Om Heliga Stolen, Katolska Kyrkan och påven

[Patrik Öbrink]

Historiskt har Loreto med huset och madonnan haft en stark position.

Christoffer Columbus avlade ett löfte till Madonnan i Loreto år 1493 när han och hans besättning drabbades av en storm under sin återresa från Amerika. Han skickade senare en sjöman till Loreto på en "tacksamhetsvandring" för hela besättningen.

Segern över turkarna vid Lepanto tillskrevs Jungfrun av Loreto och både general Marcantonio Colonna och Johan av Österrike vallfärdade till helgedomen 1571 respektive 1576.

Drottning Kristina erbjöd sin kungliga krona och spira till Vår Fru av Loreto år 1655 efter sin konversion ​​till katolicismen.

Bland andra kända pilgrimer kan nämnas Galileo, Mozart, Descartes och Cervantes.

[a81]

Det fascinerande med huset i Loreto är att det förefaller vara från antiken och från Palestina, samt att mycket tyder på att det en gång stod i anslutning till den grotta som fortfarande finns kvar i Bebådelsens kyrka i Nasaret. Det är inte helt otroligt att det faktiskt är Marias hus, som sedan slutet av 1200-talet står i kyrkan i Loreto i Italien, även om det kanske är mer troligt att t.ex. Jesus brors barnbarnsbarn uppförde huset på 100-talet på samma tomt som Marias hus stått på 150 år tidigare...?

Frågan är alltså vad som hände från mitten av första århundradet fram till kejsar Konstantins mor Helena kom till Nasaret på 320-talet. Hur kristet var Palestina under 100-, 200- och 300-talet? Det måste ju ha varit udda, om det verkligen gick till så, att Helena, en äldre (ca 80 år gammal) romersk aristokratisk kvinna men av enkel börd, letande efter historiska byggnader och föremål i Palestina. Byborna i Nasaret på 320-talet måste ju ha hört talas om Jesus, Maria, etc., vissa var säkert släkt med dem, men frågan är om de hade koll på vilken tomt som hade varit Marias fastighet och om huset på tomten verkligen var detsamma på 320-talet som 300 år tidigare.

[Patrik Öbrink]

Det fanns ett ständigt växande antal kristna i Palestina precis som i andra delar av Romarriket (och i andra länder; Armenien var t.ex. det första landet som antog Kristendomen som statsreligion, år 301) under 100- och 200-talen.

Kyrkofadern Origenes skrev under första halvan av 200-talet om sin pilgrimsresa till det Heliga Landet, "på jakt efter spåren av Jesus, lärjungarna och profeterna". Lokalbefolkningen var ivriga att visa olika platser, bl.a. platsen där Jesus drev ut en demon ur en svinhjord. Av Origenes skildring att döma så fanns det någons sorts etablerad pilgrimstradition redan då, så vi kan og anta att kristna vallfärdade dit åtminstone så tidigt som 100-talet. Det var dock först med Helena och byggandet av kyrkor på de olika platserna som pilgrimsfäderna tog fart på allvar.

De palestinska kristna tillhör för övrigt en av de äldsta kristna gemenskaperna i världen och kan spåra sina anor till de första konvertiterna. Genetiskt tillhör de den grupp moderna människor som ligger närmast forntida kanaaneiskt DNA.

[a81]

Många flydde från Palestina efter det judiska kriget åren 66-70:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Judiska_kriget

Kriget måste väl ha påverkat även en by eller småstad som Nasaret? Gissningsvis byggdes det inte jättemycket när befolkningen sannolikt minskade. Samtidigt är stenbyggnader hållbara. Om inte "Marias hus" förstördes i kriget eller av något annat skäl är det väl troligt att det fortfarande stod kvar omkring år 100.

Läste också detta på engelska Wikipedia:

Historian Moshe David Herr estimates that one-quarter of Judaea's Jewish population died due to warfare, civil strife, famine, disease and massacres in the mixed cities.[3] A further tenth were captured. In total, he concludes that roughly one-third of the Jewish population of Judaea was effectively erased.[3] Despite the devastating losses, Jewish life recovered and continued to flourish in Judaea.[400][401] Jews remained a relative majority in the region,[402] and Jewish society eventually regained enough strength to rise in revolt again during the Bar Kokhba revolt (132–136 CE). That rebellion's suppression, however, proved even more catastrophic, leading to the widespread destruction and depopulation of Judea proper.[4]

Efter Bar Kokhba-revolten åren 132-136 verkar den judiska befolkningen i Palestina ha minskat ytterligare:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bar_Kokhba-revolten

Om man tänker att Maria levde till ungefär år 50, så präglades det efterföljande seklet av krig, kaos och förföljelse. Frågan är hur Nasaret klarade sig och om några av Marias släktingar fanns kvar i byn? Och hade någon tid och möjlighet att försöka värna en äldre byggnad? Samtidigt var nog inte trycket att bygga nytt särskilt högt.

