Karolinska armen i 3D

[Örjan]

Tack så mycket för informationen. Jag har kollat en hel del på rekonstruktörer och moderna illustrationer, och fick därför uppfattningen att det snarare var den gula färgen som var standard. Men då vet jag nu att så inte var fallet – väldigt intressant att få klarhet i!

Ja, det är tyvärr ganska typiskt att när illustratörer och reenactare får välja mellan två olika alternativ så brukar de ofta välja det mer färgglada men mer ovanliga alternativet istället för den "tråkiga" standarduniformen.

Jag har gjort en snabb illustration på hur jag tänker mig regementets trumslagaruniform, med samma blå rock som manskapet men med vita snören och mässingknappar. De två sista detaljerna är dock bara en gissning från min sida.

Trumslagare hade normalt samma knappar som manskapet så jag skulle gå på tennknappar. Färgen på snörena är en svårare fråga och som synes av av min sammanställning ovan så var variationen stor. Men tittar man på rockar som bara har en färg på snörena så var det med ett undantag bara gula rockar och Västerbottens blå rock med vita uppslag som hade vita snören. Den vanligaste färgen på enfärgade snören var gul. Det var helt klart mycket vanligt att snörena innehöll uppslagsfärgen.

Jag är inte helt nöjd med hur alla uniformer ser ut just nu, så jag håller på att göra om dem från grunden – med mer detaljer och ett mer realistiskt utseende. Förhoppningsvis kommer det se bättre och mer historiskt korrekt ut i nästa version.

Det som sticker ut på dina nuvarande uniformer är knapparna som ser väldigt anakronistiska ut. 1700-talets uniformsknappar var helt släta och utan hål för sytråd, det fanns istället en ögla på baksidan.

Jag ser också att du har väldigt många knappar på ficklocken (nio stycket på vardera). Det kan nog ha funnits stor variation mellan regementena, men standarden var troligen sju knappar för officerare & underofficerare, fem knappar för korpraler och tre knappar för meniga. I vilken knapp-kategori trumslagarna hamnade i är väldigt osäkert. Livgardets trumslagare hade en m/1709-uniform med bara 18 knappar jämfört med manskapets 19 knappar. Däremot hade Livgardets trumslagares m/1716-uniform 27 stora knappar medan underofficerarna bara hade 26 stora knappar (var den extra knappen avsedd för en axelklaff?). Jag skulle satsa på fem knappar på trumslagarnas ficklock så att man hamnar någonstans i mitten bland de tänkbara alternativen. Nio knappar tror jag dock är alldeles för mycket.

Axelklaffarna på uniformerna är också tveksamma. De två bevarade m/1765 trumslagarrockarna har inga alls och m/1756 manskapsrock hade bara en axelklaff (för bantläret till patronväskan). M/1756 överensstämmer i hög grad med stora nordiska krigets uniformer, men det finns inga belägg för att infanteriuniformen hade axelklaffar då. En beskrivning av var Livgardets knappar satt på manskapsuniformen 1707 nämner ingen axelklaffknapp. När livgehäng infördes i slutet av 1690-talet fanns det inte heller något behov för pikenerare att ha axelklaffar överhuvudtaget. Ryttare skulle ha haft nytta av två axelklaffar (en till patronväskans bantlär och en till karbinremmen) men en beskrivning av Adelsfanans uniform år 1709 nämner bara en enda axelklaffknapp. Tittar man på m/1756-rockarna ser man också att axelklaffen är placerad på ett diskret sätt så att den ska synas så lite som möjligt när man ser rocken rakt framifrån. Uppenbarligen tyckte man inte att det var snyggt med väl synliga axelklaffar.

När det gäller stilen på snörena så har du förutom bilden på Nylands trumslagare från 1696 även två bevarade trumslagarrockar av m/1765 (varav en tillhörde Hälsinge!). Trumslagaren från 1696 har troligen snörena ordnade på ett sätt som är mer likt det som användes under stora nordiska kriget. Enligt m/1765 skulle varje regemente ha ett helt eget mönster på ärmarna så det gjorde variationen mycket större än vad man kan förvänta sig av stora nordiska kriget. Men själva materialet till snörena tror jag inte förändrades under denna tid. Så om du tittar närmare på snörena kan du nog få en bättre uppfattning om hur de såg ut. Notera att snörena är ganska breda på både uniformen från 1696 och dem från 1765.

