Bastu

[koroshiya]

Eftersom bastun har varit populär denna vårvinet och vår undrar jag lite över hur det ser ut med dess utveckling genom tiderna och i modern tid.

Min gissning är att det under tidig medeltid fanns badstugor på var och varannan gård, och det i många länder i norr. Är det överdrivet? Det kanske fanns mindre torp där man inte brydde sig om sådant, fast alla vill väl vara rena?

Kanske kunder utflyttade trälar nyttja huvudgårdens badstuga och annat, för jag förmodar att ursprunget till åtminstone en del landbors gårdar var att deras marker tidigare hade skötts i ett mer centralt system med trälar. Detta i fullåkersbygder då.

Men varför förknippas det då mycket med Finland i dag? Har vi importerat en finsk tradition som mer eller mindre hade dött ut här? Jag läste en gång att folk i mycket slutade använda sina badstugor till den ursprungliga uppgiften, om en stuga nu kan ha en uppgift.

Så fick vi teknik från Finland, eller var det något som utvecklades gemensamt? Jag förmodar att det i dag finns tillverkare i både Sverige och Finland.

[cats]

Bastutraditionen, som alla andra traditioner, lever sina egna liv på olika orter. Inte ens i Finland är bastukulturen en enda kultur som alltid sett likadan ut i alla tider och på alla orter.

Så här ser bastuns utveckling ut i grova drag:

I förhistorisk tror man att de tidigaste formerna av bastu har uppkommit i norra Eurasien, och särskilt i de områden som utgör dagens Finland, Ryssland och Baltikum. Människor grävde gropar i marken, täckte dem med djurhudar och värmde upp stenar som sedan kastades i vatten för att skapa ånga.
Den finska bastun (sauna) tros ha funnits i över 2000 år som en central del av kulturen. I äldre tider användes bastun inte bara för bad, utan också för födsel, sjukvård och till och med som bostad under vintern.

Intressant nog fanns det i Rian en liknande ugn med stenar som idag används i vedbastun. En ria kunde fungera under medeltiden och framåt som en tillfällig bastu, särskilt i områden där man inte hade en separat bastubyggnad. I vissa delar av Finland, särskilt i Österbotten, finns berättelser om hur man badade bastu i rian efter skördearbetet, ett slags kombination av arbete och avkoppling. En tidig form av rökbastu.
Till Sverige kom skördemetoden att ria (torka) säden till Sverige ganska sent. Det var först under gamle kung Göstas tid (Gustav Vasa) som man började mera allmänt torka säden med en värmeugn, efter ett kungligt påbud från honom att man skulle börja ria säden i Sverige som man gör i "Estland och Finland".

Under medeltiden var bastubad vanligt i hela Europa, inklusive Sverige och Tyskland. I städer fanns offentliga badhus med bastur. De här försvann i många delar av Europa under 1500-talet på grund av moralpanik och sjukdomsspridning.
I Finland och Ryssland, och baltikum, levde bastutraditionen vidare starkare. Den ryska motsvarigheten kallas banja och har liknande funktioner som finsk bastu men ofta med mer sociala inslag.

Under 1900-talet spreds bastun till andra delar av världen, särskilt genom finska emigranter. Idag finns bastur i hem, hotell, gym och spa över hela världen.

Det finns idag flera olika bastu-typer.

Det man kallar traditionell vedeldad bastu. Enligt min mening är det dock inte den som är kungen bland bastur. Om man ska bada i den bästa av alla bastur, är det rökbastun som är kungen. Tyvärr tar den typ av bastu ett dygn att få igång den.
Elbastu är den vanligaste typen av bastur idag, snabb och enkel att använda, och finns som standart i alla nybyggda lägenheter i Finland. Tyvärr är de också rätt torra och syrefattiga, vilket drar ner på njutbarheten i upplevelsen.
Sen finns det infraröd bastu. Som ingen med självakting borde kalla bastu. Det är en modern variant som värmer kroppen direkt snarare än luften.

I Finland finns det fler bastur än bilar – uppskattningsvis över 3 miljoner bastur på en befolkning av cirka 5,5 miljoner.
Bastubad är ofta en social och rituell aktivitet, men också en plats för tystnad och reflektion. Dock inte mat. Även om korv på bastustenarna förekommer. Enligt min mening ohygieniskt och ger en obehaglig lukt efteråt.

