Upphörda svenska kommunvapen

[tyskaorden]

Häverö_vapen.svg.png (19.38 KiB) Visad 1266 gånger

Häverö landskommun. Blasonering: I blått fält en fisk av silver med röda fenor och däröver en ginstam av silver, belagd med tre blå järnmärken. Fastställt av Kungl. Maj:t 1962-05-25 och upphört 1971-01-01 då kommunen uppgick i Norrtälje. Järnmärkena syftar på Herrängs järngruvor. Fisken syftar på bilden i Häverö tingslags sigill.

[tyskaorden]

Vårfruberga_vapen.svg.png (20.28 KiB) Visad 1244 gånger

Vårfruberga landskommun. Blasonering: i grönt fält en som en krumstav formad uppväxande naturlig lilja med stängel av guld och kalk av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 1957-11-29 och upphört 1971-01-01 då Vårfruberga uppgick i Strängnäs. Senare fört av Vårfruberga kommundel i Strängnäs kommun. Liljan symboliserar jungfru Maria - Vår Fru. Krumstaven syftar på sigillet för abbedisan i Vårfruberga kloster vilket givit landskommunen dess namn.

Vreta_kloster_vapen.svg.png (8.42 KiB) Visad 1244 gånger

Vreta klosters landskommun. Blasonering: I fält av guld en genomgående svart ruta, belagd med en av silver och rött kontrakomponerad balk. Antaget 1956-04-09 och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Det upphörde 1971-01-01 då Vreta kloster uppgick i Linköping. Spetsrutan - kvinnosköld med Cistercienserordens vapen syftar på nunneklostret i Vreta vilket ligger bakom ortnamnet. Vapnet komponerades av Svenska kommunalheraldiska institutet.

[tyskaorden]

Algutsboda_vapen.svg.png (22.95 KiB) Visad 138 gånger

Algutsboda landskommun. Blasonering: I fält av silver två korslagda uppåtriktade blå glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa, i nedre vinkeln åtföljda av ett rött topografiskt barrskogstecken. Fastställt av Kungl Maj:t 1960-03-25 och upphört 1969-01-01 då man uppgick i Emmaboda kommun. Glasblåsarpiporna syftar på de fyra glasbruken i kommunen. Barrskogstecknet syftar på skogsbruket.

Alnö-vapen.svg.png (52.75 KiB) Visad 138 gånger

Alnö landskommun. Blasonering: Fält kluvet i blått och guld, vari en al av motsatta tinkturer, omgivet av en bård, kluven i guld och blått. Fastställt av Kungl. Maj:t 1962-06-28 och upphört 1965-01-01 då man uppgick i Sundsvall. Al från bilden i Alnö sockens sigill från 1700-talet. Bården syftar på den platta med oregelbundna kontur som också förekom i sigillet, syftar troligen på ortnamnets efterled. Vapnet komponerades av stadsarkitekten Hans Schlyter, Sundsvall.

Alstad_vapen.svg.png (44.91 KiB) Visad 138 gånger

Alstad landskommun. Blasonering: I rött fält en balk, åtföljd ovan av ett pilträd och nedan av ett veteax med två blad, allt av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1961-06-02 och upphört 1967-01-01 då man uppgick i Trelleborgs kommun. Balken syftar på landsvägen mellan Malmö och Ystad. Pilträd och veteax syftar på jordbruksbygden Söderslätt.

[tyskaorden]

Anundsjö_vapen.svg.png (31.18 KiB) Visad 76 gånger

Anundsjö landskommun. Blasonering: I blått fält en duva av silver med röd näbb och röda ben, sittande på en bjälkvis genomgående gren av guld och hållande i näbben en olivkvist av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1962-12-21. Bygger på sigillet för Anundsjö socken, känt från 1804.

Arbrå_vapen.svg.png (30.35 KiB) Visad 76 gånger

Arbrå landskommun. Blasonering: I blått fält en gående häst av silver med röd tunga och röda hovar, ovan åtföljd av en sexuddig stjärna av silver. Fastställt av Kungl. Maj:t 1949-12-09 och upphört 1971-01-01 då Arbrå uppgick i Bollnäs kommun. Häst och sexuddig stjärna från Arbrå sockens sigill.