Nedanstående bild är ett ficklock på Hälsinges m/1765-trumslagarrock.

Även Södermanlands m/1765-trumslagarrock är bevarad.

Det är alltid en god idé att studera Armémuseums foton på manskapsrock m/1756 eftersom den med undantag för ficklocken och möjligen även axelklaffen hade samma utseende som under stora nordiska kriget. Det finns två sådana modellrockar bevarade och Armémuseum har fler bilder på dem än de nedanstående:

Södermanlands m/1756-rock

M/1756-rock för okänt regemente

[Jonnyolof]

Det är kul för mig också att upptäcka folk som använder sig av mina sidor. Det blir onekligen så när man har specialiserat sig i ett väldigt smalt ämne.

Jag har också varit inne på din imponerande och trevliga hemsida! Hittade bla min förfader Paul Kindberg som blev sårad i slaget vid Helsingborg...

[AntonKlanton]

Hej jag är nästan klar med de nya versionena av uniformera och jag tänkte bara visa lite bilder på hur långt jag har kommit än så länge. Jag är inte helt klar jag behöver fortfarande lägga till fickor, patronväska och mycket mer och jag ska också se till att göra om uniformerna för både under och över officerare samt spelet och tack så mycket för hjälpen med spelets uniformer jag kommer nog bli klar med en uppdaterad version av den imorgon.

[Örjan]

Livgehäng och knäremmar var av sämskat skinn och hade därför samma ljusgula färg som de skinnbyxor och skinnvästar som bars av karolinerna. Knäremmarna avbildas visserligen som bruna i moderna illustrationer, men i källor beskrivs de som gula i de fall färgen nämns.

Livgehänget ska också ha hylsor för värjan och bajonetten. I Armémuseum finns ett bevarat gult livgehäng (men utan bajonetthylsa) som tillhörde Adelsfanan 1743 samt vita m/1757-livgehäng för infanteriet som inkluderar bajonetthylsa.

Glöm heller inte bort de två knapparna på baksidan som användes för få till de flikar som var ett typiskt kännetecken för en justaucorps-rock, vilken var det dominerande modet under 1700-talet och som den karolinska rocken var ett exempel på. På de m/1756-modellrockar som jag har länkat till finns det ingen bild på baksidan på den ena och på den andra har knapparna försvunnit. Men på Karl XII:s bevarade rock är dessa knappar fortfarande kvar.

[AntonKlanton]

Hej igen tog lite längre tid än vad jag tänkte, jag har haft fullt upp med nationella prov och körkort och andra roliga saker så jag har inte haft lika mycket tid som jag hade velat att jobba på det här men nu är jag igång igen och jag tänkte bara dela lite bilder med vad jag har gjort idag.

Det är fortfarande långt från klart och det är mycket jag behöver fixa till exempel lädret till västen och skärpet ser inte alls särskillt bra ut enligt mig, sen är livgehänget just nu bara en platt tygbit så det ska jag också fixa. Sen skulle jag nog också säga att västen är nog allderles för kort som var något jag la märke till först nu.

Jag såg också ditt senaste inlägg på karoliner bloggen Örjan och jag såg att hällsinge 3-männings regementet hade blå gula snören men tror du det var något hällsinge regementet också använde under början av 1700-talet?

[Örjan]

Sen skulle jag nog också säga att västen är nog allderles för kort som var något jag la märke till först nu.

Ja, den kan nog göras lite längre. I källorna brukar längden beskrivas som att den skulle täcka halva låret.

Jag såg också ditt senaste inlägg på karoliner bloggen Örjan och jag såg att hällsinge 3-männings regementet hade blå gula snören men tror du det var något hällsinge regementet också använde under början av 1700-talet?

Det är mycket möjligt. Uppgiften om tremänningarna är från 1717 och vid den tiden ingick de i samma kår som moderregementet. Båda förbandens manskapsuniformer var identiska (gula galoner på hattarna) så det är troligt att deras trumslagare hade samma uniform också. Jämför Närke-Värmlands tremänningar och dess moderregemente som vid samma tid också ingick i en gemensam kår och i det fallet var såväl manskapets och trumslagarnas uniform identiska vid de båda förbanden.

Dock återuppsattes Hälsinge regemente två gånger efter Poltava 1709 och Tönningen 1713, så det är högst osäkert ifall man kan räkna med någon kontinuitet när det gäller trumslagarfärger. Fast å andra sidan hade det närbelägna Upplands regemente blågula snören år 1701. Så återigen, det är helt klart möjligt.

