Marxistisk frågelåda

[loop]

Berätta om skillnaden mellan behov och begär. Tidigare i tråden har nämnts att behov = vad du vill ha.

Det är begär.
Behov måste mer eller mindre uppfyllas, annars dör man. Begär, kan man ha utan att de uppfylls.

När det kommer till företag så finns det många rörelseägda, kooperativa och sådana som ägs av enskilda socialister. Att haka upp sig på och försöka göra en grej av ett sätt att organisera arbete, är en typisk konstig liberal pryl(Konservativa brukar ha en mer krass och realistisk syn på saker(Och nej, det finns inga konservativa partier i riksdagen, men 7st marknadsliberala). Även om det finns fantastiska "analyser" bland diverse socialistiska rörelser också, främst tredje världen-leninister brukar kunna leverera. Ett roligt exempel från nåt turkiskt kommunistparti, Busschaffis som kör barn till skola=arbetare, busschaffis som kör turister=icke-arbetare, oklart vad den senare är dock.
Som antagligen bygger på en i det närmaste obefintlig analys och förståelse för vad kapitalism innebär. Bara det att folk brukar tro att det är en synonym till marknadsekonomi liksom.

Och att konkurrera med kapitalism, det är ungefär som att inte se att staten i sig är en kapitalistisk organisering. Det är inte en fotbollsmatch mellan två lag, trots att såväl statssocialister och många inom högern, gärna ser det så. Vad gör man om man lyckas? Är det inte kapitalism då? Det är fortfarande produktion utifrån vinst och avkastning, istället för efter behov.

[Blixten]

Det har försökts flera gånger att konkurrera ut det borgerliga systemet. Men mer eller mindre varje gång så händer det trista saker som krig, invasioner, koncentrationsläger, mord, fängslanden, tortyr, statskupper, nya lagar riktade mot icke-borgarna etc där borgerligheten använder sin makt för att hindra just det där. Här i Sverige exempelvis finns fredsplikt. Vilket är en lag/regel som begränsar möjligheten att konkurrera ut borgerligt system.

Jag har en annat teori; att det marknadsekonomiska systemet är mycket effektivare! Då menar jag både yttre effektivitet (vad man skall göra) och inre effektivitet (hur man gör det).

Jag försökte tidigare i tråden att ta reda på hur man i marxistisk teori löser de problem som vanlig nationalekonomi hanterar och svaret verkar vara: man ignorerar det. Så vi kan vara något på spåren här!

Hursomhelst, finns det något sätt att avgöra om:
a) borgarna vinner över socialisterna för att borgarna är dumma och gör lagar som missgynnar socialisterna eller
b) borgarna vinner för att deras ekonomiska system är mer effektivt?

Och då tänker jag inte på svar typ "en gång hände det i Sydamerika att...".

Sen har vi konceptet äganderätt som också är en lag/regel som begränsar möjlighet att konkurrera ut det befintliga borgerliga systemet.

Här finns det säkert en del att göra för att tex underlätta kollektivt ägande. Finns det intressanta exempel på det?

Man inordnar sig inte i systemet som metod när man som marxist kämpar emot det. Det är skillnad på att leva i ett system och inordna sig i det.

Som den gamle snickarsonen sa till sina lärljungar: "Man skall leva i världen inte av den"

[Blixten]

Tack loop och Davian för svar på frågor! Lite klokare blir jag kanske men jag erkänner att jag inte kan smälta allt på en gång!

Jag fortsätter fråga och riktar in mig på en liten del:

Anarkism och marxism är kollektivistiska ideologier som går ut på att demokratisera samhället och göra att makten ligger i befolkningens händer.

En sak jag funderar på är varför vänsterrörelser inte kan sköta sig själva s.a.s. utan måste blanda in oss borgarbrackor? Om man tycker att tex kvinnor får för lite betalt så kunde väl alla vänstermänniskor hjälpas åt att sätta in sin lön på ett gemensamt lönekonto och sedan plockar alla ut lönen på ett rättvist sätt. Vad är haken?

(Jag i egenskap av kapitalismkramare tror givetvis att det beror på att det där med att betala skatt bara är häftigt när andra gör det och att solidaritet är finast när man själv får vara med och dela med sig av andras pengar men det kanske finns något argument som jag missat?)

Det är som att vara emot diktatur(Även fast idealistiska antiimpare inte är emot diktatur). Kapitalismen är som en diktatur. Det går inte att undkomma den. Även om idealister ser olika stadier och annat flum. Folk som vurmar för diverse diktaturer kan gott flytta dit, och inte blanda in oss andra i sitt flummeri. Gäller många tex https://www.vox.com/policy-and-politics ... tz-hetling

Givetvis så har du hamnat i fällan där du inte gör skillnad på behov och begär. Lätt hänt.
Jag betalar gärna skatt. Men vill att skattepengarna ska gå till behov, inte till RUT, ROT, MTR, Barbara Bergström, Svenonius kompisar osv.

Du skrev ett långt svar till mig och då vill jag gärna skriva ett lång svar tillbaka Men jag vet inte riktigt om jag förstår vad du menar...