[Patrik Öbrink]

Det är svårt att få några uppgifter överhuvudtaget om Nasaret före 200-talet, men arkeologerna verkar vara tämligen överens om att det bodde 400-500 personer där på Jesu tid. När befolkningstillväxten tog fart under 200-talet borde i alla fall något ha bevarats från tidigare generationer.

Enligt Eusebios Kyrkohistoria flydde de kristna i Jerusalem till Pella på andra sidan Jordanfloden när kriget bröt ut. Så kanske var förödelsen inte så stor på landsbygden?

[a81]

Det är möjligt att det var lugnare på landsbygden, men troligen var det ändå rätt illa i Nasaret från år 66 och ett par hundra år framåt.

Samtidigt skulle jag gissa att sannolikheten är relativt hög att huset i Loreto faktiskt är rätt hus, eller att det i alla fall finns någon koppling till Marias och Jesus familj.

Sedan undrar jag om själva företeelsen att uppmärksamma historiska byggnader fanns bland lokalbefolkningen i Palestina. Var de snarare inte emot att "dyrka" föremål? Var det inte snarare intellektuella romare som intresserade sig för att uppmärksamma och skydda historiska byggnader?

[Patrik Öbrink]

Idag firar kyrkan i väst och öst Jungfru Marias födelse, på engelska ibland kallad Marymas (jfr Christmas). Det är nio månader efter den Obefläckade avlelsen, som firas den 8 december.

Denna festdag har firats åtminstone sedan 500-talet, det finns en bevarad hymn från den tiden och det är känt att Mariakulten växte och spreds markant efter konciliet i Efesos (då läran om Gudsmodern, Theotokos, slutligen slogs fast).

Mariefödelse.jpeg (110.4 KiB) Visad 1154 gånger

Marie födelse nämns inte i de kanoniska evangelierna men väl i apokryfiska Jakobs protevangelium från slutet av 100-talet. Där berättas om Marias far, Joakim, som sägs ha varit en välbärgad man som härstammade från en av Israels tolv stammar. Han var gift med Anna, men till bådas sorg hade de inte kunnat få några barn. I denna sorg drog sig Joakim undan i öknen där han fastade i fyrtio dagar. Under tiden fick Anna, efter bön till Gud att han skulle göra med henne som med Sara, besök av en ängel som sade åt henne att Gud hade hört hennes bön och att hon skulle få ett barn. En ängel kom med samma budskap till Joakim, och Anna sprang till stadsmurens port för att hälsa honom. Så fick Anna en dotter, och dottern fick namnet Maria.

Enligt traditionen var födelseplatsen Ẕippori (Sepphoris) ungefär en mil norr om Nasaret. Det var Galileens huvudstad på jesu tid. Där finns resterna av en basilika från 400-talet. Andra källor uppger ett hus nära en av Jerusalems stadsportar. Om Joakim var rik kunde han förstås ha fastigheter både i Judea and Galileen.

Zippori.jpeg (90.94 KiB) Visad 1154 gånger

Den första belagda liturgiska minneshögtiden ägde rum på 500-talet då Basilica Sanctae Mariae ubii nata est (numera S:ta Annas kyrka) i Jerusalem dedicerades till Jungfru Marie födelse. Den ligger vid platsen för det hus som kan ha varit Marias födelseplats.

Angers stift i Frankrike hävdar att Sankt Maurilius instiftade denna fest i Angers till följd av en uppenbarelse omkring 430. Natten den 8 september hörde en man änglarna sjunga i himlen, och när de frågade om orsaken sa de att de jublade över att Jungfru Maria föddes den natten.

I Frankrike är Jungfru Marais födelsedag känd som "Vår Fru av Vinskörden" bland vinodlarna. De bästa druvorna förs till den lokala kyrkan för att välsignas och sedan fästs några klasar på händerna på Mariastatyn. En festlig måltid som inkluderar de nya druvorna är en del av denna dag.

