men i stort sett varje år under den första halvan av 1800-talet så vaccinerades människor i olika socknar enligt Tabellverkets material.

Stefan

[Sonrep]

Dödstalet var däremot 28,06

Det finns inget land i världen som har ett högre dödstal idag.. förutom det AIDS drabbade Zwaziland där dödstalet är 30.35.
https://www.cia.gov/library/publication ... 6rank.html

Så vi hade alltså ett högre dödlighet än vad t.e.x Angola och Zimbabwe har idag.

Sverige har fortfarande än högt dödstal jämfört med övriga länder. Enligt CIA det 66:e högsta dödstalet i världen utav 222 möjliga länder. Det är lite sämre än t.e.x Ghana. Anledningen är att vi har en gammal befolkning.

[Stefan Lundgren]

Sverige har fortfarande än högt dödstal jämfört med övriga länder. Enligt CIA det 66:e högsta dödstalet i världen utav 222 möjliga länder. Det är lite sämre än t.e.x Ghana. Anledningen är att vi har en gammal befolkning.

Enligt våra nutida demografer så är dödssiffran i Sverige låg.

Stefan

[Sonrep]

Sverige har fortfarande än högt dödstal jämfört med övriga länder. Enligt CIA det 66:e högsta dödstalet i världen utav 222 möjliga länder. Det är lite sämre än t.e.x Ghana. Anledningen är att vi har en gammal befolkning.

Enligt våra nutida demografer så är dödssiffran i Sverige låg.

Stefan

Enligt SCB
Totala antalet invånare 31/12/2006: 9.113.257
Antal döda under 2006: 91.177
Enligt detta uppgifter så hamnar dödligheten per 1000 invånare ganska precis på 10 av tusen. Vilket är något lägre än CIA:s 10.27(som igentligen är beräknat för 2007), men inte mycket.

Ghana har fortfaranda en lägre dödlighet om man utgår från Ghanas CIA:s uppgifter.

[Stefan Lundgren]

Sverige har fortfarande än högt dödstal jämfört med övriga länder. Enligt CIA det 66:e högsta dödstalet i världen utav 222 möjliga länder. Det är lite sämre än t.e.x Ghana. Anledningen är att vi har en gammal befolkning.

Enligt våra nutida demografer så är dödssiffran i Sverige låg.

Enligt SCB
Totala antalet invånare 31/12/2006: 9.113.257
Antal döda under 2006: 91.177
Enligt detta uppgifter så hamnar dödligheten per 1000 invånare ganska precis på 10 av tusen. Vilket är något lägre än CIA:s 10.27(som igentligen är beräknat för 2007), men inte mycket.

Ghana har fortfaranda en lägre dödlighet om man utgår från Ghanas CIA:s uppgifter.

Nu vet jag inte hur det var i Ghana under 1700-talet eller i det där området eftersom Ghana inte fanns som ett land då. Dra man paralleller med 1700-talet eller historiska perspektiv, så var demografiska transitionen svängt från höga döds- o födelsetal till låga sådana tal i Sverige och det var egentligen det som jag ville diskutera. Oavsett om Ghana har lägre dödlighet än i Sverige så tror jag inte att man kan dra sådana där jämförelse, eftersom Sverige har helt annan demografisk historia än många afrikanska länder.

Stefan

[Sonrep]

Sverige har fortfarande än högt dödstal jämfört med övriga länder. Enligt CIA det 66:e högsta dödstalet i världen utav 222 möjliga länder. Det är lite sämre än t.e.x Ghana. Anledningen är att vi har en gammal befolkning.

Enligt våra nutida demografer så är dödssiffran i Sverige låg.

Enligt SCB
Totala antalet invånare 31/12/2006: 9.113.257
Antal döda under 2006: 91.177
Enligt detta uppgifter så hamnar dödligheten per 1000 invånare ganska precis på 10 av tusen. Vilket är något lägre än CIA:s 10.27(som igentligen är beräknat för 2007), men inte mycket.

Ghana har fortfaranda en lägre dödlighet om man utgår från Ghanas CIA:s uppgifter.

Nu vet jag inte hur det var i Ghana under 1700-talet eller i det där området eftersom Ghana inte fanns som ett land då. Dra man paralleller med 1700-talet eller historiska perspektiv, så var demografiska transitionen svängt från höga döds- o födelsetal till låga sådana tal i Sverige och det var egentligen det som jag ville diskutera. Oavsett om Ghana har lägre dödlighet än i Sverige så tror jag inte att man kan dra sådana där jämförelse, eftersom Sverige har helt annan demografisk historia än många afrikanska länder.

