Sveriges försvar 2vk - storlek?

[koroshiya]

Om det hade blivit krig, hur många hade varit under fanorna då?

Någonstans har jag läst att något mer än 300 000 var mobiliserade som mest, men det kan väl knappast ha varit en total mobilisering?

Ja, och det finns säkert en tråd om det här och någon mod. får gärna flytta frågan dit, om det passar bättre än en fristående tråd.

[Bjernevik]

Den frågan är omöjlig att svara på eftersom Krigsmaktens krigsorganisation hösten 1939 skiljde sig en hel del från hur den såg ut sommaren 1945.
1942 års försvarsbeslut innebar till exempel en stor utökning av krigsförbandens numerär, på samma sätt var t ex ett regemente i krigsorganisationen 1939 organiserat på ett annat sätt än samma regemente var 1945. Osv osv.

Men 1945 skulle jag säga att numerären 300 000 nog ganska väl täckte in arméns fältförband (10 fördelningar, några brigader och en del kårförband). Till det kom hemvärnet, arméns territorialförsvarsförband samt marinens och flygvapnets krigsförband.

[koroshiya]

Tack

Jo jag förstår att det måste ha skiljt sig en hel del mellan 1939 och 1945.

[adlercreutz]

Krigsrisken borde väl ha varit störst vintern 39-40 samt sommaren 1941?

[Hans]

Våren speciellt 1940 - och året 1943 gjorde svenskarna ganska nervösa.

Korrektion: Nervositeten kanske var värre senhösten 1939.

MVH

Hans

[ola]

Jag kan förklara i det stora hela (svenska beredskapen), dock har jag inte totala numerären
och i detta läge är det enkom fältförband och landstorm/lokalförsvaret.

Armén hade 5 krigsorganisationer under kriget:

1939 (för början av kriget)
1. och 3.-6. Fördelningen
1. Kavalleribrigaden

1940 (övergångsorganisation, kommer att gälla ifrån 1/4) (personalstyrka på ca 200.000 man)
1.-8. Fördelningen (varje fördelning hade ca 22.000 man)
1. Kavalleribrigaden
2 Kårstaber
1 Bodens fästning

1941 (Temporära)
1.-6. Fördelningen
9.-10. Fördelningen
2 Kårstaber
1 Bodens fästning

1941 (kommer gälla ifrån 1/8)
1.-4. Fördelningen
11.-16. Fördelningen
2 Kårstaber
1 Bodens fästning

1943M
1.-3. Fördelningen med 3 infanteriregementen i varje fördelning (varje fördelning hade 20073 man)
12.,15.-16. Fördelningen med 3 infanteriregementen i varje fördelning (varje fördelning hade 20073 man)
4.,11., 13.-14. Fördelningen 2 infanteri-, 1 cykelinfanteriregemente i varje fördelning (varje fördelning hade 20073 man)
1 Cykelbrigad
2 Motorbrigader
3 Pansarbrigader
3 Kårstaber
1 Bodens fästning

Landstormen blev lokalförsvaret senare under beredskapen
1940 års krigsorganisation

1941 års krigsorganisation:
-5 MILO
-38 FO
-4 Kust/gränsförsvarsregementen
-44 Kust/gränsförsvarsbataljoner
-6 Landstormsbataljoner
-129 Landstormsskyttekompanier

Lokalförsvaret
1943 års krigsorganisation



Vid bla 3 tillfällen så sattes arméns fältförband på krigsfot:

1/9 1939 sattes delar av armén, flottan, flyget och delar av landstormen på krigsfot
och då låg den totala personalstyrkan på ca 130.000 man.

1939 (När Sovjet gick in i Finland):
Då mobiliserades 2. Armékåren med 5. och 6. Fördelningen med kårförband för försvar av övre norrland
samt Bodens fästning och delar ur kustförsvaret och delar av landstormen i norra milo plus övre norra milo
samt mindre förband i mellan/södra Sverige och då låg den totala personalstyrkan på ca 100.000 man

1940 (När Tyskland anföll Norge och Danmark)
Då mobiliserades följande förband:
-1. Armékåren
-2. Armékåren
-1. till 5. Fördelningen
-Göteborgsgruppen (inom kårområde)
-Bergelingruppen (inom kårområde)
-Von Arbingruppen (inom kårområde)
-Moragruppen
-Jämtlandsgruppen
-Övre Norrlandsgruppen


Efter dessa mobiliseringar så övergick armén och deras förband in i något som kallades täcktruppsomgång och då från 1941.

