Militär frågelåda

[sonderling]

Har en pansar fråga, eller två i en. Bygger Italeris Israeliska Magach 6, alltså en moderniserad Marikansk Patton M60 stridsvagn.
Denna har aktivt pansar men är från Yom kippur kriget 1973. Jag trodde reaktivt pansar kom på 80-talet?

Sedan så har den en 50 cal kulspruta på kanonröret. Har sett detta förut och alltid undrat, hur avfyras den? Med nånslags fjärrstyrning? För inte sitter en gubbe grensle över kanonröret och skjuter?

Sonderling

[Hans]

Aktivt pansar, tror som du:

Israeli experience in the 1973 Middle East conflict showed that there was a requirement for increased protection of MBTs from Anti-Tank Guided Weapons (ATGWs) such as the then Soviet AT-3 'Sagger' and man-portable RPG-7, both of which have a High Explosive Anti-Tank (HEAT) warhead.

To meet this requirement the RAFAEL Armament Development Authority designed and developed the Blazer add-on Explosive Reactive Armour (ERA).

This was widely fitted to Israeli Army Centurion, M48A5, M60 and M60A1 tanks during the 1982 invasion of Lebanon.

http://www.army-guide.com/eng/product3849.html

.50.
https://www.facebook.com/Tankersofficia ... 230110088/

MVH

Hans

[sonderling]

Ja ja det kom efter Oktoberkriget alltså ja det var väl det jag hade på känn.

Facebook tråden spretar som de alltid gör men om jag fattar det rätt så är det egentligen för att träna som man satte kulsprutan där men att man endå använt den i strid.

Tackar för svaren Hans.

Sonderling

[Amund]

Tar mig friheten att engagera forumets kunskaper på sådant jag inte behärskar men undrar över. Nu kanske man inte kan göra en jämförelse så här, men jag gör ett försök:

Hur stor är skillnaden i precisionen mellan en bombande B-17 över Hamburg 1944 och en B-52 över Hanoi 1972?

Om vi exemplifierar med att hundra stycken B-17 (årsmodell -44) släpper var sin bomb av samma storlek över Stockholms centralstation och hundra stycken B-52 Årsmodell -72) gör likadant. Kanske vi även måste göra tankeexperimentet med två olika förutsättningar, dels med god sikt respektive över en mörklagd stad.

Hur många träffar kan man förvänta sig och hur stor blir spridningen?

Mitt syfte med frågan är relaterat till denna tråd och jag vill få en uppfattning om precisionen under julbombningarna över Hanoi 1972. En precision som med folks minnen av Andra Världskrigets bombarmador kan ha bidragit till förhastade slutsatser som när ledande politiker och diplomater helt obekräftat påstår att storstaden Hanoi är i ruiner.

[Hans]

Mål, att slå ut stationen.
Om man förenklar radikalt så kunde en B 17 träffa stationsområdet med massor av tur. Troligtvis i alla fall kvarteren i trakterna men i vissa fall bombade man fel land. En B 52'a fick nog oftast in träffarna på stationsområdet.

Precisare siffror tarvar en djuptrål.

https://en.wikipedia.org/wiki/Circular_error_probable

https://media.defense.gov/2017/Dec/28/2 ... DESERT.PDF

MVH

Hans

[Amund]

Tack Hans! Jag tänker att 1944 års bombarmada förmodligen hade träffat både Kista och Farsta i sitt uppdrag att förstöra centralstationen. När B-52:orna från 1972 bombade hade jag troligtvis klarat mig bra om jag stått vid Sergels Torg eller N:a Bantorget?

Självklart sker det även misstag och fel, men generellt sett menar jag.

[Hans]

Ungefär så. Jänkarna försökte i alla fall i Europa, mot Japan och britterna efter typ 41 nöjde sig med 'gärna detta bebyggda område som mål, ungefär'. Undantag finns, ta https://en.wikipedia.org/wiki/No._617_Squadron_RAF som exempel.

MVH

Hans

[Bjernevik]

Hur stor är skillnaden i precisionen mellan en bombande B-17 över Hamburg 1944 och en B-52 över Hanoi 1972?

Väldigt svårt att ge ett bra svar på den frågan.

