Indelningsverket i Uppland

[Örjan]

Jag har gjort den här kartan som visar hur indelningsverket var organiserat i Uppland. Regnbågsfärgerna är Upplands regementes åtta kompanier. Det vita området tillhörde Västmanlands regemente och det mörkgrå området rekryterade båtsmän till flottan. Men det ljusgrå området, Färentuna härad (dagens Ekerö kommun), stod helt utanför indelningsverket och jag har inte lyckats hitta någon förklaring till varför. Många områden i Sverige var undantagna från indelningsverket men de var vanligtvis platser vars arbetskraft behövdes till den för Sveriges ekonomi så viktiga gruvnäringen. Men detta passar inte in på Ekerö kommun. Kan det ha något att göra med att Karl XI:s mamma bodde på Drottningholms slott?



En mer utförlig beskrivning av kartan finns på denna sida:

https://www.tacitus.nu/karoliner/sverige/uppland.htm

[Hans]

Kan inte svara på frågan men du har en trevlig hemsida som jag i mitt nörderi ramlat på några gånger tidigare.

Chapeau.

MVH

Hans

[Christopher1016]

kanske hade det något att göra med Drottningholms slott, det var ju en viktig plats. eller så var det bara lokala privilegier eller avtal som man inte pratade om.

[koroshiya]

Tycker också att det är det, och många bra inlägg. Tror man ska jämföra med VG, ÖG, SM och SK, och se om där också finns undantag.

Nu håller jag inte med Örjan i ett antal frågor, men han är väldigt bra.

Kanske kan man finna något liknande runt Kalmar och Älvsborg.

Var kommer informationen ifrån? För om man kan hitta det här för Uppland borde man kunna göra det för andra landskap.

Tänk om han har hittat det här i gamla arkiv... Det är inte ett litet jobb.

[Hans]

kanske hade det något att göra med Drottningholms slott, det var ju en viktig plats. eller så var det bara lokala privilegier eller avtal som man inte pratade om.

Välkommen Christopher. Känner du Örjan?

MVH

Hans

[Örjan]

Informationen kommer från Claes Grills " Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (Faksimilutgåvan från 1988, men första utgåvan kom ut 1855). Det är ett tvåbandsverk som är populärt bland släktforskare och extrema kalenderbitare. Varje rote, rusthåll och indelning redovisas i tabeller. Men inga kartor, dem får man göra själv.

Det finns gruvsamhällen i norra Uppland som inte heller ingick i indelningsverket men eftersom dessa områden inte omfattade hela socknar har jag inte markerat dem på kartan. De riktigt stora ljusgrå områdena hittar man i Bergslagen:





De vita områdena på båda kartorna tillhörde Västmanlands regemente.

Att Närke-Värmlands karta är mindre beror på att det var den första som jag gjorde och jag upptäckte sedan att det var besvärligt att korrigera förminskade kartor. De senare kartorna blir istället förminskade via bildvisningsinställningar på min webbsida.

[koroshiya]

Tack - tycker det är bra färgval också, som går att se för en färgblind.

Kvinnliga bekanta skrattar åt min oförmåga inför vissa Ishihara-test.

Det är ett stort arbete - oavsett var infon kommer ifrån.

Tyvärr har jag ingen aning om varför öarna där undantogs.

Men en gissning om andra plikter är bra.

[a81]

I Uppland fanns ju dragoner (livregementet?) också, blandat med de vanliga infanterisoldaterna inom Upplands regemente. Kan det vara så att Färentuna härad = dagens Ekerö kommun bara hade dragoner?

[a81]

Nej, det verkar ha varit båtsmän där, precis som i Roslagen, jämför denna information om Lovö socken (samma verkar ha gällt för övriga Färentuna härad):

De indelta båtsmännen tillhörde Södra Roslags 2:a båtsmanskompani.

Se även: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lov%C3%B6_socken

[Örjan]

Nej, det verkar ha varit båtsmän där, precis som i Roslagen, jämför denna information om Lovö socken (samma verkar ha gällt för övriga Färentuna härad):

De indelta båtsmännen tillhörde Södra Roslags 2:a båtsmanskompani.

Se även: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lov%C3%B6_socken

De båtsmän som åsyftas är den så kallade "Extra båtsmansroteringen" som infördes på 1800-talet när man ville att alla gårdar som tidigare hade sluppit rotering skulle dra sitt strå till stacken. Men om jag minns rätt var det bara under krigstid som de faktiskt skulle rekrytera någon (dvs. aldrig) och istället betalade de vakansavgifter till staten.

Förutom gruvsamhällen var det även många frälsegårdar som var undantagna rotering. Möjligen kan Färentuna härad ha haft så mycket frälsejord att ingen del av det var tillgängligt för rotering på 1600-talet.

Några rusthåll som rekryterade ryttare till Livregementet till häst fanns det inte heller i Färentuna härad.

[Örjan]

När man studerar indelningsverket mer noggrant är det slående hur ojämnt fördelad bördan var och hur mycket outnyttjad potential det fanns. År 1699 hade Jämtland till exempel en befolkning på 17 000 som skulle rekrytera 1 048 fotsoldater och 100 ryttare. Stockholms stad hade å andra sidan 57 000 invånare och behövde bara rekrytera 100 båtsmän.

[a81]

Nästan svårt att ta in att Stockholm hade nästan fyra gånger större befolkning än Jämtland redan på 1600-talet och att "avfolkningsbygden" Jämtland har nästan tio gånger större befolkning idag än på 1600-talet.