Tideräkning före vår tideräkning

[Psilander]

Hur räknar vi datum under perioden före vår tideräkning? Dvs åren tickar ju ner till Kristi födelse år O, månaderna och månadernas dagar tickar de också neråt? Kommer det två januari på varandra år 1 f.kr och år O e.kr

[Markus Holst]

År noll finns inte, har jag läst på Internet.

[adlercreutz]

Nej, månaderna är frikopplade från åren på det sättet. Årtalen utgår från en fast referenspunkt så det finns ett ”före” och ett ”efter”. Månaderna är cykliska och återställs varje år. December följs alltid av januari. Obs att det gäller den kalender vi använder idag, som såklart inte användes då

[Markus Holst]

Jag är långt ifrån specialist på detta område men tror att man alltid räknat tider från stora händelser, som när Eldkvarn brann. Jag gissar att regentskiften ofta gav ny tideräkning: Under Augustus tid när Kvirinius var ståthållare i Syrien, så har vi ringat in det på några år.

Att räkna från Kristi födelse är ju bara en av många varianter på detta.

Det finns väl andra idag gällande tideräkningar som är äldre än vår, t.ex. Den judiska?

Intressant att reda ut är hur civiliserat ett samhälle behöver vara innan det känner ett behov av kontrollerad tideräkning. Jag tänker mig att sådant hänger ihop med handel och skatteuppbörd och såklart för att kunna förutsäga himlafenomen, viktiga saker för varje härförare.

[koroshiya]

Romarna namngav sina år efter konsulerna eller efter de konsulära tribunerna, så det finns långa listor på konsuler. Ska lägga till att de där konsulära tribunerna är lite diffusa, och det finns en diskussion om vilka de var, hur de hamnade på listan och vad de gjorde.


Med ett liknande system hade vi nu kanske levt år Kristersson 3, eller något sådant.

År 70 f.v.t. är Pompejus och Crassus år, och år 55 är Pompejus och Crassus 2.

[koroshiya]

De gamla assyrierna hade ett liknande system. Åren namngavs av en ämbetsman med titeln limmum, som bland annat hade hand om nyårsfestandet.

År 839 hette Šulma-bêli-lamurs år, guvernören i Ahuzuhina.

Jomen.

Listorna är förankrade till vår tideräkning genom lite extra info, bland annat en solförmörkelse år 763 f.v.t.

Systemet var redan då mycket gammalt, och det äldsta året i kvarvarande listor är 1964 f.v.t. som Šu-Išstar son till Abila fick äran att namnge. De där äldre listorna är dock ihopbankade av nutida forskare. Det finns inte en enhetlig, utan flera olika kortare.

https://en.wikipedia.org/wiki/Eponym_dating_system

[adlercreutz]

Tydligen finns det ett startdatum som är mer praktiskt än Kristi födelse, på grund av sol- och måncykler som sammanfaller. Första januari år 4713 f.kr. enligt juliansk kalender.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Julianskt_datum

Sen räknar man dagar med decimaler, så precis just nu har vi julianskt datum 2460905,81 ungefär.

[cats]

Romarna räknade år från

Ab urbe condita (AUC) – "Från stadens grundande", som traditionellt sattes till 753 f.Kr.
Exempel: År 1 AUC = 753 f.Kr., år 100 AUC = 653 f.Kr.

Varje år namngavs efter de två konsuler som styrde det året.
Exempel: "Under konsulerna Cicero och Antonius", vilket var ett sätt att datera dokument.

Man kunde också räkna år från när en kejsare tillträdde.
Exempel: "I det tredje året av kejsar Augustus’ regering."

Så i princip kunde man säga tideräkningen på tre olika sätt. AUC, konsuler eller kejsare.

Rom var inte ensam med att räkna regenternas år. Det var ganska vanligt i flera länder att man räknade efter regentens regeringstider. I Egypten började alltid året med Nilens översvämning.