Men det blir en extra komplikation om du gör blågula snören eftersom du då inte bara ska gissa färgen utan även mönstret. Var snörena randiga på tvären eller på längden eller hade de ett mer komplicerat mönster?

Nedan har vi ett exempel på ett mer komplicerat mönster på en hovdräkt från Fredrik I:s tid. Den är prydd med galoner i silver, blått, vitt och gult (guld?):

[Örjan]

Ett till exempel på en hovdräkt. Denna gång från 1754:

[AntonKlanton]

Vad tycker du jag ska göra – ska jag gå på det lite säkrare alternativet med helgul snörning, eller försöka återskapa ett av de mer komplicerade mönstren?

Idag tänkte jag i alla fall ta en liten paus från uniformerna och istället ge mig på själva trummorna. Det finns ju en bevarad trumma som du nämnde tidigare i tråden, som hittades i Hälsingland, men det är oklart om den verkligen tillhörde Hälsinge regemente. Därför har jag gjort några olika tolkningar – eller snarare gissningar – på hur de kan ha sett ut.

Det första jag försökte lista ut var färgerna och mönstren på trummorna, och det verkar finnas tre huvudsakliga mönster som jag har hittat som är helfärgat, flammor eller ett triangel liknande mönster.

Trumslagaren från Nylands regemente 1696 med ett triangel mönster på trumman.


Trumma från Jönköpings regemente. Den här trumman har ett snarlikt mönster och verkar vara från första halvan av 1700-talet.


Trumma från okänt regemente (Karl XI:s tid) med ett mönster som påminner om flammor.


En helfärgad variant omringad av kronor från Livgardet troligtvis från år 1699


Eftersom det inte finns något tydligt överflöd av en viss typ av trumma – och så få bevarade att utgå ifrån – är det svårt att säga vilken modell som var vanligast.
Men om jag får gissa (och det här är bara en personlig gissning), så känns det rimligt att trummornas mönster påminner om regementets fana. I Hälsinge regementes fall skulle det alltså kunna vara ett triangelmönster liknande de första två bilderna.

Färgerna borde vara ganska enkla att avgöra, eftersom trummorna ofta målades i regementets färger – eller i färgerna på fanan – vilket i detta fall borde vara svart och vitt.

Motivet på trumman var ofta landskapsvapnet. I Hälsinges fall är det hällsinge bocken, vilket jag har återgivit med samma färger som på fanan. Det är dock möjligt att bocken hade röda horn och klövar, enligt Digitalt Museum där det finns en beskrivning från år 1560.

Hälsinglands landskapsvapen. I svart fält en gyllene bock med röd beväring. Vapnet kröns av en hertiglig krona. Vid Gustav Vasas liktåg 1560 var vapnet en tambock stående på alla fyra, men omvandlades till nuvarande stenbocken stående på bakbenen...

Utifrån allt detta har jag gjort en testrendering på hur jag tänker mig att trumman kan ha sett ut.
Men om jag är helt ute och cyklar – eller bara lite grann – så säg gärna till mig! Jag vill gärna höra vad ni tror.

[AntonKlanton]

Jag verkar inte få fram några av bilderna så de kan ni se här istället.

Jönköpings regemente
https://digitaltmuseum.se/021026580030/trumma

Okänt regemente (Karl XI tid)
https://digitaltmuseum.se/0210214719919/trumma

Livgardet 1699
https://digitaltmuseum.se/011024244191/trumma

[Örjan]

Vad tycker du jag ska göra – ska jag gå på det lite säkrare alternativet med helgul snörning, eller försöka återskapa ett av de mer komplicerade mönstren?

Jag skulle ta det säkrare alternativet. Om det blir fel så tycker jag det är bättre när detaljer saknas än när det finns felaktiga detaljer. Men, det är lite grann en filosofisk fråga för det är ju fel i vilket fall som helst.

Men om jag får gissa (och det här är bara en personlig gissning), så känns det rimligt att trummornas mönster påminner om regementets fana. I Hälsinge regementes fall skulle det alltså kunna vara ett triangelmönster liknande de första två bilderna.

Färgerna borde vara ganska enkla att avgöra, eftersom trummorna ofta målades i regementets färger – eller i färgerna på fanan – vilket i detta fall borde vara svart och vitt.

