Skördepermis

[Hans]

När värnplikten infördes fanns behovet av manfolk hemma vid skördetid speciellt. Hävdar jag med gränsande till noll i kunskap om jordbruk. Då i början av 1900 talet då den allmänna värnplikten kom var en rejäl bit av befolkningen kopplat till jordbruk så man gav helt enkelt alla beväringar skördepermis. När jag gjorde mina 15 månader 1980-1981 fanns det enstaka bondpojkar men nog fick vi alla skördepermis. (Jag skördade ingenting utan missbrukade viseringskortet och åkte till Riksgränsen, betalade sista biten till Narvik och hem igen.)

Men några frågor:
1. Var den lika lång under hela 1900-talet, mot slutet var den en vecka
2. Kunde bondpojkar få längre
3. Det måste ju ha skiljt sig mellan olika delar av landet, skördetid i Skåne och Västerbotten skiljer sig väl en aning

Någon?

Eller övriga synpunkter.
Frågan föranledde detta.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

1. Den verkar ha varit 10-14 dagar ända fram till den kortades ner till en vecka.

2. Ja, bondpojkar som var oumbärliga på gården, t.ex. om det saknades annan arbetskraft, kunde få längre permis. Det krävdes förstås intyg från någon pålitlig gubbe på hemorten. Enligt uppgift förekom det också "militär skördehjälp" där beväringar tillfälligt släpptes hem i grupp för att hjälpa till med skörden; då gick det ju fortare.

3. Tidpunkten varierade förstås, från juli/augusti i Skåne till september/oktober i norra Sverige. Det skiljer naturligtvis även mellan t.ex. spannmål och potatis.

[Hans]

Tack Patrik.

MVH

Hans

[Grönis]

Farsan hade skördepermis, men så var han uppvuxen på bondgård också. När jag legat inne ca 4 veckor fick vi en veckas permission, det var i början på september minns jag. Var detta någon kvarleva från skördepermisen att man brukade vara ledig den tiden på året eller var det bara en slump?

[Hans]

Min gissning, kvarleva. Det kallades i alla fall på min tid skördepermis även inte många skördade något under ledigheten.

MVH

Hans

[South End Court]

Så under 1800-talet kunde man också bli placerad vid ett soldattorp, i och med att befolkningen minskade på grund av utvandringen. Under 1900 talet var väl Sverige också drabbat av death of farming och djuren på gårdarna försvann mer och mer.

/South End Court

[South End Court]

Korrigerar,
befolkningen minskade visst inte men det behövdes gubbar vid dessa soldattorp.

/South End Court

[von Adler]

Så under 1800-talet kunde man också bli placerad vid ett soldattorp, i och med att befolkningen minskade på grund av utvandringen. Under 1900 talet var väl Sverige också drabbat av death of farming och djuren på gårdarna försvann mer och mer.

/South End Court

Det verkar som jordbruksarealen (odlat på, betesmark och i träda) var som max 1920, sedan dess har det gått ner.

[Markus Holst]

Djurhållningen peakade vid ungefär samma tid. Jordbruksarealen har minskat - men inte så mycket man tror om man tittar på antalet jordbrukare. Det vanligaste är att när någon lägger ner så antingen köps eller arrenderas marken av grannen - som alltså börjar producera dubbelt så mycket.

Det lustiga är att när vi hade som mest djur - hade vi inga klimatproblem och ändå är dagens färre kors fisar stora skrämseln för klimataktivister.

[von Adler]

Djurhållningen peakade vid ungefär samma tid. Jordbruksarealen har minskat - men inte så mycket man tror om man tittar på antalet jordbrukare. Det vanligaste är att när någon lägger ner så antingen köps eller arrenderas marken av grannen - som alltså börjar producera dubbelt så mycket.

Det lustiga är att när vi hade som mest djur - hade vi inga klimatproblem och ändå är dagens färre kors fisar stora skrämseln för klimataktivister.

Vi kommer bort från grundämnet, men det är väl det globala problemet med högre köttkonsumtion och fler nötdjur, samt att de nu matas med soja och säd snarare än betar gräs som är problemet, inte lokalt i Sverige?

[koroshiya]

...
Det lustiga är att när vi hade som mest djur - hade vi inga klimatproblem och ändå är dagens färre kors fisar stora skrämseln för klimataktivister.

Raparna - det läcker metan genom tvåan också, men 90-95 % rapas ut. Men sådant där blir väl frågor för ett annat ämne.

Minns inte om vi hade skördepermis 1988, men det skulle inte förvåna mig, för då hade vi redan legat inne några månader. Iofs. var vi ute och jagade ubåtar i månadsskiftet aug-sep.

[JohnT]

På en lunch hamnade jag bredvid en av dotterns kompisar och till min förvåning så ägnade sig Moa åt Sverige under andra världskriget. hon höll då på och färdigställa
I skärningspunkten mellan militära och civila behov:
En undersökning av arméns metoder för att tillgodose jordbruket med arbetskraft under perioden 1940–1942

https://fhs.diva-portal.org/smash/recor ... dswid=4265

[Hans]

Skall läsa med intresse, tack Moa och JohnT.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Tänker tillägga med om en soldat fick skördepermis berodde det på att ledningen för kompaniet fick reda på det innan. Det var någonting som klingade till i huvudet på mig att en av de tidigare 91:an-serierna och då var det 1930-tal. Att 91:an eller Mandel fick åka hem för för att skörda ifrån sitt regemente (enligt seriens roller så lever hans föräldrar på gammal vis). Ta det med viss osäkerhet

Man kan även titta i fembandsverket om svensk jordbrukshistoria;

https://www.ksla.se/bibliotek/fembandsverket/

På denna hemsida finns mycket att läsa eller få tag som berör jordbruket med dess bigrenar som exempelvis skogsbruk.

När man skördade förr i tiden så berodde det också på storleken på gården (åkern inräknat). Klarar man av det med husets folk så var det nog OK antar jag. På de större gårdarna var det folk utifrån som hjälpte till och det finns målning med namnet ”Skördetid”???; när ett 30-tal personer samlades för att fika i samband med skörden. Det är nog 15-20 år sedan som jag såg denna målning sist.

Sedan kom skördetröskorna allt eftersom och så försvann även att få skördepermis.

Håller på o kika i Sveriges jordbrukshistoria med de fem banden som även finns på nätet.

Stefan