Konsttråden

[Hans]

Vi får väl låta dig RÖP-kapa tråden en stund, jag gillar som sagt katolska och ortodoxa kyrkor mer än lutheranska. Mer dekorerade. Men kan du förklara vari skillnaderna ligger i och varför?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Du har uppenbarligen inte besökt alla västsvenska kyrkor med bemålade tak. De ligger som ett pärlband längs den halländska och bohuslänska kusten, hela Västergötland och in mot Småland. Det är den del av Sverige där motståndet mot den protestantiska reformationen var som störst, det katolska arvet dröjde sig kvar längst och där senare pietismen och herrnhutismen fick starkast fäste. Liknande målningar saknas nästan helt i östa och norra Sverige,

karta.jpg (341.59 KiB) Visad 284 gånger

Det kanske vackraste exemplet är Bottnaryd:

bottnaryd.jpeg (119.01 KiB) Visad 284 gånger

Luther var, till skillnad från t.ex. Calvin och Zwingli, inte bildfientlig och det förekom inga ikonoklasmer i lutherska länder. I Sverige fick de medeltida altarskåpen, helgonstatyerna och madonnorna stå kvar i kyrkorna, men det blev strikt förbjudet att be inför dem eller vörda dem (de fortsatte de fromma förstås ändå med, i alla fall en bit in på 1600-talet). Luther ansåg att bilderna kunde fylla en pedagogisk funktion. I Skandinavien och då framför allt Sverige finns betydligt mer medeltida, kristen konst bevarad än i t.ex. Italien. Anledningen till det är att det fortsatte produceras ny konst i de katolska länderna, inte minst just Italien, i skiftande modestilar som renässans och barock; det gamla skulle bort, det nya skulle in. Det var först på 1700-talet som de medeltida valvmålningarna i svenska kyrkor började målas över på bred front och då handlade det mer om estetiska överväganden - vitt och ljust i enlighet med tidens klassicistiska ideal - än teologiska dogmer.

Sverige hamnade i kulturellt mörker på grund av Gustav Vasa, men på 1600-talet tog kyrkomåleriet fart igen. Nu blev motiven annorlunda än under den katolska tiden; inga helgonlegender och inga utombibliska motiv. Nu skulle bilderna inspirera till ett fromt liv. Himmel och helvete, viktiga motiv i den herrhutiska respektive pietistiska traditionen, blev vanliga. Jesus hamnade i centrum på ett helt annat sätt och det målades änglar överallt (ett populärt motiv även inom den europeiska barocken), ofta hållandes språkband med bibelverser eller fromma förmaningar.

Med det sagt så stämmer ändå din iakttagelse att lutherska kyrkor i regel är betydligt mindre dekorerade än katolska och ortodoxa. Man skulle kunna sammanfatta det så här:

I östortodoxa kyrkor spelar ikoner en nyckelroll. De ses som "fönster mot himlen" eller en bro mellan det jordiska och det himmelska. De är inte vanliga konstverk utan en form av visuell teologi och de väljer mycket strikta regler. Vördnaden av bilderna går vidare till den avbildade personen (Kristus, Gudsmodern, helgonet). Ortodoxa kyrkorhar inte statyer för att undvika risken att avbildningen känns för "verklig" och materiell.

Skönheten spelar (vid sidan om godhet och sanning) en mycket stor roll i Katolska kyrkan och anses vara en återspegling av det himmelska; den kan leda människor till Gud (vilket den också gör, många är de som vittnar om att de blivit troende efter ett besök i en katolsk kyrka). I katolska kyrkor finns både bilder och statyer. De hjälper till att påminna om och hedra de avbildade och kan fungera som hjälpmedel i bön. Bilder har en stark didaktisk och andaktsmässig roll. Den kanoniska rätten föreskriver att alla katolska kyrkor ska ha ett krucifix, minst en Mariaskulptur och vissa helgon (som skulptur, målning eller ikon).

Både i Katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna anses guld vara en gudomlig och helig färg som symboliserar himmelsk härlighet och Guds majestät och därför finns ofta ett överflöd av guld i kyrkorna.

Lutherska kyrkor har en mer restriktiv och försiktig inställning till konst. Den för okej som undervisningshjälp och dekoration, så länge den inte leder till avgudadyrkan. Bilder används i berättande eller utsmyckande syfte. Lutherdomen är ju inte lika visuell som katolicismen och ortodoxin utan fokus är i första hand på Ordet.

Reformerta kyrkor har i stort sett ingen utsmyckning alls. Bilder i kyrkorummet ses som en risk för avgudadyrkan och strider mot det andra budet.

[Hans]

Tack för din utmärkta redogörelse. För en bunt år sedan var jag inne Linköpings domkyrka och van som jag är med katolska katedraler på kontinenten chokades jag lite av kalheten.



Därav frågan.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Något som fanns i både katolska och lutherska kyrkor, i katolska från 1300-talet och i lutherska framför allt under 1500- och 1600-talen, var epitafier. Sådana har du säkert sett i svenska kyrkor. Det ska framhäva döda personen som en god kristen. I lutherska kyrkor fick den ofta en rikt arkitektonisk gestaltning; i bland handlade det nog om skryt om rikedom.

