Vad hände i början av 1100-talet?

[a81]

Alldeles i början av 1100-talet fanns knappast några stenbyggnader i Sverige, särskilt inte i Svealandskapen. Sedan startades uppenbarligen en rad prestigeprojekt, jag tänker på större kyrkor som:

S:t Per i Sigtuna (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sankt_Pers_kyrkoruin)

Vårfrukyrkan i Enköping (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5 ... %C3%B6ping)

Gamla Uppsala (dom)kyrka (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gamla_Uppsala_kyrka)

Samtidigt är källäget i Sverige nästan obefintligt i början av 1100-talet. "Staten" förefaller ha varit svag. Kung Filip dog 1118. Därefter dog brodern och efterträdaren Inge d.y. omkring 1130 "av ond dryck". Sedan var det några oklara år med Ragnvald Knaphövde och dansken Magnus Nilsson (död 1134) innan Sverker d.ä. blev kung i början av 1130-talet.

Det måste nästan ha varit Filip, Inge d.y. eller Sverker d.ä. som initierade byggena, men hur fungerade det i praktiken? Jag gissar att få svenskar behärskade konsten att bygga stora stenkyrkor, som dessutom är så välbyggda att de står kvar än idag i gott skick och inte alltför kraftigt ombyggda (även om Gamla Uppsala kyrka förminskades kraftigt under medeltiden).

[Markus Holst]

Gamla Uppsala kyrka förminskades väl av egen kraft? Jag har för mig att den brann och eftersom trakten inte behövde en så stor kyrka så nöjde man sig med det gamla koret och alla var lyckliga igen.

[a81]

Jo, den brann 1204(?) och kanske någon mer gång på 1200-talet och återuppbyggdes väl aldrig fullt ut. Jag gissar att delar av kyrkan stod länge utan tak och att de delarna så småningom (senare på medeltiden) revs. På 1270-talet(?) flyttades domkyrkan till "nya" Uppsala, men det det tog lång tid (ca 150 år) innan Uppsala domkyrka blev färdigbyggd.

Vad jag förstår var Gamla Uppsala (dom)kyrka ca 65 meter lång, alltså en jättebyggnad med 1100-talsmått mätt, men samtidigt verkar den ha varit enkelt/ålderdomligt byggd.

[Davian]

Troligen hände det att folk blev nykristna, fick mer pengar över och ville skrytbygga.

Samt att kyrkan som institution börjar växa fram.

[Markus Holst]

Kristna och mer pengar över hänger väl inte ihop, mer än att det hände samtidigt? Mer pengar borde tyda på bättre odlingsmetoder och med jordbrukets redskap hände väl en del kul saker vid denna tid?

Jag funderar på om skrytbyggena kan komma sig av att samhället blev mer hierarkiskt, vilket så klart kan hänga ihop med kristendomen.

[a81]

Problemet är väl att sveakungarna på den här tiden var götar och inte alltid särskilt välkomna i Svealand. Ändå lyckades man uppföra stora kyrkobyggnader mitt det ganska nyligen, i alla fall delvis, hedniska Uppland.

(Dom)kyrkan i Gamla Uppsala var stor men ganska enkelt utformad. Det känns som en inhemsk/nordisk byggnad snarare än något som byggts av experter från kontinenten. Den liknande Hallvardskatedralen i Oslo. Den stod färdig omkring 1130, kanske åkte samma byggare vidare till Gamla Uppsala och/eller Sigtuna och byggde liknande kyrkor? Gamla Uppsala (dom)kyrka började troligen byggas ungefär 1130.

Se även: https://www.kirken.no/nb-NO/fellesrad/k ... rdskirken/

[von Adler]

Kristna och mer pengar över hänger väl inte ihop, mer än att det hände samtidigt? Mer pengar borde tyda på bättre odlingsmetoder och med jordbrukets redskap hände väl en del kul saker vid denna tid?

Jag funderar på om skrytbyggena kan komma sig av att samhället blev mer hierarkiskt, vilket så klart kan hänga ihop med kristendomen.

Kristendomen och framväxandet av en centralmakt hände ungefär samtidigt. Kyrkan skatteskrev befolkningen för att få in sina tionden, och på samma vis började kungen också att dra in skatter.

Kyrkan i Sverige blir en fast institution som drar in stora mängder pengar vid den här tiden, och börjar tvinga alla att lyda under kyrkolagarna och betala tionde, oavsett om de tror eller inte. Det bör ha skapat förutsättningarna för en massa kyrkobyggen.

[a81]

Tiondet verkar ha införts under 1100-talet i Sverige, så systemet var nog inte helt på plats i början/mitten av 1100-talet.

[a81]

I Christian Lovéns "Erik den helige och Gamla Uppsala" i Kyrkan i Gamla Uppsala : Från katedral till församlingskyrka (2014) av Gunnar Granberg (red.) framförs teorin att:

1. Erik den helige redan var kung i Svealand de sista åren Sverker d.ä. levde.
2. Byggandet av stora stenkyrkor i Uppland kan ha berott på att man (Erik den helige) ville ha ärkestiftet till (Gamla) Uppsala.
3. Erik den helige lät enligt helgonlegenden färdigställa (Gamla) Uppsala (dom)kyrka, men bygget påbörjades av "forna konungar" som också var Eriks förfäder.

Nummer 2 påminner väl lite om senare tiders konkurrens för att få OS.

Det där med förfader (nr 3) är också intressant. Kanske avses kopplingen till Stenkilska ätten genom Eriks hustru Kristina? Också intressant att det konungar nämns i plural.

