Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[Patrik Öbrink]

Ja, det har det med säkerhet funnits, men det finns annat som också behöver tas i beaktande. Mirakler är en förutsättning för helgonförklaring, de väger upp eventuella brister i levernet, och sådana saknas när det gäller Columbus. Processen måste också initieras i det stift där personen föddes och det är omtvistat om Columbus föddes i Genoa, Savona eller någon annanstans. Hade han dött som martyr hade det varit enklare.

Nu skulle det inte vara möjligt att helgonförklara Columbus med tanke på hur infödingarna behandlades. Det är ju orsaken till att flera amerikanska delstater ställt in firandet av Columbus Day.

[Hans]

Mirakler, vad krävs för att uppfylla det kriteriet?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Mirakler, vad krävs för att uppfylla det kriteriet?

MVH

Hans

Till exempel tillfrisknanden från allvarliga sjukdomar som inte kan förklaras på medicinsk eller naturlig väg. Ett exempel: Det andra miraklet tillskrivet Elisabeth Hesselblad var en kubansk pojke som efter birgittasystrarnas vädjan om Elisabeths förbön blev botad från cancer utan att den medicinska expertisen kunde förklara hur det gått till.

[Patrik Öbrink]

Några ord om det katolska året.

Det liturgiska året, som inleds första adventssöndagen består av många högtider som firar Jesu och Marie liv, änglarna och helgonen. Här är några viktiga hållpunkter under året:

Adventstid – Kyrkan inväntar Herrens ankomst
Julhögtid – Herren föds
Omskärelsen – Herren fullbordar lagen och utgjuter sitt blod för första gången.
Trettondag – Herren hyllas som Gud, Konung och Frälsare.
Den heliga Familjen – Han växer upp i en mänsklig familj.
Kyndelsmässodag – Simeons profetia.
Septuagesima – Vi är i exil utan Kristus.
Askonsdag – Utan Kristus är vi stoft.
Fastan – Kristus i öknen.
Passionssöndag – Judarnas ledarna planerar att döda Kristus.
Marie sju smärtor – Maria lider av vad som drabbar hennes Son.
Palmsöndag – Han anläder i triumf till Jerusalem.
Dymmelonsdag – Kristus blir förråd av Judas.
Skärtorsdag – Han firar den första mässan.
Långfredag – Han dödas och uppfyller det gamla testamentets lag.
Påskafton – Han är i graven.
Påskdagen – Han uppstår.
Kristi himmelsfärd – Han återvänder till himmelen.
Pingst – Han sänder den Helige Ande.
Trefaldighet – Den Allraheligaste Treenigheten uppenbaras
Marie upptagning – Maria upptas till himmelen och krönts som Drottning.
Kristus konungen – Vi erkänner Kristi konungadöme nu och för evigt.
Alla helgons – Vi kommer att triumfera som våra heroiska helgon före oss.
Alla själars – Vi ber för alla dem som inväntar sin triumf.
Sista söndagen i tiden efter pingst – Apokalypsen. Han kommer för att döma världen.

Varje veckodag och varje månad har också ett särskilt fokus:

Januari – Jesu Heliga Namn & barndom
Februari – Den Heliga Familjen
Mars – Den helige Josef
April – Altarets heliga Sakrament
Maj – Jungfru Maria
Juni – Jesu Heliga Hjärta
Juli – Kristi Dyrbara Blod
Augusti – Marie Obefläckade Hjärta
September – Jungfru Marie sju smärtor
Oktober – Rosenkransen (och mindre formellt, änglarna)
November – Själarna i skärselden
December – Den Obefläckade avlelsen

Söndag – Uppståndelsen och Treenigheten
Måndag – Den Helige Ande och själarna i skärselden
Tisdag – Änglarna
Onsdag – Den helige Josef
Torsdag – Altarets heliga Sakrament
Fredag – Kristi lidande, död och Heliga Hjärta
Lördag – Jungfru Maria och Hennes Obefläckade Hjärta

[Patrik Öbrink]

På söndag kommer sju saliga att helgonförklaras. En av dem är Peter To Rot som därmed blir det första helgonet från Papua Nya Guinea. Han dog som martyr 1945 under den japanska ockupationen för att ha försvarat kyrkans avvisande av polygami. Han saligförklarades 1995 av Johannes Paulus II.

Den första katolska mässan i Papua Nya Guinea firades redan 1606 men det var först på 1840-talet som mer organiserad missionsverksamhet inleddes.

Idag finns det cirka två miljoner katoliker i landet, motsvarande 27% av befolkningen.

Påven Franciskus besökte landet i september 2024.

[Patrik Öbrink]

Kung Charles III:s statsbesök till Heliga Stolen nästa vecka blir historiskt. Det är första gången sedan Henrik VIII bröt med Rom 1534 som en engelsk monark kommer att be offentligt tillsammans med en påve. Det sker vid en ekumenisk bön i Sixtinska kapellet.

Kungen och drottningen kommer även besöka Basilikan S:t Paulus utanför murarna, som har en särskild koppling till den engelska monarkin. Redan på den saxiska tiden bidrog kungar som Offa och Æthelwulf till underhållet av Pauli grav. Påven kommer att utse kung Charles till “royal confrater” till benediktinklostret invid basilikan. Till detta tillfälle har en specialdesignad stol med Charles heraldiska vapen och den latinska inskriften "Ut unum sint", som kommer att placeras i kyrkans absid för bruk av kungen och framtida brittiska regenter.