Attmar-vapen.svg.png (37.17 KiB) Visad 76 gånger

Attmar landskommun. Blasonering: I fält av silver en blå taltrast, med utbredda vingar samt med näbb, tunga, öga och ben av guld, på en svart stubbe. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1960-06-30 och upphört 1963-01-01 då Attmar uppgick i Sundsvalls kommun. Fågel och stubbe från bilden i Attmar sockens sigill, känt från 1750. Vapnet komponerades av stadsarkitekten i Sundsvall Hans Schlyter.

[tyskaorden]

Bara_vapen.svg.png (50.77 KiB) Visad 75 gånger

Bara landskommun. Blasonering: I rött fält ett lejon av guld med huvudet sinistervänt och skilt från bålen samt med tunga, tänder och klor blå. Fastställt av Kungl. Maj:t 1969-06-13 och upphört 1971-01-01 och 1971-1976 fört av Bara kommun. Som nu uppgick i Svedala kommun. Bygger på bilden i Bara härads sigill.

Barva_vapen.svg.png (79.66 KiB) Visad 75 gånger

Barva landskommun. Blasonering: Kluven i blått, vari ett gyllene sädesax, och guld, vari fem gröna almblad, ordnade 2, 1, 2. Fastställt av Kungl. Maj:t 1951-12-07 och upphört 1952-01-01 då Barva uppgick i Eskilstuna.

Berga_vapen.svg.png (25.72 KiB) Visad 75 gånger

Berga landskommun. Blasonering: Sköld medelst klyvning och tinnskuredelning kvadrerad i blått och guld, med i fält 1 trenne till ett gaffelkors sammanställda blixtar av guld och i fält 2 ett blått avslitet stenbockshuvud. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1955-12-09 och upphört 1971-01-01 då man uppgick i Ljungby kommun. Tinnskuran syftar på de statsrättigheter som kung Magnus ladulås utfärdade för Berga 1279. Stenbockshuvudet från vapnet för ätten Stenbock som hade en betydelse full roll för socknen under 1500-talet. Tre blixtar för kraftverken vid Bro, Åby och Åbyfors.

[tyskaorden]

Bettna_vapen.svg.png (24.45 KiB) Visad 68 gånger

Bettna landskommmun. Blasonering: I fält av silver på en stolpvis ställd, genomgående, grön gren tre röda äpplen, varav ett upptill och ett nedtill på dexter sida och ett i mitten på vänster sida, vart och ett mitt emot ett av grenens trenne blad. Fastställt av Kungl. Maj:t 1953-02-27 och upphört 1971-01-01 då kommunen delades mellan Flens och Nyköpings kommuner. Gren med äpplen symboliserar Åkeröäpplen.

Bjursas.jpg (32.94 KiB) Visad 68 gånger

Bjursås landskommun. Blasonering: I rött fält en upprest bäver med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, hållande en hammare i högra framfoten, allt i guld, och däröver en ginstam av guld belagd med en röd vävskyttel. Fastställt av Kungl. Maj:t 1947-02-28 och upphört 1971-01-01 då Bjursås uppgick i Falu kommun. Bävern syftar dels på ett förr rikliga beståndet av dessa djur i trakten. Syftar också på förleden bjuv som betyder bäver. Hammaren syftar på skomakarhammare och står för traktens skohantverk- och industri. Vävarskytteln står för hemslöjd och textilindustri.

Bjuråker_vapen.svg.png (52.05 KiB) Visad 68 gånger

Bjuråkers landskommun. Blasonering: I blått fält ett av snedställda strängar bildat galler av guld med fyruddiga stjärnor av guld i rutorna. Fastställt av Kungl. Maj:t 1966-12-16 och upphört 1971-01-01 då Bjuråker uppgick i Hudiksvalls kommun. Gallerverk med stjärnor kommer från sigillet för provinsen Sunded/Sundhede från 1300-talet. Denna provins utgjorde norra Hälsingland del av på medeltiden. Tinkturerna blått och gult är de färger initialbokstaven i ortnamnet Bjuråker som finns på fanan för Hälsinge tremänningsregemente från 1675.

