Genusteori

[Gerrgul]

Den manliga dominansen är ett faktum och den existerar på nästan alla områden i samhällslivet och i historien; kulturellt, religiöst, politiskt, ekonomiskt, osv. Bevisen för dess existens är så överväldigande att det knappast går att finna någon som ifrågasätter den.

Men av det följer inte att det finns någon slags gemensam, kollektiv och medveten "vilja" till dominans, eller omvänt till underkastelse. Könsmaktsordningen finns inbäddad i den samhälleliga strukturen och det är forskarnas uppgift att kartlägga hur det konkret tar sig uttryck.

[LasseMaja]

Jag tror mer att genusvetenskapen är ett uttryck för vilken tid vi lever i. Går man idéhistoriskt tillbaka i tiden finner man olika grundtankar som står i fokus när man försöker förklara hur människor människor fungerar och hur samhället fungerar. Långt tillbaka finns ofta en religiös grundsyn till hur man försöker förklara hur samhället fungerar. Senare kan man se social-darwinistiska förklaringsmodeller, om nationer och folk i kamp för överlevnad. Klasskamp dyker upp och Marx gör en stor grundlig analys om hur klasserna strävar efter makt som förtrycker varandra. Marxismen passar kanske hyfsat bra, att förklara skeendet just då, i den del av världen, där Marx befinner sig. Men ser man på hur han försöker se tidigare samhällen som föregår klassamhället, dvs. feodalsamhället, slavsamhället så haltar förklaringarna betänkligt. Genusteorierna är skapade av västerländska feminister och en spegling av deras syn på omvärlden. I de delar av världen där dessa "strukturer" torde vara som mest påtagliga, finns inte det samma intresse av att kartlägga dem. Kanske är genusteorierna en effekt av att vi (historiskt/kulturellt) uppnått en så pass hög nivå på jämställdhet mellan könen, som vi har i västvärlden. Förmodligen kommer intresset för dem svalna av och bli ett av många olika sätt att förklara samhällsskeendet på.

[Gerrgul]

Ett bra påpekande. En aning pretentiöst kunde man citera både Hegel (Minervas ugglor lyfter först i den fallande skymningen) och Marx (Historien ställer bara de frågor den själv kan besvara). Alltså: det är bara i slutet av en historisk period det blir möjligt att förstå och förklara den. Först när kvinnor tillkämpat sig politiska och sociala rättigheter och den manliga dominansen därmed börjar försvagas formuleras teorier om fenomenet. Detta är faktiskt ett globalt fenomen även om länderna går i otakt. Den marxistiske historikern Perry Anderson skriver en del om detta, men jag hittar just nu inte igen texten.

[Amund]

Enligt genusteori så är det könsmaktsordningen som styr att detta existerar. Men går man utanför genusteori kan man exempelvis påstå att det finns kulturella, materiella eller religiösa orsaker till detta också.

Det tror jag inte är en riktig beskrivning av ''genusteori''. Snarare går teorin ut på att könsmaktordning (dvs ''manligt'' såsom överordnat ''kvinnligt'') är ett element som ingår i de allra flesta kulturella och religiösa sedvänjor. I vissa fall är detta element mer uttalat och ibland är det mer subtilt.

/Håkan

Tycker det låter som en mycket rimlig analys.

Att förklara och kartlägga genom vilka mekanismer den manliga (hanliga) dominansen etableras och upprätthålls måste enligt min ringa mening vara en både legitim och intressant frågeställning.

Ja, men även du förutsätter ju att "den manliga dominansen" (könsmaktsordningen) finns, utan att det finns några egentligt bevis för detta. Vad är det som säger att relationen mellan könen fungerar som en maktordning? Vad är det som säger att könen fungerar som ett kollektiv, med gemensam vilja till dominans?

Ja, vad finns det för bevis för någonting överhuvudtaget?