Drottning Elizabeth II var den första regent sedan reformationen som gjorde statsbesök till Heliga Stolen. Det första vara 1961.

[Patrik Öbrink]

Det finns sju påvliga universitet i Rom, där bl.a. blivande präster studerar:

"Gregoriana" (Jesuiter)
"Lateranum" (Stiftet Rom)
"Salesianum (Salesianer)
"Santa Croce" (Opus Dei)
"Antonianum" (Franciskaner)
"Angelicum" (Dominikaner)
"Urbaniana" (Dikasteriet för evangelisation)

[Hans]

Det finns sju påvliga universitet i Rom, där bl.a. blivande präster studerar:

"Gregoriana" (Jesuiter)
"Lateranum" (Stiftet Rom)
"Salesianum (Salesianer)
"Santa Croce" (Opus Dei)
"Antonianum" (Franciskaner)
"Angelicum" (Dominikaner)
"Urbaniana" (Dikasteriet för evangelisation)

Kan du på enkel svenska förklara skillnaden mellan de olika?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

Kan du på enkel svenska förklara skillnaden mellan de olika?

MVH

Hans

Den största skillnaden är huvudmännen. Alla de stora ordnarna har universitet, inte bara i Rom utan även i andra katolska länder, och även Opus Dei, Stiftet Rom och Heliga Stolen. För att godkännas som påvligt universitet måste det erbjudas studier i teologi, filosofi och kanonisk rätt. Därutöver har de en olika profilämnen. Heliga Stolens Urbaniana har t.ex. kurser i missionsvetenskap, jesuiternas Gregoriana erbjuder kurser i samhällsvetenskap och på franciskanernas Antonianum går det att studera biblisk arkeologi. Profilen på ordnarnas universitet speglar ofta ordarnas särskilda karismer, det vill säga inriktningen på deras verksamhet.

[Patrik Öbrink]

Den kanske mest intressanta personen som helgonförklarades idag av påven Leo är Bartolo Longo. Han växte upp i en katolsk familj i Kungariket Bägge Sicilierna, men avföll sedan från kyrkan, deltog i kampen för Risorgimento och ordinerades till satanistpräst. Han återfann dock så småningom sin katolska tro och blev med medlem av dominikanernas tredjeorden. Han tillägnade resten av sitt liv åt rosenkransen och Jungfru Maria och ägnade mycket tid åt att restaurera en kyrka i Pompeiji, det som nu är basilikan Vår fru av Rosenkransen (och där helige Bartolo Longo ligger begravd), och hjälpa fattiga.

Han nominerades till Nobels Fredspris 1902 efter att ha organiserat en namninsamling för världsfred 1896-1900 som samlade över fyra miljoner underskrifter.

[Patrik Öbrink]

Under andra häften av 1400-talet kom påvedömet att bli alltmer monarkiskt präglat. Ceremonier och hovfester kom i centrum. Två påvar under den här perioden, Alexander VI (1492-1503) och Julius II (1503-1513), tog i och för sig samma namn som tidigare påvar haft men gjorde därför att två stora världsliga härskare hetat så (Alexander den store och Julius Caesar). Julius II lät till och med prägla en medalj med inskriptionen JULIUS CAESAR PONTIFEX för att inskärpa kopplingen. Julius var en svuren fiende till Alexander VI (av familjen Borgia) och vägrade sätta sin fot i Rom under dennes pontifikat; i stället var han bosatt i Ostia. När han själv blev vald till påve vägrade han bo i samma lägenhet som Alexander bott i. Han var en stor konstmecenat med bland annat Michelangelo på avlöningslistan. Det var också han som satte upp det påvliga Schweizergardet.

På målningar förefaller Julius ganska smal, men på en medalj som han lät prägla är han tjock. Men det är kanske några år mellan dem ...

Pope_Julius_II.jpeg (60.02 KiB) Visad 1792 gånger

julius-II.jpeg (54.95 KiB) Visad 1792 gånger

[hilbert]

Var det inte någon eller några påvar under den här tiden som hade barn också?

[Patrik Öbrink]

Jo, så var det. Nämnda Alexander VI och Julius II hade barn liksom flera andra renässanspåvar och även tidigare påvar. Innocentius VIII (1484-1492) var den förste påve sedan 900-talet som öppet erkände sina barn, som fick en central ställning vid påvehovet och giftes in i mäktiga familjer som de’Medici och kungafamiljen i Neapel. Paradoxalt nog präglades hans pontifikat av konflikter med Neapel.

[Patrik Öbrink]

Idag firar kyrkan salige Karl av Österrike, under några år kejsare av Österrike och kung av Ungern och Böhmen. Han saligförklarades av påven Johannes Paulus II den 3 oktober 2004 och är skyddspatron för världsfreden. Som bekant förhandlade han om fred under första världskriget så det passar bra.

Nästa kung att saligförklaras blir sannolikt Baudouin av Belgien.

[Hans]

Det var jag tvingad att googla på även om det hade varit enklare att fråga dig.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Saligf%C3%B6rklaring

MVH

Hans