Här är ett exempel, ett epitafium för major Henrik Kuhlman (död 1692) i Tunby kyrkan i finska Nyland, som forumets MÖPar kanske går igång lite extra på:

Här några i Västerås domkyrka:

I svenska kyrkor var det också vanligt med begravningsvapen. Dessa bars i begravingsprocessionen och hängdes i bland upp kyrkan. Som det här, Malcolm Hamiltons huvudbaner i Christinae kyrka, Göteborg.

[Hans]

Lite OT men mer om Kuhlman här.
https://kuhlmansaga.com/sv/category/au- ... a-majeste/

MVH

Hans

[Hans]

För att gå tillbaka till ämnet, vad är konst?

Wiki: https://sv.wikipedia.org/wiki/Konst
AI:

Konst är en bred kulturell verksamhet och uttrycksform som skapar verk (visuella, auditiva eller performativa) för att förmedla känslor, idéer eller estetiska upplevelser. Det omfattar allt från traditionell bildkonst (måleri, skulptur) till modernare former som film, performance och konceptkonst, ofta präglat av skaparens tekniska skicklighet eller konceptuella tänkande.

Huvuddrag i definitionen av konst:
Estetisk och emotionell verksamhet: Konst syftar till att väcka känslor, tankar eller en upplevelse av skönhet.
Kulturellt uttryck: Konst speglar mänskliga upplevelser och förändras över tid och kultur.
Färdighet och hantverk: Begreppet konst (etymologiskt relaterat till "kunna") innebär ofta en hög grad av praktisk skicklighet.
Konstvärldens roll: Enligt institutionella definitioner är konst något som skapas av en konstnär och accepteras av en "konstvärldspublik" (kunnig publik).

Olika perspektiv på konst:
Klassisk syn: Konst är framställning av det sköna, hantverksmässigt skickligt utfört.
Modern/Samtida syn: Konst är konceptuell och kan vara vad som helst som presenteras som konst. Det handlar mer om idé än om rent hantverk.
Vidgad syn: Allt som en betraktare finner meningsfullt, vackert eller tankeväckande kan betraktas som konst.

Exempel på konstarter:
Bildkonst: Måleri, skulptur, grafik, fotografi.
Scenkonst: Teater, dans, musik.
Litterär konst: Poesi, prosa.
Tillämpad konst: Arkitektur, konsthantverk, design.

Konstbegreppet är flytande och saknar en universell, fast definition, vilket gör att det ständigt kan utmanas och omdefinieras.

Min fetstil, jag är gammeldags nog att tänka först på tavlor och skulpturer men jag är nog för gammal. Vi får köpa deras definition men filmtrådar har några av. Vad vill jag säga, vet inte riktigt.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Kanske får vi hålla oss till Lars Vilks institutionella konstteori: Konst är det som konstvärlden anser är konst.

Den institutionella konstteorin är ingen kvalitetsteori utan anger bara att något är konst, vilken kvalitet det rör sig om kan man förstå genom att tillämpa samma teori för kvalitet: Det som uppfattas och presenteras som god konst av konstvärldens styrande institutioner är god konst.

Den institutionella teorin ger omedelbart intryck av att något saknas. Och det är naturligtvis att den inte säger något om konstens innehåll och identitet. Orsaken till detta hänger samman med att konsten inte har någon given identitet; att den i själv verket är upprättad: Den blir vad man gör den till. Vill man veta närmare vad konst är får man vända sig till praktiken och se vad som faktiskt görs och hävdas. Detta kan hela tiden förändras mer eller mindre radikalt. Förändringarna är dock inte särskilt stora. Konsten, liksom andra institutioner, är i stor utsträckning stabil. Däremot har förändringarna varit omfattande under det senaste decenniet.

Den förändring som ägt rum i konsten, och som snabbt utvecklades under slutet av 1980-talet, har medfört att man kan tala om ett paradigmskifte. Den förvandling, som idag är mer än tydlig, har inneburit att man i stor utsträckning har lämnat traditionella tekniker och dessutom gett upp den traditionella identiteten, det estetiska och formala uttrycket. Konsten har istället blivit idébaserad och bygger främst på innehåll, ett innehåll som kan samlas i begreppet "social kritik". De främsta teknikerna är foto, video, installation, sociala evenemang, performance.

Konstens paradigmskifte innebär att den inte längre kan hänvisa till någon naturgiven princip. Konst uppstår inte spontant var som helst. Konsekvensen, som ännu långt ifrån blivit klargjord, torde vara att konsten förlorat sin historia. Konsthistorien bygger på det äldre paradigmet, dvs. att konst alltid har funnits och kan kännas igen genom förnimmelse. I vår tids konstparadigm kan konst uppstå enbart genom utnämning, alltså att något kallas för konst och att en sådan handling blir accepterad. Acceptansen är i sig ett obetydligt problem, att någonting är konst säger inget om kvaliteten. Därför är utnämningen av något som konst i praktiken ett försök att lansera en kvalitet och få ett allmänt erkännande för en sådan.