Bjärtrå_vapen.svg.png (34.28 KiB) Visad 68 gånger

Bjärtrå landskommun. Blasonering: Fält av guld bestrött med stolpvis ställda svarta myror. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1962-12-21 och 1971-1973 fört av Bjärtå kommun tills denna uppgick i Kramfors kommun. Myrorna kommer från sigillet för Bjärtå sockens sigill från 1600-talet. Vapnet komponerades av Hans Schlyter stadsarkitekt i Sundsvall.

[tyskaorden]

Björklinge_vapen.svg.png (35.77 KiB) Visad 54 gånger

Björklinge landskommun. Blasonering: Sköld, styckad av silver, vari ett balkvis ställt grönt björklöv, och av grönt, vari ett balkvis ställt störtat björklöv av silver. Vapnet syftar på ortnamnet. Fastställt av Kungl. Maj:t 1958-03-07 pch upphört 1971-01-01 då Björklinge uppgick i Uppsala kommun.

Björna_vapen.svg.png (32.57 KiB) Visad 54 gånger

Björna landskommun. Blasonering: Sköld, delad av silver, vari en gående blå björn med tunga, tänder och klor av guld, och blått, vari två av vågskuror bildade bjälkar av silver. Björn och vågskurebjälkar från bilden i Björna sockens sigill, känt från 1809. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1963-07-25 och upphörde 1971-01-01 då Björna uppgick i Örnsköldsviks kommun.

Boda_vapen.svg.png (17.71 KiB) Visad 54 gånger

Boda landskommun. Blasonering: Sköld medelst en tandskura kluven av rött, vari en tilltagande måne av guld, och guld vari en röd bila. Bila från Rättviks sockens sigill och vapen, vilket står för samhörigheten med denna grannsocken ur vilken Boda avsöndrades. Månen är en symbol för silver och syftar förekomsten av silver i Boda och de sedan länge ödelagda Silvbergsgruvorna. Tandskuran står för vattenfallet Styggforsen. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1948-03-05 och upphört 1963-01-01 då Boda uppgick i Rättviks kommun.

[tyskaorden]

Bodafors_vapen.svg.png (10.13 KiB) Visad 12 gånger

Bodafors köping. Blasonering: I fält av guld en röd bjälke belagd med en hyvel av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948-09-24 och upphört 1971-01-01 då köpingen uppgick i Nässjö kommun. Hyveln syftar på möbelindustrin. Guld och rött är från Smålands vapen.

Bollnäs_landskommun_vapen.svg.png (28.2 KiB) Visad 12 gånger

Bollnäs landskommun. Blasonering: I fält av silver en på båda benen stående blå trana med hjässa, näbb och ben röda, ovanför en i stammen bjälkvis ställd av sågskuror bildad blå sträng. Fastställt av Kungl. Maj:t 1952-05-15 och upphört vid kommunens ombildning 1959-01-01. Trana från bilden i Bollnäs sockens sigill. Sågskureavdelad sträng syftar på älvarna Ljusnan och Voxnan som rinner samman i kommunen. Är i dag del av Bollnäs kommun.

Bolmsö_vapen.svg.png (28.11 KiB) Visad 12 gånger

Bolmsö landskommun. Blasonering: I blått fält ett fornnordiskt svärd med fäste av guld och klinga av silver, från vilken utstråla lågor av guld. Fastställt av Kungl. Maj:t 1950-09-15 och upphört 1952-01-01 då landskommunen delades upp mellan Ljungby kommun och Gislaveds kommun. Svärd med lågor svärdet Tirfing "mans bane var gång det draget varder". Det ägdes av Amgrim som enligt legenden bodde på Bolmsö tillsammans med sina tolv söner.