Åland och vinterkriget.
Re: Åland och vinterkriget.
Det är en återkommande missuppfattning att ålänningarna skulle vara befriade från värnplikt på grund av demilitariseringen! Det är ett språkskydd som det sägs i den bifogade länken. Jag hänvisar till det jag tidigare sade om hur Regeringsformens 75 § och de språkliga garantier emot förfinskning ålänningarna fått var i konflikt med varandra. Åländska ynglingar kallades ju åren 1918-1922 till uppbåd precis som i det övriga Finland. Justitiekansler Axel Charpentiers skrivelser i början av år 1922 betydde att de ålänningar som dömts för desertering, för att inte ha infunnit sig till tjänst eller uteblivit från uppbådet inte mera behövde avtjäna dessa straff, åtalen makulerades och uppbåden på Åland upphörde. Sista droppen torde ha varit då överstelöjtnant Carl Less, som tjänsgjorde som chef för Ålands uppbådsdistrikt, i början på 1922 för första gången upplyste ynglingarna om alternativet att de kunde tjänstgöra inom "lots och fyrväsendet". Men han tillade "att då är tjänstgöringstiden dubbelt längre". Detta var helt fel ty några sådana lagar eller bestämmels fanns inte!
Re: Åland och vinterkriget.
Asento = givakt
lepo = ledig
osasto seis = ung. avdelning stopp
taakse poistu = finns inte i sverige, men innebär att man vänder 180 grader och spriger 10 steg och vänder 180 grader och ställer sig i givakt. Ursprungliga avsikten är att man kan tömma ett område snabbt, men används också i sluten ordning (exercis) ett antal ggr för att "väcka" avdelningen, orden betyder ung. bakåt försvinn
-
Femtiotrean
- Medlem
- Inlägg: 6000
- Blev medlem: 6 december 2011, 15:33
Re: Åland och vinterkriget.
Det där med tio steg är väl relativt nytt? På min tid sprang man tills den som förde befälet röt kommandoordet "Ryhmä!", "Joukkue!" eller "Komppania!"
Re: Åland och vinterkriget.
Givakt
Manöver
Halt
Är väl orderna på svensksvenska.
Något som taakse poistu är för mig inte bekant.
Relaterat: https://faltartisterna.se/wp-content/up ... 05/fmr.pdf
MVH
Hans
Manöver
Halt
Är väl orderna på svensksvenska.
Något som taakse poistu är för mig inte bekant.
Relaterat: https://faltartisterna.se/wp-content/up ... 05/fmr.pdf
MVH
Hans
-
Femtiotrean
- Medlem
- Inlägg: 6000
- Blev medlem: 6 december 2011, 15:33
Re: Åland och vinterkriget.
Intressant att ni har lystring *och* manöver medan vi har bara "lepo".
Sedan finns det små skillnader i hur man håller armarna:
https://puolustusvoimat.fi/documents/19 ... s2016.pdf/
Sedan finns det små skillnader i hur man håller armarna:
https://puolustusvoimat.fi/documents/19 ... s2016.pdf/
Re: Åland och vinterkriget.
Det var skoj att se, så lika, verkligen marginella skillnader mellan Rikshalvorna. Vi hade formationen 'öppen fyrkant' också men den var väl inte med i reglementet i Västra. Sabelviftningen har jag i ryggmärgen och måste ta fram den för att komma ihåg.
MVH
Hans
MVH
Hans
Re: Åland och vinterkriget.
Ursäkta Femtiotrean, jag skrev fel, minst tio meter skulle det vara, inte tio steg!
Kanske detta passar in i tråden? Om ej så kan den flyttas.
Vinterkriget och det frusna havet hör ihop och jag tror inte så många i Sverige hört om denna händelse: Jag har någon gång tllfrågats om på vilket slagfält var skillnaden mellan finska och ryska förluster störst under krigen? I slaget vid Raate förlorade Finland litet över 300 stupade medan man beräknar att Sovjet förlorade minst 6000 i stupade.
En händelse som många inte hört om är den ryska dödsmarschen på isen mellan Hogland och Kotka den 3 mars 1940. I detta slag torde Röda armén ha förlorat ett par tusen i stupade och svårt sårade utan att en enda finsk soldat stupade.