Till sist, för den som läste det i svensk media den där skiten om "svensk-laven" som Peter Lüttke snackade om i Svensk media. Han påstod att nedersta laven i bastun kallas så allmänt i Finland. Den benämningen har i varje fall inte jag hört talas om i hela mitt liv. Och jag är född och uppvuxen i Finland till skillnad mot Peter Lüttke, en finsk mediaprofil som invandrat till Finland från Tyskland. Jag tror att de flesta finnländare blev nog rätt förvånade över att läsa om den benämningen på nedersta laven i bastun. Men kanske, lokalt, kan det finnas sådana som kallar laven något sådant.

Termerna i Rom var naturligtvis också en typ av bastur, men jag tänkte att jag håller mig här till Nordiska bastun.

[Markus Holst]

Tack för denna genomgång.

[von Adler]

I de medeltida landskapslagarna fanns dels regler för hur långt från resten av en gårds bebyggelse badstugan måste ligga, dels hur man betalade ersättning om man råkade bränna ner en gemensam, delad eller lånad badstuga. Sedan tillkommer att prästgården ska inkludera en badstuga som socknens bönder ska bygga åt prästen. Det var också i flera lagar nidingsdåd (=dubbelt straff) att slå ihjäl någon i badstugan då denne var naken och försvarslös.

Det är uppenbart att badstugan är ett sedan länge etablerat koncept på medeltiden.

Badstuga som en varm plats där man först svettades och sedan sköljde av sig med vatten för att göra sig ren finns nog redan under folkvandringstiden, om inte tidigare, i Skandinavien.

[koroshiya]

Ska tacka för info från er båda. Någon gång såg jag en kartbild från Kalmar med en badstuga - om jag minns rätt. Den hade också en ordentlig brygga, så jag förmodar att man hoppade i sjön ibland.

Lustigt nog beskrivs inte ofta hur dessa bad var inrättade i städer, utan bara att det fanns, så jag kan inte erinra mig att jag läst att vatten och annat var upphettat, men så måste det förstås ha varit.

Jag läser uppenbarligen fel delar av lagarna. Ska ta en titt i någon av dem i kväll.

[von Adler]

Som ett exempel, äldre Västgötalagens urbotamål.

badavästgöta1.png (88.67 KiB) Visad 4332 gånger

Och en översättning.

badavästgöta2.png (115.1 KiB) Visad 4332 gånger

[Markus Holst]

Som ett exempel, äldre Västgötalagens urbotamål.

badavästgöta1.png

Och en översättning.

badavästgöta2.png

Ger ordet skitsäker en ny innebörd.

[cats]

Eftersom murade skorstenar visserligen fanns i Sverige före 1000-talet, men inte blev vanliga förrän på 1500-talet, kan man anta att det vi idag kallar rökbastu är en av de äldsta formerna av bastu i Norden

[koroshiya]

Eftersom murade skorstenar visserligen fanns i Sverige före 1000-talet, men inte blev vanliga förrän på 1500-talet, kan man anta att det vi idag kallar rökbastu är en av de äldsta formerna av bastu i Norden

Vad är det då? Ett sätt att förstöra lungorna på folk?

[erep]

Vad är det då? Ett sätt att förstöra lungorna på folk?

Bättre kan du! Nog går det att hitta själv
https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6kbastu

Poängen med rökbastun är den massiva mängden stenar som lagrat värmen och sedan ger ett behagligt mjukt bastubad (löyly på finska) när man kastar vatten på stenarna. Notera att man värmer först, och badar endast efter att elden brunnit ur och man kastat vatten på stenarna för att driva ut kolmonoxiden (häkälöyly).

Eftersom det inte är så praktiskt med en rökbastu, var den näst bästa varianten en s.k. aitokiuas (=ung. äkta bastuugn). kör genom översättare https://fi.wikipedia.org/wiki/Aitokiuas

Har själv badat i en bastu med en sådan före skolåldern, men den var mycket mera städad än den på bilden. Den hade en konformad övre del, men samma ide som rökbastun, d.v.s. att först värmer man en hel del stenar, sedan driver man ut kolmonoxiden, och man badar bastu först efter att elden släckts, på värmen som lagrats i stenarna. Det behövs mycket stenar.