Täcktruppsorganisationen:

Under våren/sommaren 1940 hade hela våran krigsmakt praktiskt taget varit mobiliserat.
Då läget i september 1940 stabiliserades blev det klart att beredskapen kunde minskas
men också att behovet skulle kvarstå under en lång tid.
Av denna anledning organiserades särskilda beredskapsförband i vilkas skydd därest så
skulle visa sig nödvändigt. återstoden av arméstridskrafterna skulle kunna koncentreras
och uppmarchera.

Från och med mars 1941 organiserades dess beredskapsförband ”så kallade täcktrupperna”
i form av omgångar såväl vid linjen som vid landstormen vars tjänstgöringstid i regel
var i 2 till 3 månader.
De organiserades och grupperades utmed gränser och inom tänkta operationsområden
med hänsyn dels till beredskapskravet dels till den (gruppering) som skulle träda i kraft i
händelse av allmän mobilisering.
Styrkan gjordes dock beroende av den grad av beredskap som vid varje särskilt tillfälle
ansågs erfordlig.

Av denna anledning företedde omgångarna stora olikheter beträffande styrkan.
Från och med 1/8 1941 var ej landstorm/lokalförsvarsförband ej mer i omgångarna på grund
av avlösningarna icke kunde ske likformigt inom hela området.
Vid linjen däremot bibehölls omgångsindelningarna till beredskapens avveckling 1945.

Utom täcktruppsomgångarna inkallades förstärkningstrupper vid vissa kritiska
Tillfällen som så skedde vid kriserna 1941 och 1943.

Ibland som till exempel vid krisen 1942 inkallades flera omgångar samtidigt.

Täcktruppsomgångarna var följande:
1.-7.
8A.-8B.
9.-21.
22A.-22B.
23
Omgång 40 (innevarande värnpliktskull)
Omgång 41 (innevarande värnpliktskull)
Omgång 42 (innevarande värnpliktskull)


Flottan
1936-1942:
Kustflottan och dess ingående divisioner
Norrlandskustens marindistrikt med Norrlandsavdelningen
Ostkustens marindistrikt med Ålandshaveskadern, Stockholmsavdelningen, Norrköpingsavdelningen
Gotlands marindistrikt med Visbyavdelningen
Sydkustens marindistrikt med Karlskronaavdelningen
Öresunds marindistrikt med Malmöavdelningen
Västkustens marindistrikt med Göteborgseskadern

1941: (1/10)
-7 Pansarskepp
-1 Pansarkryssare
-1 Flygplanskryssare
-1 Minkryssare
-17 Jagare
-18 Ubåtar
-20 Vedettbåtar
-14 Större minsvepare
-18 Mindre minsvepare
-1 Moderfartyg för ubåt
-1 Moderfartyg för flyg
-Otaliga trängfartyg m.m.

1943:
Nordkustens marindistrikt
Ostkustens marindistrikt
Gotlands marindistrikt
Sydkustens marindistrikt
Öresunds marindistrikt
Västkustens marindistrikt


Flygvapnet

1/9 1939:
1. Bombflottiljen
2. Marinspaningsflottiljen
3. Arméspaningsflottiljen
4. Bombflottiljen
8. Jaktflottiljen

Flottan och flyget och kustartilleriet är för svårt att ge bra överblick tyvärr.


Lite siffror på totalt inkallade per år
1939: 140.000 man
1940: 270.000 man
1941: 200.000 man
1942: 235.000 man
1943: 235.000 man
1944: 200.000 man
1945: 160.000 man

Mvh Ola

[adlercreutz]

Våren speciellt 1940 - och året 1943 gjorde svenskarna ganska nervösa.

Korrektion: Nervositeten kanske var värre senhösten 1939.