Heikki Tiilikainen har i en bok beskrivit händelsen. Natten mot den 3 mars 1940 inledde en rysk trupp, ca ett regemente med tre bataljoner från olika brigader en marsch från Hogland i riktning Kotka över isen. Avståndet kanske 60 kilomer och mycket snö. En liten del av truppen tycks ha haft skidor men satte inte på dem utan pulsade fram i den djupa snön. Från kustforten utanför Kotka följde finska eldledare skådespelet med kikare och den ryska taktiken verkade helt huvudlös. Emellanåt skildes bataljonerna åt för att sedan åter förenas i en kolonn som trött och apatisk tog sig fram i den djupa snön och den bitande kylan, blåst och -10 grader.
Ca 20 kilometer från kusten så var truppen inom räckhåll för det starka finska kustartilleriet. Forten utanför Kotka hade åtminstone 9 pjäser, från 6 till 10 tum. Man kan tänka sig vad blev följden då batterierna plötsligt öppnade eld och upp till 235 kilos granater träffade mitt i kolonnerna med en hastighet av 500 meter i sekunden. Ca 80 granater avfyrades,
Eldledarna kunde med kikare se hur snön färgades röd av blod. Ryssarna dog av tryckvågor, skärvor, drunknade i de stora vakar som öppnade sig. Och granaterna kastade upp 50 meter höga kaskader av vatten som regnade ner över ett stort område och ryssarnas mantlar blev blöta och snart till ett ispansar som det inte gick att komma ut ur.
De av major Roslovs mannar som var kvar och ännu kunde gå tog sig mödosamt tillbaka till Hogland. Tiilikainen säger att det i ryssarnas krigsdagbok sägs "efter slutfört uppdrag återvände truppen till Hogland". Slutfört och slutfört, någon sorts plogbilar körde sedan ut och man samlade ihop stora högar lik som plogbilarna skuffade ner i vakarna. Kanske 1500 eller mera döda låg på isen och forten kunde ha öppnat eld på nytt, men på finsk sida tyckte man "låt dem begrava sina döda på sitt eget sätt, denna trupp utgör inte längre någon fara så vi skall inte slösa dyra projektiler på dem!"
Finland förlorade inte någon stupad i denna strid, men österut, riktning Viborg utkämpades dessa dagar hårda strider. I ett fall hade ryssarna erövrat en ö och sedan tog finnarna ön tillbaka genom en motstöt. Ett finskt jaktplan kom då, i tron att ön var i ryssarnas händer, och öppnade eld och en finsk soldat stupade "blue on blue". Ingen klandrade dock piloten.
Är dessa händelser bekanta?
Kanske detta passar in i tråden? Om ej så kan den flyttas.
Vinterkriget och det frusna havet hör ihop och jag tror inte så många i Sverige hört om denna händelse: Jag har någon gång tllfrågats om på vilket slagfält var skillnaden mellan finska och ryska förluster störst under krigen? I slaget vid Raate förlorade Finland litet över 300 stupade medan man beräknar att Sovjet förlorade minst 6000 i stupade.
En händelse som många inte hört om är den ryska dödsmarschen på isen mellan Hogland och Kotka den 3 mars 1940. I detta slag torde Röda armén ha förlorat ett par tusen i stupade och svårt sårade utan att en enda finsk soldat stupade.
Heikki Tiilikainen har i en bok beskrivit händelsen. Natten mot den 3 mars 1940 inledde en rysk trupp, ca ett regemente med tre bataljoner från olika brigader en marsch från Hogland i riktning Kotka över isen. Avståndet kanske 60 kilomer och mycket snö. En liten del av truppen tycks ha haft skidor men satte inte på dem utan pulsade fram i den djupa snön. Från kustforten utanför Kotka följde finska eldledare skådespelet med kikare och den ryska taktiken verkade helt huvudlös. Emellanåt skildes bataljonerna åt för att sedan åter förenas i en kolonn som trött och apatisk tog sig fram i den djupa snön och den bitande kylan, blåst och -10 grader.
Ca 20 kilometer från kusten så var truppen inom räckhåll för det starka finska kustartilleriet. Forten utanför Kotka hade åtminstone 9 pjäser, från 6 till 10 tum. Man kan tänka sig vad blev följden då batterierna plötsligt öppnade eld och upp till 235 kilos granater träffade mitt i kolonnerna med en hastighet av 500 meter i sekunden. Ca 80 granater avfyrades,
Eldledarna kunde med kikare se hur snön färgades röd av blod. Ryssarna dog av tryckvågor, skärvor, drunknade i de stora vakar som öppnade sig. Och granaterna kastade upp 50 meter höga kaskader av vatten som regnade ner över ett stort område och ryssarnas mantlar blev blöta och snart till ett ispansar som det inte gick att komma ut ur.