Det där med att man inte vill bli inblandad i andra människors flummeri håller jag med om, därför tänker jag att vänstermänniskor kan göra vänstersaker för sig och så kan vi borgarbrackor göra borgarsaker för oss. Uppenbart att vi menar olika saker med flummeri

Jag gör definitivt inte skillnad på behov och begär, påläst i klassisk nationalekonomi som jag är! Där vill man alltid ha mer av allt och det är hur gärna man vill byta något mot något annat som är det intressanta Denna modell (det är ingen sanning) fungerar ofta bra för analys. Nej, jag förstår inte vad skillnaden på begär och behov skulle kunna vara...?

Och om man gärna betalar skatt men bara till bra saker...är det då inte bättre att sänka skatten så kan man betala till det där man tycker är bra?

[Markus Holst]

Exakt hur det kommunistiska samhället skall se ut, tycker många kommunister inte att det är värt att spekulera kring. Det är inte upp till dem att besluta om vilken form det kommunistiska samhället skall anta; det betraktas som "ideologiskt dravel" eller, för att använda Marx klassiska allegori, som att "skriva ut […] recept för framtidens soppkök"

Detta läste jag på Wikipedia. Har ni några kommentarer till det?

[Davian]

Exakt hur det kommunistiska samhället skall se ut, tycker många kommunister inte att det är värt att spekulera kring. Det är inte upp till dem att besluta om vilken form det kommunistiska samhället skall anta; det betraktas som "ideologiskt dravel" eller, för att använda Marx klassiska allegori, som att "skriva ut […] recept för framtidens soppkök"

Detta läste jag på Wikipedia. Har ni några kommentarer till det?

Jag skrev något liknande runt 2015. Det är lika omöjligt att säga hur ett framtida kommunistiskt samhälle ska se ut som det var för kapitalisterna 1764 att säga hur kapitalismen skulle se ut 2022.

[Davian]

Det där med att man inte vill bli inblandad i andra människors flummeri håller jag med om, därför tänker jag att vänstermänniskor kan göra vänstersaker för sig och så kan vi borgarbrackor göra borgarsaker för oss. Uppenbart att vi menar olika saker med flummeri

Själva existensen av borgarbrackor är problemet i grunden. Borgarbrackor kan inte existera i en jämlik värld. För borgarbrackors existens bygger på utnyttjandet av arbetare. Själva upphävandet av borgerligheten är ett av de centrala imperativen för att skapa en jämlik värld.

[Blixten]

Ja att marxister inte kan tolerera oliktänkande vet vi, det var därför jag tog upp frågan om varför man inte kan ha socialistiska/kapitalistiska parallellsamhällen? Jag ställde en mer specifik fråga ovan, typ hur man kan veta att kapitalismen sabbar för försök till socialism av illvilja eller om kapitalismen inte helt enkelt är effektivare?

[Davian]

Det är inte oliktänkanden man inte tolererar. Glöm bort hela det där med tankar och idéer och åsikter. Det är inte det man pratar om i marxism när man pratar om klasser. Klasser, där begreppet borgarbrackor avser den borgerliga klassen, handlar om ägande och makt och inflytande i samhället.

Borgarklassen kan endast existera när det finns en arbetarklass att exploatera. Själva existensen av klassen borgare förutsätter att det finns en arbetarklass som den kan exploatera.

ifall kapitalismen finns, finns inte socialismen och tvärtom. existensen av det ena förutsätter avsaknad av existens av den andra.


Det är lätt att se att kapitalismen sabbar för försök till socialismen. Som några exempel har vi fredsplikten i Sverige, coca-colas lönnmördande av fackföreningsledare, blockad av Kuba, invasionen av Ryssland efter revolutionen, friskolereformen i sverige, i ukraina har man tagit bort stora delar av arbetsrättsliga skydd till förmån för arbetsgivare, i Sverige sköt man ihjäl demonstranter i Ådalen och lite sånt.

[Markus Holst]

Jag gissar att jag som förmodad borgarbracka kommer att efter revolutionen få ett "offer you can't refuse" från den nya snälla staten. Hur kommer detta erbjudande att se ut?

[Davian]

Svårt att sia om, jag vet inte ens riktigt vad du sysslar med för företagande. Men nåt i stil med "Fortsätt med det du gör, du behöver inte bekymra dig över materialkostnader eller andra ekonomiska förluster etc längre. Däremot kan det bli så att det blir längre leveranstider pga Skaraborgs län barn behöver lite nya skolor."

[Markus Holst]

Så staten bestämmer vem som har mest rätt till en leverans?

[Davian]

Det offentliga gör det. Inte nödvändigtvis staten.

I ett klasslöst samhälle existerar inte staten.

[Markus Holst]

Vad finns det då för offentlighet?

[Davian]

Människor som gör saker tillsammans. Tex skulle det kunna vara diverse sammanslutningar av människor i Skaraborg som träffas, diskuterar och kommer överens om en prioriteringsordning för resurser.

[Amund]

Men vem/vilka har auktoriserat dessa sammanslutningar av människor rätten att bestämma över vem som bättre behöver det furage Markus Holst har köpt in? Finns det en högre central makt som bestämt detta, är inte det då en form av en stat? I annat fall är de väl inte mer än en sorts maffialiknande sammanslutning om de själva tagit sig den rätten tänker jag.