Järnvägsstation eller tågstation?

[Örjan]

Det kan vara så att wiktionary-artikeln har blandat ihop olika vara-ord.

Dagens är, var och vara är exempel på ord där protogermanska "s" har förvandlats till "r" i fornnordiska. I det urnordiska språket (som talades före vikingatiden) så hette det es, vas och vesa.

https://en.wiktionary.org/wiki/es#Old_Norse

[raskens]

"A bus station is where the bus stops.
A train station is where the train stops.
On my desk, I have a work station"

Citatet lär tillskrivas William Faulkner.

[Ephraim]

Angående tågstation och järnvägsstation har många gjort samma observation (och blivit mer eller mindre irriterade!). Frågan har bl.a. behandlats i Språket i P1 två gånger (om inte fler):
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/433892
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/tr ... er-kanslor

Det kan vara så att wiktionary-artikeln har blandat ihop olika vara-ord.

Wiktionary är otydlig på flera sätt, bl.a. genom att den länkar till verbet vara för ”Old Norse” men utan att det finns en artikel för verbet (bindeverbet heter ju snarare vera, eller äldre vesa, i fornvästnordiskan).

Det finns ett svenskt verb vara (varar, varade, varat, även böjt varde) som betyder (betydde) ’skydda, vaka’ eller ’göra uppmärksam’ men det är knappast använt idag. Detta motsvarar alltså ovanstående fornvästnordiska verb vara. SAOB markerar båda betydelserna som utdöda. Varsam och varna m.m. är dock från samma rot.
https://svenska.se/saob/?id=V_0233-0083.FNjY&pz=5

Bindeverbet vara (är, var, varit är troligen inte besläktat.
https://en.wiktionary.org/wiki/Reconstr ... nic/wesaną

Vi har ju också verbet vara (varar, varade, varat) i betydelsen ’leva vidare’, ’pågå’ m.m. Det är troligen från samma rot som ett av ovanstående verb, men lite oklart vilket. SAOB anger att det är släkt med bindeverbet, alltså vara, är, var, varit. Wiktionary verkar till synes länka det till det förstnämnda verbet, men vet inte om det också är lite otydligt.
https://svenska.se/saob/?id=V_0233-0081.saoi&pz=5
https://en.wiktionary.org/wiki/vara#Etymology_2_11

Tråden om beväring kan också vara av intresse här.
viewtopic.php?f=38&t=49638

Dagens är, var och vara är exempel på ord där protogermanska "s" har förvandlats till "r" i fornnordiska.

I det urnordiska språket (som talades före vikingatiden) så hette det es, vas och vesa.

https://en.wiktionary.org/wiki/es#Old_Norse

Jag tror formerna med r snarare är analoga i detta fall, eller möjligen härstammar de från en äldre obetonad variant. Växlingen mellan *s och *z (som sedan blivit *r) genom Verners lag fanns ju redan i protogermanskan.

Formerna es, vas och vesa är snarare tidiga fornnordiska, jag tror de fortfarande förekommer på 1100-talet i fornvästnordiska. Formerna med r brukar brukar förklaras som att de uppstått i analogi med andra böjningsformer som eruð och vǫ́ruð (med de fornvästnordiska formerna) som har haft *z > ʀ > r sedan långt tillbaka. Det kan man se i Wiktionarys rekonstruerade böjningstabell för *wesaną ovan att det finns en växling mellan *s och *z i olika böjningsformer (dock kan inte alla fornnordiska former härledas exakt till denna rekonstruktion endast genom regelbundna förändringar).

Den urnordiska infinitivformen var troligen snarare *wesan, och preteritumformen *was lär ha förekommit. Vet inte om de är belagda, och är osäker på presensformerna.

[Stefan Lundgren]

Nu har jag lusläst flera nummer av tidskriften Tåg och har inte stött på ordet ”tågstation” ännu, däremot ”järnvägsstation”, ”godsmagasin” och ”resecentrum” fr o m 1990-talets slut.

Stefan

[von Adler]

Sen på bollen, men räslbuss har jag för mig användes om de integrerade diesellok och passagerarvagn som gick på de icke elektrifierade järnvägarna i Sverige. Precis som en buss satt föraren i samma vagn som passagerarna.

Sen kunde det vara påkopplat en vagn till, men sällan fler än så.

Tydligen slutade SJ själva använda termen 1970.

[Stefan Lundgren]

Rälsbuss med släpvagn!!!

I sagovärlden är familjen Tuff-Tuff i antågande!!!
Kom att tänka på denna järnvägshistoriska anekdot som också innehöll järnvägsstation eller bara station som exempelvis ”Krylbo station”.

https://okandahandelser.blogspot.com/20 ... f.html?m=0

Stefan

[hilbert]

Det här är en lite mer sinister station:

The Train Station, also referred to as the Long Black Train, is a rural canyon area past the Montana border into Wyoming. It is the area where the Duttons and the branded execute and/or dispose of their enemies and those who know many of the Yellowstone's secrets

https://yellowstone.fandom.com/wiki/Train_Station

[Patrik Öbrink]

Här pratar man om ”tågspår”. Det har jag aldrig hört användas i det sammanhanget förr. Kanske för att rubriken inte skulle bli för lång?

https://www.sverigesradio.se/artikel/fe ... sa-bollnas

[Hans]

Spår är två bitar räls som ett tåg eller liknande kan rulla på. Linje är minst två bitar räls eller fler som tåg eller liknande rullar på.

Kapitel A.I INFRASTRUCTURE

https://ec.europa.eu/eurostat/documents ... 4781588000

Finns någonstans på svenska också men hittar den inte nu.

MVH

Hans

[Anders Ström]

Sen på bollen, men räslbuss har jag för mig användes om de integrerade diesellok och passagerarvagn som gick på de icke elektrifierade järnvägarna i Sverige. Precis som en buss satt föraren i samma vagn som passagerarna.

Sen kunde det vara påkopplat en vagn till, men sällan fler än så.

Tydligen slutade SJ själva använda termen 1970.

Att SJ slutade använda termen beror bl.a. på att när avgången ropades ut i högtalaren som "Rälsbuss till XXX avgår från spår..." så kunde det lätt uppstå förvirring huruvida det var frågan om tåg eller buss. På den tiden ordet rälsbuss användes, var det vanlig att man använde ordet landsvägsbuss om vanliga bussar. Det ordet hör man sällan numera, utan enbart buss.

[a81]

Rälsbussar gick ju även som lokaltåg på elektrifierade järnvägar, men var rälsbussarna då eldrivna eller dieseldrivna?

[Aspie]

Båda delarna förekom.
Det fanns elektriska rälsbussar och de användes som sagt i lokaltrafik. T ex mellan Linköping - Norrköping - Nyköping.
Men den typen var inte lika vanlig som de dieseldrivna som ju kunde köra både på både elektrifierade och icke elektrifierade sträckor. Mer flexibelt alltså.
T ex var det på sträckan Finspång - Linköping inte elektrifierat mellan Finspång och Kimstad.
Då blev det diesel hela vägen till Linköping för att undvika tågbyte.