Sverige och kriget

[hilbert]

Börjar på Söndag i SVT:

Hur var det att leva i Sverige under andra världskriget? Hur påverkades människor av allt som skedde så nära inpå? I år är det 80 år sedan kriget tog slut och SVT bad svenska folket skicka in sina minnen: brev, filmer, fotografier och dagböcker. Det kom in flera tusen svar från hela landet och det blev en berättelse i fem delar om Sverige och kriget.

https://www.svtplay.se/sverige-och-kriget

[Battler]

Såg första programmet, som handla om upptakten och början av kriget. Mitt omdöme, var att det var för mycke fokus på Tyskland i programmet, som enligt rubriken skulle handla om Sverige.

[Henrik af Hohenstaufen]

Förvisso en hel del fokus på Tyskland men jag tror att det behövdes för att ge en förklaring till Sveriges relation till Tyskland under denna tid. Sverige hade ju under lång tid haft en nära relation till Tyskland, inte säkert att alla känner till det. Då Göring även bodde i Sverige under en tid samt hade en svensk fru, Karin, så gör det det hela ännu mer relevant. För övrigt tycker jag att del 1 var ganska ok med ett fint filmmaterial och intressanta berättelser från människor som var med.

[Hans]

Följer vad som skrivs här med spänning, kan inte se utan en massa krångel.

MVH

Hans

[sonderling]

Jag tyckte programmet var bra men retade mig lite på efterkolorerade bilder. Förstår inte varför man måste göra sånt, eller jo det blir lite effekt fullt förstås för en yngre generation, som inte är så vana vid svartvit. Men det gjorde ju att man hade svårt att urskilja vilket som var genuin färgfilm.
Håller med om fokuset på Tyskland, med början 36. Det hade kunnat vara ett eget program.

Sonderling

[sveahk]

Ett mycket bra första avsnitt. Mycket personligt - de svenskar som var barn då och fortfarande lever, eller deras barn, kommer på bild och till tals. De flesta bilderna från den tiden är efterkolorerade, stör inte, tvärtom, ger ett bra djup till händelserna som beskrivs.

De som är ansvariga för serien har grävt djupt i arkiven, många filmavsnitt dyker upp, som i alla fall jag aldrig sett.

Ett par avsnitt är mycket starka, t.ex. Eva Legerofs beskrivning hur hon i sitt judiska hem i Tyskland upplevde Kristallnatten, och hur hon som ett av 500 judiska flyktingsbarn 1939 kom till Sverige.

Eller - Film och dagboksanteckningar av den svenska diplomaten Grafström I Warszawa, som i september 1939 upplevde de tyska bombningarna. Hur han steg upp på den svenska ambassadens tak, "...och tog ett filmfotografi av den brinnande staden....vädret är fortfarande strålande."

Lite Peter Englund-vibbar i första avsnittet, hoppas det går vidare på samma sätt.

Hans K

[sonderling]

Bra sveahk du nämner fördelarna. Ser nu att man var lite gnällig.
Gillade också Henrik Berggrens tidnings läsning med bok listan över mest sålda böcker.

Sonderling

[a81]

Känns allmänbildade på ett socialhistoriskt (eller vad man ska säga) sätt också. Tyvärr överdrivs ofta klassperpektivet i nutida, folkliga historiska program (jfr t.ex. Historietätarna), men här sitter gamla människor med Svensson-bakgrund kommenterar filmklipp på sig själva som barn, samtidigt som statsministern åkte spårvagn till jobbet.

[sonderling]

Ja just ja, det var något jag funderade på. Hur många hade en filmkamera på den tiden? Som kunde ta färgfilm (jag bedömde endå flera av dem som äkta men jag är lekman ska erkännas.)
När jag var liten var det bara gatans rikaste pappa* som som kunde filma med super 8 eller vad det heter.

Några av filmerna var endå lite triviala så jag tänkte det var en familj som var van att slösa med film.%

Sonderling

* Han hade oftast en affär av nått slag.

% I mobiltelefonens tidevarv kanske man inte tänker på det men i min värld tänkte man efter lite innan man tog en bild. Först när typ engångs kameror kom så tog man typ "fyllebilder".

[liljen]

Blev lite kluven till det första avsnittet. Trodde det skulle handla just om vanliga svenskars upplevelser av de dramatiska krigsåren. Utifrån deras inskickade filmer, som det tydligen strömmat in rejält av.
Blev därför lite förvånad och förvirrad av att stor plats gavs åt t.ex. Barbro Alvings dagboksanteckningar. För en historiskt intresserad är ju DN:s korrespondent redan en välkänd person. Georg Riedel är ju inte heller okänd för den delen.

