Den här kontinuiteten finns inte.a81 skrev: ↑5 mars 2026, 23:39Jonathan Lindström är väl inne på liknande spår men kanske något försiktigare.Sören F skrev: ↑28 februari 2026, 23:13Jag tror det var i den här: https://www.youtube.com/watch?v=kfY_DlIOlBY
Det jag tycker är spännande är folknamnen, svearna ("oss själva" på indoeuropeiska) och götarna (kanske "bronsgjutarna"). Kanske kom "gjutarna" in från sydväst när "svearna" redan bodde här? Eller är götar rent av ett gammalt namn som går tillbaka till trattbägarkulturen?
Gamla arkeologiböcker hade vett på att se något nytt i Mälardalen under senromersk tid och folkvandringstid, och på inget vis är det bevisat att det skulle vara en naturlig fortsättning från en bronsålderskultur.
En uppfattning om utvecklingen i våra områden är att veteraner - som hade krigat för Rom - etablerade sig på tre ställen i södra Skandinavien. Det skulle då vara på Bornholm vid Sorte Muld, vid Gudme och i Uppåkra.
Själv tror jag också att Troels Brandt kan ha en del rätt, eftersom hans gissning stämmer överens med äldre arkeologers tankar. Heruler kan ha "flytt" från kontinenten och hamnat i Mälardalen. Någon nutida arkeolog har ju sett Uppsala som en form av hednisk reaktion. Det här behöver inte heller handla om just dem. Kanske fanns det andra folk som stack från kontinenten.
I de fallen är det dock svårt att tro att det handlar om någon form av återinvandring, såvida man inte hävdar att det germanska språket och kulturen uppstod runt Mälardalen, men få gör väl det.
Då är det troligare att de tre "danska" exemplen handlar om några som återvänder.
För bara några år sedan upptäckte man också ett treskeppigt hus vid Sem i Norge.
En del kopplar det här till något liknande, och menar att det hör ihop med etablerandet av de andra ställena. Långhuset vid Sem är från 200-talet vt. Det är ju intressant på så sätt att frankiska krönikor berättar för oss om hur danskarna härskar i Vestfold, men att en ledare där ville slå sig fri, så det blev problem. Det där hände runt år 813.