Jag tror mer att genusvetenskapen är ett uttryck för vilken tid vi lever i. Går man idéhistoriskt tillbaka i tiden finner man olika grundtankar som står i fokus när man försöker förklara hur människor människor fungerar och hur samhället fungerar. Långt tillbaka finns ofta en religiös grundsyn till hur man försöker förklara hur samhället fungerar. Senare kan man se social-darwinistiska förklaringsmodeller, om nationer och folk i kamp för överlevnad. Klasskamp dyker upp och Marx gör en stor grundlig analys om hur klasserna strävar efter makt som förtrycker varandra. Marxismen passar kanske hyfsat bra, att förklara skeendet just då, i den del av världen, där Marx befinner sig. Men ser man på hur han försöker se tidigare samhällen som föregår klassamhället, dvs. feodalsamhället, slavsamhället så haltar förklaringarna betänkligt. Genusteorierna är skapade av västerländska feminister och en spegling av deras syn på omvärlden. I de delar av världen där dessa "strukturer" torde vara som mest påtagliga, finns inte det samma intresse av att kartlägga dem. Kanske är genusteorierna en effekt av att vi (historiskt/kulturellt) uppnått en så pass hög nivå på jämställdhet mellan könen, som vi har i västvärlden. Förmodligen kommer intresset för dem svalna av och bli ett av många olika sätt att förklara samhällsskeendet på.

Det kan du ha rätt i, men samtidigt är ju en sådan iakttagelse helt meningslös - om du finner att rådande diskurs är tillfällig är ju inte alls konstigt, de flesta tankar och idéer är ju av naturliga skäl ej etablerade uppfattningar vid den tidpunkt de presenteras. Sedan om Marx beskrivning passar bättre i 1800-talets europeiska industrisamhälle än under antiken eller i 2000-talets IT-miljö, behöver det inte betyda att observationerna saknar riktighet enbart därav. På samma sätt diskvalificeras inte övrig betendevetenskap som psykologi, sociologi bara för att ingen brydde sig på 1700-talet.

[LasseMaja]

En artikel från en professor i genusvetenskap.

https://www.genus.se/kunskap-om-genus/o ... ng/kultur/

Hon försöker resonera fram till det feministiska kulturbegreppet. Slutsatsen är nog att "kultur" egentligen inte finns, utan att man bör utgå ifrån några givna maktförhållanden. (genus, ras, klass) Kulturen är "en förhandling om mening." Texten avbryts dessutom hela tiden av konstiga påpekanden och ett långt resonemang av underklädesreklam kring julen. Jag är väldigt förvånad att man kan ha en professur och ändå framställa något så här undermåligt.

Man är också snäll i tolkningen av genusteori, när man hävdar att det handlar om att kartlägga könsmaktsordning i olika kulturer. Stora delar av genusteoretikerna (såsom detta exempel) erkänner egentligen inte att det finns kulturella skillnader.

[HJ]

@LasseMaja:
Nja, skribenten i din länk beskriver att ordet "kultur" har flera olika betydelser, och framför ett argument för att en hermeneutisk tolkning av begreppet kultur är mer användbar inom genusvetenskapen. Skribenten påstår inte alls att "kultur egentligen inte finns", skribenten riktar istället in sig på att ordet "kultur" används i olika mening (jmfr "kulturtant" kontra "hederskultur"), och att man bör förklara och motivera sitt kulturbegrepp. Bara för att skrivbentens slutsats inte stämmer med dina förutfattade meningar betyder det inte att texten är undermålig.

Och vad i texten gör att du kommer till slutsatsen att skribenten inte erkänner att det egentligen finns kulturella skillnader? Och vad menar du med "kulturell skillnad"? Syftar du på kultur i sammanhanget etniska/nationella folkgrupper eller något annat?

Obs: Läs inte in för mycket om min person bara för att jag i några poster här gått genusvetenskapen lite till försvar. Det finns åtskilligt att kritisera, men kritiken skall vara lite vass, inte svepande och trubbig. Tycker jag...

/Håkan

[LasseMaja]

Nja, skribenten i din länk beskriver att ordet "kultur" har flera olika betydelser, och framför ett argument för att en hermeneutisk tolkning av begreppet kultur är mer användbar inom genusvetenskapen.

Mer användbar, visst? Men vad är syftet med att konstatera att kultur även kan betyda teater eller odling? Det är väl tämligen trivialt?

Bara för att skrivbentens slutsats inte stämmer med dina förutfattade meningar betyder det inte att texten är undermålig.

Och vilka förutfattade meningar tycker du att jag har?