Utifrån ett sådant perspektiv blir all äldre konst något som utnämnts i efterhand.

Den konst vi har idag saknar tydlig identitet. Detta spelar för närvarande inte så stor roll eftersom det som sker i samtidskonsten är ägnat åt praktik. I ett rasande tempo skapas idébaserade projekt som just nu inriktas mot globalisering och nätverksarbete.

https://www.vilks.net/konstteori/instit ... eorin.html

[Stefan Lundgren]

Om svensk[|u] eller Sveriges konsthistoria!!!

I Sverige finns mycket i Stgnums Svenska konsthistoria, mer om detta verk i tidigare inlägg.

Även de som är intresserad av svensk historia om byggnader, kultur och kyrkor m m är detta verk också användbar.

Stefsn

[Patrik Öbrink]

Om svensk eller Sveriges konsthistoria!!!

I Sverige finns mycket i Stgnums Svenska konsthistoria, mer om detta verk i tidigare inlägg.

Även de som är intresserad av svensk historia om byggnader, kultur och kyrkor m m är detta verk också användbar.

Stefsn

Tidigare i år läste jag faktiskt de två första delarna, om medeltiden och renässansen, i dess helhet. Tidigare har jag i samband med studier läst avsnitten om konst och arkitektur. Ska fortsätta med övriga delar längre fram; de har jag inte läst alls vad jag kan minnas.

[Stefan Lundgren]

Jag har läst konstvetenskap på Uppsala universitet (hemstaden), vi hade delar av Signums Svenska kurslitteratur och had ännu kvar av utskrifterna eftersom det står intressanta aspekter i dem.

Stefan

[Patrik Öbrink]

Signums Svenska Kulturhistoria används fortfarande som kurslitteratur, troligen för att det inte finns så mycket nytt skrivet om äldre svensk konsthistoria.

[Patrik Öbrink]

Picasso hade perioder. Jag bad AI (Grok) att ge ett representativt exempel på målningar från var och en av dessa perioder. Här är resultatet:


Blå perioden (ca 1901–1904) - Den gamle gitarristen

Rosa perioden (ca 1904-1906) - Akrobatfamiljen

Afrikansk-influerad period / Proto-kubism (ca 1907-1909) - De unga damerna från Avignon (hänger på Moderna Museet i Stockholm)

Les demoiselles d' Avignon.jpeg (55.24 KiB) Visad 169 gånger

Analytisk kubism (ca 1909-1912) - Flicka med mandolin

Syntetisk kubism (ca 1912-1919) - Stilleben med rottingstol

still-life-with-chair-caning.jpeg (42.24 KiB) Visad 169 gånger

Neoklassisk period (ca 1918-1925) - Två kvinnor som springer på stranden

two-women-running-on-the-beach.jpeg (37 KiB) Visad 169 gånger

Surrealistisk period och senare verk (ca 1925-1973)

Min egen favoritmålning av Picasso målade han redan som 15-åring 1896 - Första Kommunionen.

[Hans]

Är jag förvånad? Över din favorit. Den var fin.

Jag var på ett portugisiskt viewtopic.php?f=40&t=37827&hilit=konfirmation

Jag gillar, eller det är fel ordval, som sagt blir berörd, av:



MVH

Hans

[adlercreutz]

Jag gillar Caravaggio. Han levde lite av ett rockstjärneliv (mest baksidorna av det) redan på 1500-talet, hade ett relativt "modernt" utseende och målningarna är kontrastrika både vad gäller ljus och motiv. Jag tycker även det är spännande att oortodoxa motiv med spelfusk, blod, inte alltför rika människor m.m. avbildas. Även när det är bibliska eller antika motiv är de inte tillrättalagda. Det känns äkta.



Petri korsfästelse t.ex, hänger i kyrkan Santa Maria del Popolo i Rom.

[Patrik Öbrink]

Håller med. Caravaggio är en spännande konstnär. Många av hans målningar - liksom målningar av hans kollegor i Rom och andra italienska städer - hänger fortfarande i de kyrkor som de målades för.

Påven Franciskus var särskilt förtjust i Matteus kallelse som finns i fransmännens kyrka i Rom, San Luigi dei Francesi. Fram till dess var det inte många som besökte den kyrkan - arkitektonisk finns det många andra, betydligt mer intressanta kyrkor - men efter att påven berättat att han ofta bad inför den målningen så blev det långa köer där. Nu kanske det har lugnat ner sig.

The_Calling_of_Saint_Matthew.jpeg (45.69 KiB) Visad 126 gånger

Jag skrev en analys av den för sisådär tio år sedan, om någon är intresserad: https://www.academia.edu/30988664/Analy ... lir_kallad

Min personliga favorit av Caravaggio är Judith halshugger Holofernes. Den hänger dock inte i någon kyrka utan finns på Gallerie nazionali d'arte antica som är beläget i Palazzo Barberini.

Judith_Beheading_Holofernes.jpg (55.43 KiB) Visad 126 gånger