[Davian]

Kristna och mer pengar över hänger väl inte ihop, mer än att det hände samtidigt? Mer pengar borde tyda på bättre odlingsmetoder och med jordbrukets redskap hände väl en del kul saker vid denna tid?

Jag funderar på om skrytbyggena kan komma sig av att samhället blev mer hierarkiskt, vilket så klart kan hänga ihop med kristendomen.

Nej, de hör inte ihop. Jag skrev det som en lista på saker som hände, inte saker som resulterade i varandra.

Under 1100-talet blev ekonomin generellt bättre i hela Europa, befolkningen ökade överallt och massa innovationer i jordbruk mm dyker upp.

Det blir en såkallad 1100talets renässans. Ett enormt ökande av kultur, konst, musik, intellektuellitet, handelsvägar, städer, köpmän mm.

1100-talet är en guldålder i Europa egentligen, varje generation får det bättre än tidigare och det är märkbart i hela samhällets alla skikt.

Vilket gör att jordägare i hela Europa blir rikare, pampigare och mer och mer homogena i skapandet av en social herreklass.


En väldigt fin sak i den här herreklassen är att bygga kyrkor. För att visa att man kan det. Och för att man är kristen/nykristen.

[von Adler]

Det byggs väl en enorm mängd kyrkor på Gotland också under perioden, i princip var femtonde bonde bygger en kyrka för att visa sin fromhet? De gotländska bönderna var ju rika på handel. 92 medeltida kyrkor står kvar idag, och det finns åtminstone 15 kyrkoruiner från samma tid.

Har för mig att det traditionellt finns 1500 gårdar på Gotland och man har hittat kring 1500 silverskatter på ön.

[Hans]

Intressant tråd, tack för all läsning.

MVH

Hans

[a81]

Frågan är också om följande "svenska" kungar verkligen var kungar över Svealandskapen, eller om det var de väl kanske ibland, men frågan är om det fanns andra Sveakungar som är bortglömda eller ses som mer eller mindre ohistoriska? Jag tänker exempelvis på Blot-Sven och Erik Årsäll.

Inge d.ä. var kung ca 1080-1110 och säga ha dödat Blot-Sven, förstört Uppsala tempel och återtagit makten omkring 1087. Hade han sedan verkligen kontroll över Uppland med omnejd hela tiden från ca 1087 till ca 1100. Min gissning är att han var illa omtyckt där.

Sedan var det Inge d.ä.:s brorson Filip i några få år fram till 1118. Hann han få någon kontroll över Svealandskapen?

Dennes bror Inge d.y. blev därefter kung, med dog av "ond dryck" några år senare i Östergötland.

Sedan var faktiskt Ragnvald Knaphövde sveakung och blev dödad av västgötarna när han försökte ta makten där.

Även Sverker d.ä. verkar först ha valts till kung av svearna.

Men efter att det skurit sig mellan Inge d.ä. och svearna på 1080-talet och fram till ungefär 1130, vet vi verkligen vilka som styrde i Uppsala med omnejd?

[koroshiya]

Frågan är också om följande "svenska" kungar verkligen var kungar över Svealandskapen, eller om det var de väl kanske ibland, men frågan är om det fanns andra Sveakungar som är bortglömda eller ses som mer eller mindre ohistoriska? Jag tänker exempelvis på Blot-Sven och Erik Årsäll.

Inge d.ä. var kung ca 1080-1110 och säga ha dödat Blot-Sven, förstört Uppsala tempel och återtagit makten omkring 1087. Hade han sedan verkligen kontroll över Uppland med omnejd hela tiden från ca 1087 till ca 1100. Min gissning är att han var illa omtyckt där.

Sedan var det Inge d.ä.:s brorson Filip i några få år fram till 1118. Hann han få någon kontroll över Svealandskapen?

Dennes bror Inge d.y. blev därefter kung, med dog av "ond dryck" några år senare i Östergötland.

Sedan var faktiskt Ragnvald Knaphövde sveakung och blev dödad av västgötarna när han försökte ta makten där.

Även Sverker d.ä. verkar först ha valts till kung av svearna.

Min tro om det där är att det tidvis förmodligen har funnits andra härskare där, och kanske någon/några som vi inte alls känner till.

Men sedan finns det de som funderar över det där med Blot-Sven ens hände eller om det är någon form av myt. Hur som helst vittnar - enligt vad fler än en tror - alla runstenar om att det fanns någon form av konflikt i området, som gjorde att folk ville visa något.

Ofta tänks det att monument skapas i en brytningstid. Går man ett antal hundra år tillbaka kan man se storhögarna på det sättet. Och vissa menar att de skottades upp av en makt som nyligen hade fått tag på den.

Jag skulle också gissa att de goda kommunikationerna gjorde det lättare att få tag på pengar genom handel, och det bör väl ha hjälpt folk att bygga kyrkor.

De tidigaste kyrkorna kunde också vara ganska billiga. De var kanske gårdskyrkor som en storman snickrade ihop på gården.

[Davian]

Kyrkor är ju rätt gamla. Kristendomen är ju en religion som har väldigt lång historia i Sverige.

Jag har stött på teorier som gör gällande att kristenfomen är äldre än asatro i Sverige, inte som etablerad religion nödvändigtvis men i form av att massa skandinaver hade kontakter med krista rom.

vi har smycken från 500-600 talet som har tydlig romersk förlaga, och asatro är rätt ny som religion. En del menar att den dyker upp som just asatro på sent 600-tal.

Och det är ju generationer efter att nordbor levt och verkat inom Rom.