De av major Roslovs mannar som var kvar och ännu kunde gå tog sig mödosamt tillbaka till Hogland. Tiilikainen säger att det i ryssarnas krigsdagbok sägs "efter slutfört uppdrag återvände truppen till Hogland". Slutfört och slutfört, någon sorts plogbilar körde sedan ut och man samlade ihop stora högar lik som plogbilarna skuffade ner i vakarna. Kanske 1500 eller mera döda låg på isen och forten kunde ha öppnat eld på nytt, men på finsk sida tyckte man "låt dem begrava sina döda på sitt eget sätt, denna trupp utgör inte längre någon fara så vi skall inte slösa dyra projektiler på dem!"
Finland förlorade inte någon stupad i denna strid, men österut, riktning Viborg utkämpades dessa dagar hårda strider. I ett fall hade ryssarna erövrat en ö och sedan tog finnarna ön tillbaka genom en motstöt. Ett finskt jaktplan kom då, i tron att ön var i ryssarnas händer, och öppnade eld och en finsk soldat stupade "blue on blue". Ingen klandrade dock piloten.
Är dessa händelser bekanta?
Re: Åland och vinterkriget.
Jag vill minnas att det är nämnt här: https://www.bokborsen.se/?f=1&qt=Kriget ... rldskriget
Och kanske i någon annan bok i bokhyllorna, som hustrun organiserat, så det tar mig ett halvår att kolla.
Tack för summeringen.
MVH
Hans
Och kanske i någon annan bok i bokhyllorna, som hustrun organiserat, så det tar mig ett halvår att kolla.
Tack för summeringen.
MVH
Hans
- sveahk
- Redaktör och stödjande medlem 2026
- Inlägg: 12388
- Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
- Ort: Klockrike
Re: Åland och vinterkriget.
Först, tack Borebo för en intressant tråd, bra berättad!
Sedan, det här intresserar...
Hans K
Sedan, det här intresserar...
Vore tacksam om du har mer detaljer - Vilken ö avses, och när var det finska luftangreppet? Och kanske du har pilotens namn...?Borebo skrev: ↑31 augusti 2024, 12:12Finland förlorade inte någon stupad i denna strid, men österut, riktning Viborg utkämpades dessa dagar hårda strider. I ett fall hade ryssarna erövrat en ö och sedan tog finnarna ön tillbaka genom en motstöt. Ett finskt jaktplan kom då, i tron att ön var i ryssarnas händer, och öppnade eld och en finsk soldat stupade "blue on blue". Ingen klandrade dock piloten.
Är dessa händelser bekanta?
Hans K
Re: Åland och vinterkriget.
Jag skall kolla ön! Det nämns nog inte vad piloten hette, men de fort som öppnade eld mot kolonnen var Rankö och Kirkonmaa. För övrigt så hade ju batterierna på Russarö genast i början av vinterkriget fått in en träff på Kirov och ett annat ryskt örlogsfartyg. Här kan man säga att Kirov fick hälsningar från Betlehem, Pennsylvania! Vad kan jag meda?
Denna bok av Tiilikainen har kommit senare än Lappalainens bok, vilken jag tyvärr inte har läst!
Denna bok av Tiilikainen har kommit senare än Lappalainens bok, vilken jag tyvärr inte har läst!
Re: Åland och vinterkriget.
Här utanför kusten mellan Kotka och viborgska viken böljade striderna fram och tillbaka de sista tio dagarna av kriget. Vilken ö som var i finska händer och vilken i ryska händer visste man inte så säkert. I varje fall gjorde major Roslov ett nytt försök den 6 mars i riktning Aspö med en bataljon. Dessa var väl de som överlevt den 3 mars och nu slog batterierna på Pukkio osv. tillbaka honom än en gång.
De finska trupper som försvarade kusten var hoprafsade litet här och där, unga soldatgossar, överåriga skyddskårister och annat manskap. De lyckades ganska bra hålla ryssen stången och en av de som ledde försvaret var blivande kaptenlöjtnant Jouko Pirhonenut, Mannerheimriddare no 111.
