Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[Örjan]

Jag har själv varit på ett dop där prästen höll en predikan och gjorde en stor grej av att Gud offrade sin ende son. För en lyssnare var det svårt att dra någon annan slutsats än att Gud och Jesus var två separata personer

[Patrik Öbrink]

Det finns två katolska kyrkogårdar i Sverige. Katolska kyrkogården, som är den största, ligger på Norra Haga i Solna. Den andra är betydligt mindre och ligger i Åmmeberg i södra Närke, en gång i tiden en gruvbygd med många katolska invandrare. Den sistnämnda har dock inte varit i bruk sedan 1942.

https://www.sydnarkenytt.se/askersund/a ... yrkogarden

Sedan 1997 finns en katolsk del på Skogskyrkogården i Enskede.

I Malmö etablerades en katolsk avdelning redan 1981 på Östra kyrkogården. Växjö fick ett katolskt gravkvarter 1996 på Hovshaga kyrkogård, Umeå 2001 på kyrkogården i Röbäck, Uppsala 2002 på Berthåga kyrkogård och Norrköping 2019 på Norra begravningsplatsen.

[Hans]

Hur viktigt är det för en katolik att bli begravd i vigd jord, om det nu är rätt uttryckt?

Under digerdöden, diverse krig och båtfärder med sjöbegravningar m.m., hur ses detta?

Vad jag slås av när jag besöker en katolsk kyrkogård är de ibland enorma monumenten över någon (rik) död. Lutheraner/protestanter brukar ha lite mindre prestigefyllda gravar.

Jag får själv får väl skaffa en hyfsad båt som tänds på och skickas ut i lämpligt vattendrag när det blir dags. Men jag vill ha med mig mina vapen till Valhalla.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Alla katoliker vill begravas i vigd jord, men omständigheter kan förstås göra det svårt eller omöjligt. Så undantag beviljas. Det är tillåtet att begravas på en helt sekulär begravningsplats.

En katolik får kremeras (sedan 1964), men askan måste behandlas med vördnad och förvaras på en helig plats. Askan får absolut inte delas och förvaras på olika platser. Traditionellt har kistbegravningar dominerat, men urnbegravningar har ständigt ökat och från 2023 har dessa varit fler ( i Sverige).

Oavsett om personen begravs i kista eller kremeras krävs en grav med namn (sten eller kors). Det är för att besökare ska kunna be för den döde.

[Hans]

Vad hände 1964?

Trots hedning så gillar jag att det finns en plats där man då och då kan uppmärksamma de man saknar. Ingen av min föräldrar var speciellt religiösa men bägge är kremerade och ligger under en ytterst enkel gravsten på en kyrkogård här:

Ljungs kyrka, Östergötland.

Är vackrare i verkligheten med sjöutsikt och bägge ceremonierna skedde där. Den första var min far chef för men den andra fick jag vara chef för. Glad över att jag hade ett samtal (monolog) i kanske 20-30 minuter med öppen kista innan. Två 35'or (Draken) flög över strax innan ceremonin startade.

MVH

Hans

[a81]

Jag har själv varit på ett dop där prästen höll en predikan och gjorde en stor grej av att Gud offrade sin ende son. För en lyssnare var det svårt att dra någon annan slutsats än att Gud och Jesus var två separata personer

Är också ett exempel på det jag menar. Tror inte att jag förstod vad treenighetsläran avsåg förrän jag som vuxen (och menar då inte ens ung vuxen) läste lite mer om det på nätet (Wikipedia m.m.). Har ingen minnesbild av att treenighetsläran lyftes fram som central för kristendomen i skolan eller i samband med konfirmationen.

[Patrik Öbrink]

Vad hände 1964?

Trots hedning så gillar jag att det finns en plats där man då och då kan uppmärksamma de man saknar. Ingen av min föräldrar var speciellt religiösa men bägge är kremerade och ligger under en ytterst enkel gravsten på en kyrkogård här:

Ljungs kyrka, Östergötland.

Är vackrare i verkligheten med sjöutsikt och bägge ceremonierna skedde där. Den första var min far chef för men den andra fick jag vara chef för. Glad över att jag hade ett samtal (monolog) i kanske 20-30 minuter med öppen kista innan. Två 35'or (Draken) flög över strax innan ceremonin startade.

MVH

Hans

Vid Ljungs kyrka var jag förra året. Hade jag vetat det hade jag bett för dem; jag ska be för deras själar nu i stället.

---

1964 trädde Piam et constantem, en ny instruktion från Heliga stolens Kongregation för trosläran, i kraft. Kyrkan var då mogen att tillåta kremering, av flera orsaker.

Den huvudsakliga orsaken till det gamla förbudet var inte främst teologisk utan historisk och pastoral:

Kremering uppfattades under 1800-talet som ett medvetet antikatolskt och antikristet statement. Frimurare, sekularister och revolutionsrörelser (t.ex. i Italien efter 1870) propagerade för kremering som ett sätt att markera mot kyrkans begravningsmonopol och mot tron på kroppslig uppståndelse. Många kremeringsföreningar var öppet antiklerikala och krävde att präster inte fick närvara vid kremeringar.Kyrkan såg det som en provokation och ett hot mot den kristna begravningskulturen.