Det finns ju redan massor av historiska dokumentärer och annat om de stora skeendena, men inte så värst mycket har sänts om vanliga svenskars upplevelser av krigsåren. Det var ju med en del sådant, men trodde det skulle vara med mer. Det kanske tar sig i nästa avsnitt. Vi får se. Annars får man väl fortsätta gräma sig över att man inte hann fråga ut grannarna födda på 1920-talet om hur det verkligen var under de här åren.

[Battler]

Det finns ju redan massor av historiska dokumentärer och annat om de stora skeendena, men inte så värst mycket har sänts om vanliga svenskars upplevelser av krigsåren. Det var ju med en del sådant, men trodde det skulle vara med mer. Det kanske tar sig i nästa avsnitt. Vi får se.

Vi får väl se om de tar upp vädrets påfrestningar på samhället.
De kalla krigsvintrarna kallar man de tre vintrarna 1939/1940–1941/1942, som var osedvanligt kalla i Sverige och resten av Norra Europa. I städerna eldade man vanligtvis med kol och koks, men i och med kriget sviktade leveranserna. Istället fick man elda med ved, och riksdagen beslutade bl a om avverkningsskyldighet.

[sonderling]

Hrmf ett av mina stora hatfenomen uppträdde i går. Detta att man tar film från fel tidslinje och sätter in i en annan. Så vid Tyskarnas inmarsch i Paris 1940 igår fick vi se en Panther stridsvagn. (Och scener som jag gissar kom från Paris befrielse 4 år senare.)
Och invasionen Barbarossa visas film på t-34 av 43 års modell.
Är det svårt att anlita en möp som kollar av innan? Och vad gör de historiska experterna som anlitas?

Sonderling

[Battler]

Malmexporten nämndes...

Men de tog inte upp att när fartygen återvände till Sverige, var lastrummen fyllda med varor vi behövde. Under andra världskriget sålde vi Järnmalm och Kullager till Tyskland. Sverige köpte kol och koks samt konstgödsel som var viktiga varor för Sveriges försörjning. Även olika oljor, fetter, salt, kemiska produkter, läkemedel, valsverksprodukter och krigsmateriel ingick i importen från Tyskland.

Denna handel var nödvändig, eftersom Sverige var beroende av import – inte minst av kol. Efter ockupationen av Norge och Danmark var Sverige så gott som omringat och kunde enbart fortsätta denna handel med Tyskland. Under lång tid fanns ett tyskt militärt hot mot Sverige och landet hade inte någon större valmöjlighet om landet skulle hålla sig utanför kriget. Detta hade ingenting med sympatier för Tyskland att göra, och så fort utvecklingen i kriget medgav avbröts dessa eftergifter. I augusti 1944 upphörde exporten av järnmalm. Den tyska kolexporten till Sverige avbröts i september 1944 och samlingsregeringens balansakt hade lyckats.

[Davian]

Är det svårt att anlita en möp som kollar av innan? Och vad gör de historiska experterna som anlitas?

Sonderling

Nej.

De blir i stort sett ignorerade under inspelningar.


I produktioner är utseende viktigare än autenticitet eftersom den absoluta majoriteten av tittare inte vet om, eller bryr sig om, huruvida pantrar och t-34or är några år fel.

För det är inte relevant för historien, budskapet eller poängen.så är det i all form av historieberättande oavsett om det är film, sagor, tidningar, böcker, musik mm.

[von Adler]

Malmexporten nämndes...

Men de tog inte upp att när fartygen återvände till Sverige, var lastrummen fyllda med varor vi behövde. Under andra världskriget sålde vi Järnmalm och Kullager till Tyskland. Sverige köpte kol och koks samt konstgödsel som var viktiga varor för Sveriges försörjning. Även olika oljor, fetter, salt, kemiska produkter, läkemedel, valsverksprodukter och krigsmateriel ingick i importen från Tyskland.

Denna handel var nödvändig, eftersom Sverige var beroende av import – inte minst av kol. Efter ockupationen av Norge och Danmark var Sverige så gott som omringat och kunde enbart fortsätta denna handel med Tyskland. Under lång tid fanns ett tyskt militärt hot mot Sverige och landet hade inte någon större valmöjlighet om landet skulle hålla sig utanför kriget. Detta hade ingenting med sympatier för Tyskland att göra, och så fort utvecklingen i kriget medgav avbröts dessa eftergifter. I augusti 1944 upphörde exporten av järnmalm. Den tyska kolexporten till Sverige avbröts i september 1944 och samlingsregeringens balansakt hade lyckats.

Inte att förglömma oljekakor (restprodukter när man pressat oljan ur diverse växter) som användes som djurfoder.

Man ska inte glömma att en stor del av vår elproduktion var med kolkraft, och järnvägsnätet var elektrifierat. Utan kol skulle elproduktionen stanna av, och det bli omöjligt att frakta mat från landsbygden till städerna, med svält som följd.