För övrigt så använde finska flygvapnet holländska Koolhoven-jaktplan för att attackera de ryska trupperna på öarna. Man hade just fått sådana via Sverige.
De finska trupper som försvarade kusten var hoprafsade litet här och där, unga soldatgossar, överåriga skyddskårister och annat manskap. De lyckades ganska bra hålla ryssen stången och en av de som ledde försvaret var blivande kaptenlöjtnant Jouko Pirhonenut, Mannerheimriddare no 111.
För övrigt så använde finska flygvapnet holländska Koolhoven-jaktplan för att attackera de ryska trupperna på öarna. Man hade just fått sådana via Sverige.
Re: Åland och vinterkriget.
Koolhoven-jaktplan, menas då https://fr.wikipedia.org/wiki/Koolhoven_F.K.58 Franska Wiki säger att de aldrig kom fram. Nämns inte heller här https://en.wikipedia.org/wiki/Aerial_wa ... Winter_War Kan du kolla typen igen så är du snäll. Och kanske även graden kaptenlöjtnant, har aldrig hört talas om den graden.
MVH
Hans
MVH
Hans
- von Adler
- Medlem
- Inlägg: 4194
- Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
- Ort: Lilejholmskajen, Stockholm
- Kontakt:
Re: Åland och vinterkriget.
Intressant i sammanhanget Betlehem är att USA sålde (till mycket lågt pris) 200st 75mm M1917 (OQF 18pdr Mk I men modifierad för att använda franska 75mm-granater, producerad i USA). Dessa producerades just av Betlehem i Pennsylvania.Borebo skrev: ↑31 augusti 2024, 15:24Jag skall kolla ön! Det nämns nog inte vad piloten hette, men de fort som öppnade eld mot kolonnen var Rankö och Kirkonmaa. För övrigt så hade ju batterierna på Russarö genast i början av vinterkriget fått in en träff på Kirov och ett annat ryskt örlogsfartyg. Här kan man säga att Kirov fick hälsningar från Betlehem, Pennsylvania! Vad kan jag meda?
Denna bok av Tiilikainen har kommit senare än Lappalainens bok, vilken jag tyvärr inte har läst!
Pjäserna anlände för sent för att ta del i vinterkriget, men användes under första delen av fortsättningskriget som 75mm K/17 av finländska armén.
Re: Åland och vinterkriget.
Tack von Adler, jag undrade också över Betlehemkopplingen men efter som jag är insnöad på andra detaljer lät jag det vara.
MVH
Hans
MVH
Hans
Re: Åland och vinterkriget.
Dessa Betlehem-pjäser var 234/50, är den exakta storleken 9,2 tum, 233,68 millimeter, 25 km räckvidd? Dessa hade levererats till tsarens armé under första världskriget och blev sedan kvar i finska kustartilleriet. Enligt Tiilikainen var det Koolhoven FK 52, topphastighet 350 km i timmen. Finland förlorade ett Ripon jaktplan nära Hogland och både pilot och navigatör dog. Kaptenlöjtnant var och är en grad i finska flottan.
Här passar jag på att nämna en intressant sak: Generaldirektör för det statliga oljebolaget Neste var Uolevi Raade och han blev ofta kritiserad för att han litar för mycket på sovjetiska leveranser av råolja. Raade var stridsflygare under vinterkriget och han fick genast i början av kriget uppleva en sak som måste ha satt djupa spår. Finland hade just före kriget beställt och betalt för en leverans av bränsle från Shell. Här ingick troligen också flygbensin. Tankern var redan på redden vid Helsingfors då kriget hade börjat, men det kom order från London att tankern icke skall lossa sin last utan vända om. Sådant lämnar nog sina spår hos en stridpilot som vet att finska civila nu betalar för detta med sitt blod!
Här passar jag på att nämna en intressant sak: Generaldirektör för det statliga oljebolaget Neste var Uolevi Raade och han blev ofta kritiserad för att han litar för mycket på sovjetiska leveranser av råolja. Raade var stridsflygare under vinterkriget och han fick genast i början av kriget uppleva en sak som måste ha satt djupa spår. Finland hade just före kriget beställt och betalt för en leverans av bränsle från Shell. Här ingick troligen också flygbensin. Tankern var redan på redden vid Helsingfors då kriget hade börjat, men det kom order från London att tankern icke skall lossa sin last utan vända om. Sådant lämnar nog sina spår hos en stridpilot som vet att finska civila nu betalar för detta med sitt blod!