Motivet på trumman var ofta landskapsvapnet. I Hälsinges fall är det hällsinge bocken, vilket jag har återgivit med samma färger som på fanan.

Det är en helt rimligt tolkning.

Det finns dock som sagt en bevarad trumma som bör ha tillhört ett hälsingeförband och som har ett helt annat motiv. Men ifall den tillhörde Hälsinge regemente bör den ha varit från 1710-talet eftersom ryssarna tog hand om de trummor som bars under första halvan av stora nordiska kriget.

Hälsinge tremänningsbataljon hade visserligen kungens monogram på sina fanor, men de hade inte samma utseende som denna trumma. Dessutom hade Närke-Värmlands regemente kungens vapen & monogram på trummorna istället för Närkes vapen 1715-1721. Anders Larsson har framfört tanken att regementen som rekryterades från flera olika landskap kanske hade kungens monogram istället för ett landskapsvapen. Jag är dock mer benägen att se dessa exempel som ett utslag av hur regementschefer tog sig friheter under kungens frånvaro. Hälsinges tremänningar skulle egentligen ha landskapsvapnet på sina fanor (enligt m/1700) men dess chef bad om att få kungliga monogrammet istället eftersom det ansågs "finare" än ett provinsvapen. Statskontoret gick med på detta eftersom priset på fanorna skulle bli detsamma. Andra männingsförband försökte också på samma sätt att få "bättre" fanor än vad Karl XII hade bestämt år 1700, vilket nog bara var möjligt eftersom kungen då befann sig i Bender och inte kunde detaljstyra tillverkningen av fanor (eller trummor).

I början av stora nordiska kriget tror jag därför att det var allmänt bruk att ha landskapsvapnet som motiv på trummorna och att de senare trummorna med kungligt monogram var undantag från den regeln. Detta baserar jag främst på att Livgardets trummor år 1699 skulle matcha fanorna (såväl livfanan som kompanifanorna) men med blå bakgrund istället för vit.

Livgardestrumman i Antons länk är dock från Fredrik I:s tid (1720-1751) och inte från 1699, men den är målad enligt samma princip (1699 hade Livgardets fanor kronor utspridda över hela fältet men 1726 reducerades de till en krona i vardera hörn).



Vad gäller bakgrunden på karolinska trummor så är väl bilden som sagt mer osäker. Flammor, triangulära fält eller helfärgade fält förekom både före stora nordiska kriget och i dess slutskede.


En trumma från Karl XI:s tid som förvaras i Östergötlands museum. Eftersom Östergötlands regemente hade röda rockar med svarta uppslag fram till 1692 tillhörde trumman troligen detta regemente före 1692.


En trumma med Jönköpings vapen. Eftersom Jönköpings regemente gick förlorat i Ukraina 1709 måste denna trumma vara senare. Den första nyuppsättningen förlorades vid Stralsunds fall 1715, så troligen tillhör trumman den andra nyuppsättningen från 1716. Det går dock inte att utesluta att trumman är från 1709-1710. En mindre del av Jönköpings regemente skulle nämligen ingå bland de 1000 man rikssvenska soldater som i kapitulationen fick fri lejd till Sverige. Men litteraturen ger inget klart besked huruvida Preussen uppfyllde detta villkor.

Södermanlands regemente fick 1718 trummor med provinsvapnet där livkompaniet hade vita och blå flammor medan de övriga kompanierna hade gula och blå flammor.

Uppland fick 16 trummor år 1717 som var likadana med Upplands vapen (dvs. ingen skillnad mellan livkompaniet och de övriga kompanierna). Bakgrundsfärgen nämns inte.

Västmanland fick 20 målade trummor med plåt år 1721 (inga andra detaljer om utseendet).

Följande överdel till en trumma tillhörde livkompaniet till ett Smålandsregemente och har samma motiv som livfanan (med ett litet rött lejon i hörnet) samt blå och gula flammor i bakgrunden (fler bilder på min blogg).



Och medan Nylands regemente hade triangulära fält i gult och rött utan motiv 1696 så såg trummorna ut som fanorna under hattarnas ryska krig 1741-1743.

[Hans]

Helt okända marker för mig, det var en aningen före min tid i Armén.

Men en fråga, så kungen personligen gav sig in i hur de olika förbanden skulle prydas?

MVH

Hans

[Örjan]

Men en fråga, så kungen personligen gav sig in i hur de olika förbanden skulle prydas?