MVH

Hans

Just ja, -43 var också lite stressigt när den tyska transiteringen avbröts (om det var det du tänkte på), samt februarikrisen 1942. Tänkte om man kunde smalna av det i tid litegrann (krigsrisken måste ha varit låg 1945 t.ex.).

Tack ola för genomgång.

[Bjernevik]

(krigsrisken måste ha varit låg 1945 t.ex.).

Tvärtom, våren 1945 var ett av tillfällena när Sverige var nära att hamna i krig.

Inte på grund av att Tyskland skulle gå till anfall, men i form av Operation Rädda Danmark respektive Operation Rädda Norge. Även om det kanske hade kallats för en speciell militär operation och inte åtföljts av en formell krigsförklaring...

[ola]

Boken Sveriges militära beredskap 1939-1945 av författaren Carl-Axel Wangel täcker in riktigt mycket matnyttigt

[ola]

Tänkta förband för Rädda Norge:
V. MILO med dess fältförband under generalmajor Rappe
(den sk Värmlandsmanövern 1943 provades planerna för detta uppdrag)

Tänkta förband för Rädda Danmark:
I. MILO under generalmajor e af Klercker
III. Armékåren
I. och XI. Fördelningen

[adlercreutz]

(krigsrisken måste ha varit låg 1945 t.ex.).

Tvärtom, våren 1945 var ett av tillfällena när Sverige var nära att hamna i krig.

Inte på grund av att Tyskland skulle gå till anfall, men i form av Operation Rädda Danmark respektive Operation Rädda Norge. Även om det kanske hade kallats för en speciell militär operation och inte åtföljts av en formell krigsförklaring...

Ja jag tänkte mer utan att man ville det själv, men visst.

[JohnT]

Vid bla 3 tillfällen så sattes arméns fältförband på krigsfot:
...
1940 (När Tyskland anföll Norge och Danmark)
Då mobiliserades följande förband:
-1. Armékåren
-2. Armékåren
-1. till 5. Fördelningen
-Göteborgsgruppen (inom kårområde)
-Bergelingruppen (inom kårområde)
-Von Arbingruppen (inom kårområde)
-Moragruppen
-Jämtlandsgruppen
-Övre Norrlandsgruppen

Det var fältarmen, sedan tillkommer lokalförsvaret
och noterbart är hur ovillig man är att beskriva hur många som faktiskt låg inne.

Jag vill ha det till 200 000 man i fältarmen och 120 000 lokalförsvar sommaren 1940.
Men det är någon maximisiffra för planeringen, lokalförsvaret rullade delvis runt och utbildade nya förband under sommaren 40.
Så det är möjligt att nedanstående lista var max inkallade på en gång:

Lite siffror på totalt inkallade per år
1939: 140.000 man
1940: 270.000 man
1941: 200.000 man
1942: 235.000 man
1943: 235.000 man
1944: 200.000 man
1945: 160.000 man

Mvh Ola

[JohnT]

Wangel, sidan 295, angående org 1941, som började införas under sommaren 1940 och vara klar ett år senare:

Linjeorganisationen ökades från 200 000 till 235 000 man, och dessutom 80 000 utbildade ersättningsreservister.
alltså totalt 315 00 man i linjearmén
Men då fick man man en brist på 45 00 man som var tillräckligt unga men inte var utbildade.
Det löstes med att dels utbilda, och att låta en årsklass till bli kvar i linjearmen.
Alltså man förlängde tiden som du var kvar i krigorganisationen med ett år.

Landstormen skulle gå från 150 000 till 178 000 man i org 1941.

[koroshiya]

Många fina inlägg. Tyvärr kan jag inte bidra själv med mer än några diffusa siffror som i första inlägget.

Orsaken till frågan är att någon påstod att vi hade en miljonarmé, men det lät helt tokigt.

[JohnT]

Man brukar ju ange 800 000 man totalförsvaret under kalla kriget.
men då räknar man in armén, marinen, flyget, hemvärn, civilförsvaret, bygg och reparationstjänsten osv..
Plus (om jag fattat det rätt) även sjukvården och en massa annan offentlig verksamhet, televerket osv..