När Cats nämnde att en elbastu är för torr med en skarp värme stämmer det ju då byggherren installerar ett bastuaggregat som är i storleken av två brödrostar och minimalt med stenar.

Men numera finns det en hel del alteernativa elbastun med olika konstuktioner, vilka har gemensamt att de har en hel del stenar. Det finns aggregat med täljsten, en sten som lagrar värme på ett helt annat sätt än annan sten, där steneskivorna väger 30 - 50 kg. Och det finns bastuaggregat som är byggda med motstånden inne i en bur, dit du i.s.t.f. 8 kg stenar får 80 kg stenar att rymmas. Har haft båda sorterna. Båda lösningarna ger ett mjukt fuktigt bad som närmar sig en vedeldad bastu med tillräckligt stenar.

På stugan har jag en traditionell bastuugn, som skall värmas kontinuerligt, med knappa 40 kg stenar ovanom eldstaden, men när den är slutbränd, kommer jag nog att skaffa en som har stenar runt och ovan om eldstaden. En bastuugn är en konsumtionspryl. Man bränner sig igenom den inom sin tid.

[Markus Holst]

Vad heter bastu i plural? Bastur känns inte rätt.

[cats]

Vad heter bastu i plural? Bastur känns inte rätt.

Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015
ba·­stu [bas´tu el. bas`tu] substantiv ~n ~r
• lokal med mycket varm luft som man vistas i för att svettas före dusch el. bad

[cats]

Erep har säkert rätt om de modernare elbasturna. De är säkert bättre än de äldre, som jag har mest erfarenhet av, och som mer eller mindre påminner om förstorade brödrostar. I huset där jag bor finns en sådan. Bastun är från mitten av 1980-talet.

På min sommarstuga har jag precis köpt en ny vedugn. Sedan är det lika viktigt med god ventilation i bastun, som med antalet stenar, för att upplevelsen ska fungera. Om ventilationen inte är god hjälper det inte ens med ett ton stenar.

Om rökbastun ännu.

Jag har några gånger haft möjlighet att bada i sådana. En gång i en rökbastu i nord-Sverige. Vilket inte blev så lyckat. Man hade slarvat med ventilationen när den blev urvädrad efter uppvärmningen, vilket ledde till att det fanns delar av kolmonoxid kvar i bastun under badet. Det märkte vi först dagen efter på ett mycket obehagligt sätt. Alla de som hade badat i den, inklusive undertecknad, blev sjuka. Huvudvärk, yrsel, illamående, trötthet. Tröttheten kom först. Ingen angenäm upplevelse.

Bastun jag badade i som fanns i Sverige var här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Bastuakademien
Annars är Rökbastun, när den värms upp rätt, en otroligt avslappnande och skön upplevele.

Ett problem som finns med rökbastun är att de tenderar att brinna med jämna mellanrum. Det var också en orsak till att rökbastun i forna tider, liksom rian, som fungerade på samma sätt som en bastu utan skorsten, ofta byggdes en bit från de överiga byggnaderna på tunet.

Brandrisken i rökbastun kommer av att ugnen är större än en vanlig bastu-ugn. Eldstaden sträcker sig längre in. Ofta sätter man in ganska långa vedklappar i den, upp till meters långa klabbar. Värmen längst inne i ugnen blir brutal, och det gör att muren lätt spricker, och då kan det uppstå eldsvåda.
Om någon tänker köpa en begagnad rökbastu är mitt tips att kolla längst in i ugnen när den är tom om det finns sprickor i muren.

[koroshiya]

Bättre kan du! Nog går det att hitta själv
...

Hehe, tack.

Det var bara ett sätt att bjuda in någon annan till att skriva eftersom jag inte visste. Nog hade jag kunnat finna info om den, men inte om det andra, som jag ju inte kände till kunde vara intressant att veta.

[cats]

Lite funfact om sauna, bastu, eller svettbad.

Svettbad kan stå som samlingsnamn för alla former av den tvagningsritual där också finska bastun ingår. Finland kan ståta med rekordet av mest svettbad, bastur, per capita.

Men det finns andra svettbadskulturer.