Ja, i den mån det var möjligt och åtminstone vad gäller fanor och uniformer. Jag känner inte till något exempel på hur kungen lade sig i utseendet på trummorna, men det är ett dåligt utforskat ämne.

Efter Karl XII:s återkomst till Sverige utsåg han Nicodemus Tessin för att överse den konstnärliga utformningen av arméns fanor och standar. Brevväxlingen mellan dessa två avslöjar att Karl XII var heraldiskt kunnig och visade stort intresse för även de små detaljerna i fanorna. Kungens förkärlek för en enkel och avskalad stil var dock inte populär bland regementschefer som i barockens anda ville ha mer praktfulla prydnader på fanorna.

[Hans]

Tack Örjan.

MVH

Hans

[Örjan]

Några fler bilder på trummor, först en från Savolax regemente med okänd datering:

Trumma.Svensk. Ryssland.jpg (29.94 KiB) Visad 2776 gånger

Den ryska texten anger att trumman tillhörde Svenska gardet, men jag är skeptisk till huruvida en livgardestrumma från Karl XII:s tid har bevarats i Ryssland. De livgardesfanor som ryssarna tog i Ukraina fördes till Moskva och förstördes 1737 när Kreml brann ned. Eventuella trummor borde ha råkat ut för samma öde. Det kan väl inte uteslutas att trumman istället tillhörde ett baltiskt regemente. Troféerna därifrån hamnade i Sankt Petersburg och många av dem är därför bevarade.

Och även om motivet på trumman matchar den Livgardestrumma från Fredrik I:s tid som finns på Armémuseum så borde en trumma från Karl XII:s tid ha haft fler detaljer. Utöver kronor utströdda längs hela fältet hade deras fanor då även lejon som höll det kungliga monogrammet.

[AntonKlanton]

Hej igen! Tänkte bara lägga upp lite bilder på hur arbetet går hittills. Jag har inte haft så mycket tid som jag önskat, så utvecklingen har gått lite långsammare än planerat, men nu börjar det hända mer igen.

Här kommer bilderna och lite förklaringar kring uniformerna som jag har gjort än så länge:

Fältpräst
Uniformen är enligt reglemente

uti alla delar av lika beskaffenhet som underofficerarnas, men klädet bliver svart.

Karolinska Uniformer och Munderingar Åren 1700 - 1721 Sid.13
Eftersom prästen inte hade en stridande roll tänker jag att han troligen inte bar värja eller livgehäng på samma sätt som övriga soldater — men det här är bara min egen gissning. Jag har också lagt till ett krucifix, vilket inte var reglerat men borde ha varit något prästen själv kunde välja att bära.

Regementsfältväbel
Ska i princip ha samma uniform som underofficerarna, men med Karl XII:s monogram på både ryggen och bröstet.

Officer (Löjtnant)
Har samma ringkrage som fänriken, men löjtnanten har värggehäng med guldgaloner som fänriken inte har. De bär halvpik och en officerarvärja med ett handtag som är förgylld sen har de också en rock med guldgaloner runt kragen.

Under Officer
Beväpnad med hillebard och underofficersvärja som har ett handtag gjort av polerade järn. Rocken har silvergaloner runt kragen.

Officerare och under officerare ska ha mer räta vinklar på sin krage medans manskapet ska har runda.



Detaljer som ännu saknas

Det är fortfarande några saker kvar innan uniformerna är helt färdiga:

Officerare och underofficerare ska få stövlar.
Kapporna ska ha två fästen: ett vid kragen och ett längre ned för att kunna knyta kappan bakom ryggen.
Manskapet ska ha mässingspännen.
Officerare ska ha förgyllda spännen, underofficerare försilvrade.



Osäkerhet kring pajrocken

Enligt Tacitus Karoliner Infanteriuniformer fick Hälsinge regemente inte kappor förrän 1702. Innan dess måste de ha haft pajrockar, oftast i grå vadmal med olika färger på uppslag. Problemet är att jag inte har hittat någon helt säker avbildning av hur just den modellen såg ut.

De två bevarade karolinska kappor jag har hittat är:

En från Karl XI:s tid


Karl XII:s egen kappa från 1718

Båda bilder från Tacitus Karoliner - Uniform

De verkar ha olika typer av kragar, så jag är lite osäker vilken stil som ligger närmast den pajrocken som hällsinge regementet bärde på.

Om jag har missat något, eller om jag tänker fel i någon del, så kan ni gärna säga till.