På Malta kallas högtiden för Jungfru Marias födelse (maltesiska: Il-Bambina) för segerdagen (maltesiska: Jum Il-Vittorja), eftersom dagen sammanfaller med tre stora segrar genom Maltes historia. Nämligen: en vändning i den stora belägringen av Malta år 1565, kapitulationen av franska trupper som ockuperade ön år 1800 och slutet på belägringen av Malta under andra världskriget år 1942.

malta.jpeg (41.66 KiB) Visad 1154 gånger

I Filippinerna är den här dagen helgdag.

infantmary.jpeg (40.86 KiB) Visad 1154 gånger

Firandet är stort även i bl.a.delar av Indien, i synnerhet Goa och Kerala.

Den mest kända kyrkan dedikerad till Marie födelse är katedralen i Milano.

milano.jpeg (45.24 KiB) Visad 1154 gånger

[Hans]

Jag ser i min franska kalender den åttonde september rödmärkt med 'Nativité Notre-Dame', dock ingen helgdag.

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

1990 spelade Utbildningsradion in en katolsk mässa såsom den gestaltade sig på medeltiden. Mässan leds av fader Anders Piltz.

Märk väl att predikan, trots felaktiga påståenden om motsatsen i till och med populärhistoriska böcker (senast i Maja Hagermans nyligen utkomna bok om S:t Botvid), är på svenska och inte latin. Hur folk på allvar kan tro att predikan var på latin är obegripligt för mig, vad skulle poängen vara med det? Kyrkan ville förstås att folket skulle förstå förmaningarna. Att resten av liturgin var på latin är en annan sak; bönerna är ju riktade till Gud och det är inte nödvändigt att folket förstår dem.

[Hans]

Återigen stort tack att du delar med dig Patrik med din stora kunskap till oss hedningar.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Joakim är alltså Marias pappa?

[Patrik Öbrink]

Ja, Joakim är Marias pappa.

[Patrik Öbrink]

S:t Joakim finns avbildad på medeltida målningar nere på kontinenten, bl.a av Giotto. Här ser vi ett exempel på det:

giotto.jpeg (42.27 KiB) Visad 1108 gånger

I Sverige är det ovanligare med avbildningar av Marias far, men det förekommer här och var. Dock aldrig särskilt framträdande.

Desto populärare var avbildningar av Marias moder Anna. En vanlig skulptur var den så kallade Anna själv tredje, där Jesusbarnet sitter i Marias knä, som i sin tur sitter i Annas knä. Här ser vi ett exempel från 1500-talet av den kände hälsingebildhuggaren Haaken Gullesson:

Men även andra släktingar finns avbildade. På altarskåpet i Fresta kyrkan i södra Uppland, ett verk av Lybeckerskolan från 1400-talets sista fördedel, möter vi några av dem.

Här här vi Jesu mostrar Maria Salome och Maria Kleopas. Till vänster syns Jakob den äldre med en pilgrimsstav i höger hand och evangelisten Johannes i Marias famn. Maria Kleopas ska ha fått fyra söner, Jakob den yngre, Josef (som också kallas Barsabbas/Barnabas ), Simon (Seloten) och Judas ( Judas Taddeus). Hon har ett barn på var arm - troligen Jakob den yngre och Simon eller kanske Josef.De andra två har försvunnit.

Maria Salome och Maria Kleopas.jpeg (144.88 KiB) Visad 1108 gånger

Jaha, tänker ni nu. Jesu mostrar? Maria hade alltså systrar.

I Legenda Aurea (Gyllene Legender), en samling helgonlegender sammanställda cirka år 1260, står det:

"Joachim gifte sig med Anna, som hade en syster som heter Hismeria. Hismeria födde Elisabeth och Eliud. Elisabeth var mor till Johannes Döparen, och Eliud blev far till Eminen. Och Eminen blev far till Servatius, vars kropp vilar i Maastrich, på floden Meuse, i stiftet Liège. Anna sägs ha haft tre män, Joachim, Klopas och Salome. Med den första fick hon en dotter som hette Maria, Guds moder, hon som gifte sig med Josef, och blev mor till vår Herre Jesus Kristus. Och när Joachim var död, hon tog Klopas, bror till Josef, till sin man och fick med honom en annan dotter."

Anna gifte alltså om sig två gånger och fick ytterligare två barn. I altarskåpets mittparti ser vi Anna med sina tre barn till vänster, en utökad variant av Anna själv tredje-motivet. Lilla Maria håller i Jesusbarnet som får ett äpple av sin mormor (en symbol för frälsningen; att det blev just ett äpple i kyrkokonsten har att göra med latinet, där ondska och äpple råkar vara samma ord, Malum). I mitten står jungfru Maria på månskäran, omgiven av solstrålar, med Jesusbarnet på sin vänstra arm. Till höger står Esmeria/Hismeria, med sin barn Elisabet och Eliud, som ibland kallas Eleve. Esmeria/Hismeria ska alltså ha varit syster med Anna, Jesus mormor.