I Korea finns Bul Hanzung Mok, som är en typ av traditionell koreansk bastu (eller svettbad) som finns i vissa koreanska spa-anläggningar, särskilt i så kallade jimjilbangs. Jimjilbangs är mer än bara en bastu. Det är en social och kulturell upplevelse där människor kan koppla av, umgås, sova över och ta hand om sin hälsa. I dem ingår olika typer av bastur: t.ex. saltbastu, lermurad bastu, infraröd bastu, isrum, bad och duschområden, ofta könsuppdelade, med varma och kalla källor. Vilorum och sovsalar, där man kan vila eller sova över natten. Matservering, underhållning med TV-rum, spelrum, bibliotek, ibland till och med biografer.
Massage och skönhetsbehandlingar är ett måste med t.ex. kroppsskrubb, ansiktsbehandlingar. Och som sagt, Bul Hanzung Mok. En absolut brutal form av svettbad.

Enligt en artikell i New York Magazine från 17 dec. 2012 har man på New Jersey, i King Spa Sauna, en koreansk bastu där temperaturen kan gå upp till 220 grader Celsius (428 Farenheit). Enligt tidningen världens hetaste bastu. (lite skrönavarning på det)

I Japan finns en snällare form av svettbad. Onsen är naturligt uppvärmda varma källor som måste uppfylla specifika kriterier enligt japansk lag, såsom att vattnet måste vara minst 25°C vid källan eller innehålla vissa mineraler. Sento, är nästan samma som Onsen, men är offentliga badhus där vattnet värms upp artificiellt. De är vanliga i stadsområden och används främst för daglig hygien. Liknar lite det som finns på Island, där man också har allmänna bad i heta källor.

I Mesoamerika finns Temazcal, eller temescal, som är ett traditionellt svettbad, som likt den finska bastun funnits i tusentals år, bland aztekerna, mayafolken och andra amerikanska ursprungsbefolkningsgrupper. Ordet kommer från nahuatl (aztekernas språk) och betyder "hus av värme". I princip är det en kupolformad bastu byggd av sten eller lera, där man häller vatten på heta vulkaniska stenar för attskapa ånga. De används för rening, läkning och andligt förnyelse, fysiskt och mentalt. Deltagarna sitter i mörker och ångan blandas med örter som salvia och eukalyptys. I en ritual kan också ingå sång, bön och meditation.
Den amerikansk svettbastun finns också i Nord-amerika. Lakota (Sioux) har en svetthydda som kallad inipi, och används för rening och andlig förnyelse.
Ojibwes svetthydda kallas madoodiswan, ochanvänds för både fysiska och andliga helande. Ritualen kan inkludera berättande och användning av medicinska örter.
Navajo kallar sin svetthydda för tácheeh, och används också för rening och helande. Ritualen inkluderar böner och sånger, och ibland användning av heliga föremål. Cherokee har också de en liknande tradition, tyvärr hittade jag inte namnet på deras svetthydda.

Tillbaks till Europa.

Den turkiska bastun, även känd som hamam, är en traditionell form av ångbad med djupa rötter i både romersk och ottomansk kultur. Den är inte bara en plats för kroppslig rening, utan också för socialt umgänge och andlig avkoppling.

Man menar att traditionen med det här svettbadet har Romerska rötter. Hamamens ursprung kan spåras till de romerska badhusen (thermae), som spreds över det romerska riket. När romarna erövrade Anatolien, tog de med sig sin badkultur.
Efter islams spridning i regionen anpassades badkulturen till religiösa reningsritualer (ghusl och wudu). Hamamen blev en viktig del av det dagliga livet i det osmanska riket. Under 1400–1600-talet blomstrade hamamkulturen. Många praktfulla hamamer byggdes i städer som Istanbul, ofta i anslutning till moskéer.

Hamamen har fyra olika rum. Camekan, entréhall där man byter om och vilar. Sıcaklık, det varma rummet med ånga och en stor uppvärmd marmorbänk (göbek taşı) där man ligger och svettas. Till sist finns Soğukluk – det svala rummet där man svalkar sig och vilar efter badet. För badet används en Kese – en skrubbning med en grov tvätthandske som tar bort döda hudceller och Köpük masajı – en tvålmassage med rikligt lödder.

Om vi i Finland har flest saunas per capita, hävdar både Norrmännen och tyskarna att de har den största bastun i världen (också med konkurrens från en finsk rökbastu). Tyskarna är de enda som lyckats registrera sin i Guinnes rekordbok som störst dock. Medan USA säger sig ha den hetaste i New Jersey (den korenaska typen av bastu) där man kan bada i 220 grader Celsiua.