Norden-siktet är allmänt erkänt som vk2 bästa i sin kategori, ska man tro wikipedia så gav det en CEP på 370 m under kriget.

B-52 hade modernare motsvarigheter, inte minst understödda av radar, så CEP torde ha varit lägre.

Men så fort det handlar om ostyrda vapen så finns det alltid en osäkerhetsfaktor även bortsett från att det viktigaste för att träffa ett mål är att faktiskt identifiera rätt mål.

Så svaret blir nog tyvärr "det beror på". Men att USAF skulle ha lagt Hanoi i ruiner 1972 får nog hänvisas till myternas värld.

[Grönis]

Kastar ut en fråga om luftvärnsrobotar som jag funderat på.. Om man tittar på t.ex. Bloodhound eller liknande robotar så är de väldigt stora. De ser ju nästan ut som mindre rymdraketer. Det bör väl räcka med en ganska begränsad stridsspets för att spränga ett flygplan i småbitar givet den energi som uppstår när träffen sker? Är det helt enkelt så att man behöver så mycket drivladning för att nå de höga höjder dessa robotar avser att kunna operera på eller är ett bisyfte att roboten ska kunna explodera i närheten av flygplanet med enorm splitterverkan som följd?

[sonderling]

Intressant fråga, utan att egentligen veta så har jag alltid tänkt att det behövs en stor raket för att få upp stridsspetsen på lämplig höjd och att komma ikapp flygplanet?

En SA-2 har ju dessutom två stegs raket.

Eller?

Sonderling

[Hans]

Luftvärnsrobotar kan vara små men då kräver de direkt träff och får kort räckvidd. Skall man kunna missa 'lagom' finns zonrör som gör att sprängladdningen exploderar vid en nära miss och bekämpar målet med splitter eller https://en.wikipedia.org/wiki/Continuous-rod_warhead - och för att föra upp klunsen långt bort och högt upp krävs en stor raket. Stor och stor, de är inte ens i närheten av en riktig rymdraket.

MVH

Hans

[Grönis]

Luftvärnsrobotar kan vara små men då kräver de direkt träff och får kort räckvidd. Skall man kunna missa 'lagom' finns zonrör som gör att sprängladdningen exploderar vid en nära miss och bekämpar målet med splitter eller https://en.wikipedia.org/wiki/Continuous-rod_warhead - och för att föra upp klunsen långt bort och högt upp krävs en stor raket. Stor och stor, de är inte ens i närheten av en riktig rymdraket.

MVH

Hans

Tack för länken. Nej det är klart de inte är i närheten så stora som en rymdraket, men jämfört med andra typer av robotar och raketer så är de ju stora och de ser ju nästan ut som en rymdraket i bland i iallafall

[Hans]

Allt du ville veta om storlekens betydelse men var för blyg att fråga om.

https://www.visualcapitalist.com/compar ... d-present/
https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=UtFRQTwRv58

MVH

Hans

[Mr.JR]

Ak 5 är ju främst associerad med försvaret från 90-talet och framåt, alltså efter kalla kriget, men den började ju införas runt 1986 när grannen i öster fortfarande var det permanenta hotet. Enligt tillgängliga källor beställdes "bara" 190 000 exemplar av Ak 5A, eller åtminstone var det antalet som slutlevererades. Om man räknar med att FM kunde mobilisera ca 800 000 man vid tidpunkt för beställning så ser den siffran inte ut att täcka behovet, även om man räknar med att en stor del av de mobiliserade har befattningar som inte kräver beväpning (åtminstone inte med Ak). Fanns det planer på att Ak 4 skulle fortsätta användas parallellt med Ak 5? Då alltså i "vanliga" förband, inte hemvärn eller lokalförsvar. Vilka förband tilldelades Ak 5 först när den började införas?

[Hans]

Jag vet inte trots att jag var inblandad i försöken 93-94. Men införandet skedde inte över en natt. Vapentekniker och officerare måste utbildas först samt att vapnen måste då finnas. Jag inbillar mig att man tog det stegvis, baserat på MILO? Jag vet att Ak 4 och Ak 5 samexisterade under åratal i den vanliga armén (med även m/45).

MVH

Hans