Stefan

Givetvis, jag jämförde ju det nutida Sverige med det nutida Ghana. Dem har en tydligt mindre dödlighet än Sverige. Detta beror på att yngre personer löper större risk att klara sig jämfört med äldre. Kan också ha med välståndsförbättring att göra. Dock finns det inget Afrikanskt eller annat land idag förutom det AIDS drabbade Swaziland som har en högre dödlighet än vad vi hade 1749. Säger inte det en del om hur livet var på den tiden?

[Stefan Lundgren]

Givetvis, jag jämförde ju det nutida Sverige med det nutida Ghana. Dem har en tydligt mindre dödlighet än Sverige. Detta beror på att yngre personer löper större risk att klara sig jämfört med äldre. Kan också ha med välståndsförbättring att göra. Dock finns det inget Afrikanskt eller annat land idag förutom det AIDS drabbade Swaziland som har en högre dödlighet än vad vi hade 1749. Säger inte det en del om hur livet var på den tiden?

Jag vill inte vara uppstudsig, men syftet med den där tråden var att diskutera hur dödligheten var förr i Sverige och vilka faktorer som anspeglade detta. Att jämföra Sverige med afrikanska stater både med historisk och nutidsperspektiv anser jag att det är ta i llte grann. Jag känner till att afrikanska länderna har många personer som dör i AIDS som kanske kan sätta i paritet med svältåren i början av 1770-talet och dysenteriepidermin 1808-13 när födelseunderskottet var hög. Men samtidigt kan man inte jämföra med nutida Afrika med dåtida Sverige, jag tror att ingen demograf gör detta heller.

Jag har redan vidrört dessa två perioder när Sverige hade en hög dödlighet på Skalman.

1773 var ett svårt år
viewtopic.php?t=10879

Åren 1809-10 i Sverige
viewtopic.php?t=25890

Det sistnämnda tråden är nog bara en liten del, Sverige hade höga dödstal och det märkte iallafall på sockennivå mellan 1807-13.

Stefan

[Harkett]

Mig veterligen dog allra flest personer i Stockholm "förr". Trots stor inflyttning ökade inte invånarantalet. Det berodde på sjukdomar som i sin tur "orsakades" av dålig hygien och bostandard. Har jag rätt? På landsbydgen var det mycket hälsosammare att bo. Det var t.o.m. hälsosammare i andra europeiska städer.

[Sonrep]

Jag vill inte vara uppstudsig, men syftet med den där tråden var att diskutera hur dödligheten var förr i Sverige och vilka faktorer som anspeglade detta. Att jämföra Sverige med afrikanska stater både med historisk och nutidsperspektiv anser jag att det är ta i llte grann. Jag känner till att afrikanska länderna har många personer som dör i AIDS som kanske kan sätta i paritet med svältåren i början av 1770-talet och dysenteriepidermin 1808-13 när födelseunderskottet var hög. Men samtidigt kan man inte jämföra med nutida Afrika med dåtida Sverige, jag tror att ingen demograf gör detta heller.

Nu var det ju 1749 och nutiden vi började att jämföra. Sen jämförde jag 1749 och nutiden i Sverige med nutiden i resten av världen. Det fick man tydligen dock inte göra av någon okänd anledning.

Det du tar upp berörde inte 1749 dock. Var det någon epedemi som härjade 1749?

Harkett, Stockholm var väl också mycket kallare på 1700-talet, så det är väl inte så konstigt om dödligheten var högre än i södra europa. Kan tänka mig att det var vanligt att förlora fingrar pga köldskador. Alkoholproblemen var enorma, jämfört med idag. Många som söp ihjäl sig.

Hur var det med kloaker, dränering och mögel i Stockholm?

[Stefan Lundgren]

Jo, Gamla stan hade en hög dödlighet som exempelvis 400 promille under 1700-talet.

Sonep

Jag tror att vi har glidit ifrån varandra och när jag har lite alkohol i kroppen så försöker jag reda ut det. Det hände ingen epidemi 1749 förutom att vissa socknar drabbades av födelseunderskott(men det rörde sig nog bara enstaka individer).

Nu var det ju 1749 och nutiden vi började att jämföra. Sen jämförde jag 1749 och nutiden i Sverige med nutiden i resten av världen. Det fick man tydligen dock inte göra av någon okänd anledning.

Visserligen tycker jag att jämförelser är tillåtna, men skall man jämföra med afrikanska länder med Sverige så skall man också har värdena för 1700-talets Afrika, det tror jag att det är väldigt svårt att få tag på och det är det som jag opponerade mig emot.

Stefan

[Sonrep]

Ok, då förstår jag.

Runt 1700 talet så kontrollerade olika länder inklusive Sverige vissa områden vid Ghanas kust. Resten av landet hade väl något kungadömme, om jag inte minns fel. De flesta levde väl som naturfolk. Så det blir svårt att ta reda på hur dödligheten var just 1749, då britterna ännu inte tagit kontroll.