Arméns flottas mekaniska stat

[a81]

Läste om uppfinnaren och industrimannen Charles Apelqvist (ca 1750-1824). Han var överstelöjtnant mekanikus i arméns flottas (skärgårdsflottans) mekaniska stat. Från början var han väl löjtnant mekanikus, men steg i graderna trots att han väl i första hand var upptagen med sin egen näringsverksamhet.

Vad var arméns flottas (skärgårdsflottans) mekaniska stat? Hur många arbetade där? Vad gjorde man? Var var den mekaniska staten lokaliserad? Hur kunde Apelqvist stiga i graderna när han uppenbarligen hade ett annat jobb?

[Hans]

Bra fråga.

Ingen aning men jag kan gissa.

1. Båtarna i Arméns flotta behöver väl lite underhåll, vård, och reparationer, som alla båtar
2. Dubbelarbete var väl inte helt ovanligt då, att kombinera tjänst i krigsmakten med sidoarbete

MVH

Hans

[a81]

Dubbelarbete förekommer än idag, särskilt i vissa kretsar, exempelvis professorer som ger ut populärvetenskapliga böcker, syns som experter i TV, etc. Men på 1700-/1800-talet var man ju inte mobil på samma sätt och man kunde inte jobba på distans på samma sätt.

Jag får känslan av att Apelqvist med tiden blev ett slags reservofficer, men det skulle vara intressant om någon vet mer hur det fungerade.

[Bjernevik]

En snabbtitt i Hans Normans Skärgårdsflottan ger att det var tämligen vanligt att officerare beviljades permission i fredstid för att tjänstgöra inom sjöfarten eller andra länders flottor liksom att det i krigstid var vanligt att ta in civilt sjöbefäl och ge dem officersbefattningar.

Så flödet mellan den militära och civila fartygsverksamheten verkar ha varit omfattande och att någon steg i militära grader utifrån senioritet samtidigt som denna i huvudsak arbetade civilt under längre fredsperioder var nog tämligen vanligt.

Beträffande Apelqvist låter "mekanikus" som en föregångare till dagens mariningenjör/officer i teknisk tjänst. Vilket med tanke på hans civila bana verkar synnerligen rimligt. Flottan var en väldigt teknisk försvarsgren även på segel-/roddfartygens tid.

[a81]

Ja, Apelqvist var väl ingenjör snarare än officer. I början av 1779 uppges han ha monterat pumpar i ett bränneri och på ett örlogfartyg, båda i Karlskrona. Bara några år senare driver han mekanisk verkstad i Stockholm. Han verkar alltså i praktiken inte (eller bara lite) tjänstgjort i flottan. Ändå steg han i graderna och blev så sent som 1808 överstelöjtnant mekanikus.

Kan man anta att Apelqvist periodvis blev inkallad till flottan under krigstid?

[Bjernevik]

Kan man anta att Apelqvist periodvis blev inkallad till flottan under krigstid?

Ja.

En snabbtitt i Hans Normans Skårgårdsflottan ger att det var tämligen vanligt att officerare beviljades permission i fredstid för att tjänstgöra inom sjöfarten eller andra länders flottor liksom att det i krigstid var vanligt att ta in civilt sjöbefäl och ge dem officersbefattningar.

[a81]

Hur stor var skärgårdsflottans mekaniska stat? Var det några få tekniska experter, eller var det en större organisation?

Var den mekaniska staten enbart lokaliserad till Karlskrona (där Apelqvist uppenbarligen tjänstgjorde omkring 1780), eller var den uppdelad på flera orter? Jag tänker i första hand på Stockholm.

[a81]

Den mekaniska staten, för båda flottorna, bestod av 19 man år 1824:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Flottan ... a_k%C3%A5r

Så skärgårdsflottans mekaniska stat omkring 1780 lär ha varit liten, kan man anta cirka tio man?

[Bjernevik]

Uppenbarligen var den mekaniska staten en personalkår.

Som man kan läsa på wikipediasidan var dessa en personalhanteringsfunktion, dvs ett sätt att rekrytera och följa upp en viss kategori av anställda.

Den mekaniska staten ska då inte tolkas som "den totala organisationen för att underhålla arméns flottas fartyg och båtar" utan som "de högutbildade chefer som leder verksamheten för att underhålla arméns flottas fartyg och båtar". Sådana chefer torde ha funnits på varje plats där arméns flotta var baserad vilket i huvudsak var Stockholm och Sveaborg även om det periodvis fanns delar även i Göteborg, Åbo och Stralsund m fl. I Karlskrona har den dock mig veterligt aldrig haft verksamhet, Karlskrona var den seglande flottans bas.

[a81]

OK, intressant. Det är fullt möjligt att Apelqvist först var anställd av den seglande flottan i Karlskrona och först lite senare blev knuten till skärgårdsflottans mekaniska stat (i Stockholm?).

Det finns ett yrke angivet på Apelqvist i faderns bouppteckning, men jag har inte kunnat läsa det fullt ut, tror att det står "lieutentant ... herr". Sök "Carl Apelqvist" och "Strängnäs" på Riksarkivets bouppteckningssök. Fadern levde 1690-1780 och var vaktmästare, vad det nu innebar på 1700-talet...?

Förklara gärna lite mer hur personalkårer fungerade, var man liksom anställd eller mera inkallad vid behov?

[Bjernevik]

Förklara gärna lite mer hur personalkårer fungerade, var man liksom anställd eller mera inkallad vid behov?

Wikipediasidan förklarar det bra tycker jag.

Det var ett sätt att hantera anställd personal, där personalkårchefen var ansvarig för utveckling av sin personal.

Anställd har dock aldrig bara betytt "arbetar på heltid" inom Krigs- och sedermera Försvarsmakten. Idag har vi reservofficerare och tidvis tjänstgörande GSS, de är anställda av Försvarsmakten men tjänstgör oftast inte utan har civila yrken. Så fungerade det även på 1700- och 1800-talet, indelningsverket är ett typexempel på "tidvis tjänstgöring".

[a81]

När Apelqvist var i Karlskrona arbetade han bland annat med en pump till linjeskeppet Vasa (inte den Vasa som sjönk 1628), så omkring 1779 var Apelqvist ännu inte i skärgårdsflottan, utan arbetade med större fartyg.