I höger flygel hittar vi Eliud som vuxen. Med sig har han sonen Eminen och sonsonen St Servatius. Servatius var en mycket inflytelserik biskop på 300-talet, framför allt i nuvarande Belgien. Han ska alltså enligt legenden varit släkt med Jesus. Servatius ska ha slutat sitt liv som biskop i Maastricht år 387. Längst ut till höger står den vuxna Elisabet med sonen Johannes döparen. Han är redan klädd i kamelhår och pekar på ett lamm. Vi förstår att det är ”Guds lamm som tar bort världens synd”.

Elve och Elisabet.jpeg (152.86 KiB) Visad 1108 gånger

I altarskåpets underrede hittar vi till slut S:t Joakim, som trea från vänster (under sin maka Anna). Längst till vänster ser vi Memelia, mor till St Servatius, följd av Sakarias och, som sagt, Joakim. Därefter Josef, Hismerius, Sebedeus och Alfeus.

Det är intressant att kvinnorna i detta altarskåp fått en så framträdande roll medan deras karlar fått nöja sig med en plats på underredet.

[Patrik Öbrink]

Det land i världen som enligt tillgängliga siffror har störst andel katoliker av den totala befolkningen (förutom Vatikanstaten som förstås har 100%) är Östtimor med 97.5%. Andra länder med stor andel är bla Andorra (85-88%), San Marino (85-90%), Kroatien (83%), Malta (82%), Ekvatorialguinea (80.7%), Portugal (80.2%), Filippinerna (78.8%), Monaco (77.8-82.3%), Litauen (74.2%), Kap Verde (72.5%), Paraguay (72%), Polen (71,1%), Seychellerna (70%), Slovenien (69.9%), Lichtenstein (69.6%), Mexiko (69.4%).

I Luxemburg är andelen 63.8% enligt Eurobarometern.

Därmed inte sagt att alla dessa är aktiva och går regelbundet i mässan.

Afrika är den kontinent där kyrkan växer starkast och det finns en del katolska majoritetsländer. Förutom Ekvatorialguinea (80.7%) är det Burundi (58.6%) och Gabon (50%). En stor andel finns även i Lsotho (45.7%), DR Kongo (45%), Rwanda (43.7%)Angola (41.1%), Sydsudan (39.7%), Uganda (39.3%), Kamerun (33.1%), Kongo-Brazaville (33.1%), Madagaskar (29.5%), Centralafrikanska Republiken (29%), Mozanbique (27.2%), Benin (26.6%), Togo 26.4%, Tanzania (26.4%).

Det är dock ganska gamla uppgifter som andelen är antagligen större nu.

I Djibouti anges antalet katoliker till exakt 953, vilket ger den blygsamma andelen 0.2% (lika stor andel som i Finland, men där är atlet drygt 12000).

Minst andel i Afrika har Somalia med 0.001%, vilket är ungefär 100 stycken inklusive en präst.

Längst ner på listan i hela världen är Afghanistan med noll katoliker.

I Nordkorea finns det drygt 2000 katoliker, som tillhör den statstyrda Korean Catholic Association. Det finns inga präster eller biskopar i landet, men fira mässan regelbundet av inresta präster från Sydkorea i enlighet med en överenskommelse mellan KCA och det sydkoreanska biskopskonferensen. Mässorna firas i Changchungkatedralen i Pyongyang som staten lät bygga 1988. I Pyongyang finns också två protestantiska kyrkor och en rysk-ortodox.

[hilbert]

I Nordkorea finns det drygt 2000 katoliker, som tillhör den statstyrda Korean Catholic Association. Det finns inga präster eller biskopar i landet, men fira mässan regelbundet av inresta präster från Sydkorea i enlighet med en överenskommelse mellan KCA och det sydkoreanska biskopskonferensen. Mässorna firas i Changchungkatedralen i Pyongyang som staten lät bygga 1988. I Pyongyang finns också två protestantiska kyrkor och en rysk-ortodox.

Tack Patrik för att jag får reda på något som jag inte hade den blekaste aning om.
Det innebär ju också att det finns ett litet hål i muren mellan Nord och Syd.

Sedan undrar jag över en annan sak i ditt senaste inlägg, 71 % i Polen, det tycker jag låter lågt.
Jag vet att det finns en liten grupp muslimer som har funnits där sedan 1700- talet, men vilka är de andra?