När situationen förändrades under 1900-talet försvann dessa skäl successivt. Efter andra världskriget blev kremering alltmer vanlig i många katolska länder (Tyskland, Tjeckoslovakien, Österrike m.fl.) utan att det längre hade antikatolsk laddning.
Kremering accepterades som en praktisk och hygienisk lösning, särskilt i tätbefolkade områden och efter krig med många döda.

Katolska teologer (bl.a. i Tyskland och Nederländerna) började argumentera för att kremering inte i sig förnekar uppståndelsen – Gud kan lika gärna återuppväcka aska som förmultnade kroppar. Tror man inte det förnekar man Guds allmakt.

Vatikanen såg att ett fortsatt absolut förbud skapade pastorala problem: Många troende katoliker valde ändå kremering och hamnade då automatiskt utanför kyrklig begravning.

[Hans]

Dubbelt tack.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Hittills under sitt pontifikat har påven Leo använt 17 olika mitror vid liturgiska firanden. Till skillnad från sin föregångare Franciskus har han ett djupt intresse för liturgi och lägger stor vikt vid tradition och detaljer.

Mitran är en symbol för de eldslågor som vid den första pingstdagen stannade över apostlarnas huvuden. Det är ett tecken på biskoparnas apostoliska uppgift att råda och stödja i kyrkan. Den kom i bruk runt år 1000 har har utvecklats en aning genom åren.

Redan på 500-talet började högre präster i det bysantinska riket använda höga, styva huvudbonader - kamelaukion - och det är möjligt att kyrkan i väst tog över och modifierade dessa.

Mitran avskaffades i Sverige i samband med Uppsala möte 1593 men återinfördes i den lutherska kyrkan på 1700-talet.

[Patrik Öbrink]

Katolska kyrkogården i Solna tillkom genom ett traktat mellan Sverige och Portugal, vars charge d’affaires Antonio Joze da Silva Loureiro 1838 skickade en not - ett diplomatiskt budskap - till den svenska regeringen. Med hänvisning till ett Handels- och vänskapstraktat mellan de båda länderna från 1641 som bl.a. slog fast att lämpliga ställen skulle utses begravningsplatser för undersåtar som doc utomlands i respektive land anhöll sändebudet om en markyta till en portugisisk begravningsplats i Stockholm.

Efter att ärendet remitterats runt hos olika instanser hamnade frågan hos Guvernörsämbetet för Krigsakademien på Karlberg. De föreslog ett område i anslutning till den stora kyrkogården vid Haga. Detta bifölls av Kungl. Majt. den 31 maj 1839.

I praktiken blev det en kyrkogården för katoliker oavsett nationalitet. Det tog emellertid tid innan den färdigställdes.

Genom en donation från Portugals drottning Maria II - för övrigt styvdotter till kronprinsessan Josefinas syster Amelie som varit kejsarinna av Brasilien - 1842 kom anläggandet igång.

Första begravningen ägde rum den 24 juli 1849, av Carl Joseph Preumayr (född 1780) som var cellist vid Kungliga Hovkapellet och skådespelare vid Kungliga Operan.

[Patrik Öbrink]

Idag, 21 november, firar kyrkan i väst och öst den saliga Jungfrun Marias tempelgång. Det sker till åminnelse av när Jungfru Marian i sin barndom (som treåring) fördes till Jerusalems tempel av sina föräldrar för att konsekreras till Gud. Festen påminner de troende om Marias renhet och hängivenhet, då hon förberedes för sin höga uppgift som Guds moder.

Tempelgången nämns i Jakobs protevangelium.

I den ortodoxa kyrkan är detta en av årets tolv största högtider medan den har en mer undanskymd roll i Katolska kyrkan. Festen firas också i en del anglo-katolska kyrkor. I östortodox tradition är det även namnsdag för alla som heter Μαρία.

Festen kom till år 543 i samband med att Gudsmodernskyrkan nära den plats där templet låg tillägnades Jungfru Maria. Från 800-talet vet vi att dagen firades i kloster i södra Italien och påven Gregorius XI introducerade firanden i påvekapellet i Avignon år 1372 och det finns med i det romerska missalet från och med 1472.

Målning av Tizian:

[cats]

Målningen du visar är Paolo Veroneses, inte Tizians

[Patrik Öbrink]

Målningen du visar är Paolo Veroneses, inte Tizians

Alla uppgifter jag får fram på nätet pekar på Tizian. Har attributeringen ändrats? Eller litar alla på Wikipedia?

[sveahk]

Tizian.

Hans K

[cats]

Det är ett välkänt problem att vissa källor, inklusive Wikipedia, felaktigt tillskriver Veroneses målning till Tizian. Det beror på att båda verken har samma tema (Jungfru Marias tempelgång) och båda konstnärerna var venetianska mästare, men de är stilistiskt helt olika. Båda målningarna finns dessutom på samma ställe Gallerie dell’Accademia i Venedig.

tizian.jpg (97.58 KiB) Visad 1163 gånger

Hittade tyvärr bara den här halvdåliga bilden av Tizians målning. En ikonografisk förklaring om vem som är vad på bilden.
1. Maria
2 och 3 hennes föräldrar
4 översteprästen
5. Lite omstritt, men man tror att det är en representant för gamla förbundet, möjligen en profet, möjligen Sakarias
6. Är beställaren av konstverket.