Genom att man ser kultur som en förhandling om mening så erkänns också läsarens/tittarens/lyssnarens betydelse.

Kultur ses här som produktion av betydelse eller mening, via olika sorters symboler och symboliska språk.

Det här tycker jag är formuleringar som försöker problematisera kulturbegreppet, i syfte att underkänna eller nervärdera det. Genusvetenskapen vill ersätta kulturella skillnader med sina teorier om maktordningar mellan kön, raser, klasser, sexualitet.

Som historieintresserad anser jag att man måste kunna pratat om sumerisk kultur, antik kultur, judisk kultur eller amerikansk kultur. Det är ett grundläggande begrepp. Att påstå att kulturen är något som ligger i betraktarens ögon är kanske intressant ur ett filosofiskt perspektiv, men då kan kanske genusvetenskapen erkänna att det är där den befinner sig istället för att försöka framstå som en tvärvetenskaplig mirakelkur.

[HJ]

Och vilka förutfattade meningar tycker du att jag har?

Att personer som sysslar med genusvetenskap är onda och vill leda samhället i fördärv. Men kanske snarare att du har i annat sammanhang fått fog för påstående att genusvetare underkänner att större kulturgemenskaper finns och att om dessa finns så är de resultat av ett förtryck av de som inte är ledande inom gemenskapen (män med makt).

Som historieintresserad anser jag att man måste kunna prata om sumerisk kultur, antik kultur, judisk kultur eller amerikansk kultur. Det är ett grundläggande begrepp.

Varken jag eller skribenten säger emot dig i detta, det faller under "antropologiska kulturbegreppet". Finns det bara ett tillräckligt avstånd till det som betraktas (i tid, geografi eller annat) så brukar man (t.ex. du och jag i en konversation) vara tämligen överens om vad som menas med t.ex. "sumerisk kultur" (och det kostar mig inget att ändra mig i ljuset av att jag kanske har fel).

Men detta kulturbegrepp blir lite knepigt inom genusvetenskapen när man vill tala om "manskultur" eller kanske "svensk kultur" för då finns inte detta avstånd (eftersom vi själva ingår i den kultur vi vill beskriva) och det blir svårare att komma överens om vad som är en "manskultur". Särskilt om det implicerar att man blir utpekad som en del av ett problem; man hamnar snabbt i en slags förhandling kring vad som ingår i begreppet "manskultur" där man försöker lyfta ut obehagliga särdrag (Någon säger: Det ingår i manskulturen att misshandla kvinnor. En annan säger riktiga män misshandlar inte kvinnor).

Men med det sagt, så ser jag inte i denna text att skribenten dömer ut det antropologiska kulturbegreppet och kräver att den historieintresserade som vill tala om den sumeriska kulturen skall ersätta det med "teorier om maktordningar mellan kön, raser, klasser, sexualitet". Utan snarare att man bör använda det kulturbegrepp som är mest relevant för det man vill beskriva.

/Håkan

[LasseMaja]

Jag tycker att den "hermeneutiska tolkningen" av kultur är ett väldigt konstlat begrepp.

Den fjärde definitionen – det hermeneutiska kulturbegreppet – bygger ihop alla de tre föregående definitionerna och ligger till grund för det stora tvärvetenskapliga forskningsfält som kallas (feministiska) kulturstudier. Kultur ses här som produktion av betydelse eller mening, via olika sorters symboler och symboliska språk.

Man bygger alltså ihop begreppet kultur (som i sumerisk kultur), med kultur (som i teater) och kultur (som i jordgubbsland). I min värld är det ganska så konstigt, även fast man kan dra odlingskulturen till nåt annat som växer, eller teaterkulturen till kultiverad bildning. Det låter lika abstrakt som kanske Hegels idéer om tes, antites och syntes. Ett fyndigt och väldigt filosofiskt sätt att se på tillvaron, men definitivt inte en grund för vetenskap.

Om man köper att kultur är "produktion av betydelse och mening", så blir ju effekten av ställningstagandet att kulturen egentligen inte finns. På samma sätt som man ser på Genus kontra kön.

[Lejonmod]

Detta är också genusvetenskap
http://sciencenordic.com/twice-many-nor ... chool-late

[Amund]

Att förklara och kartlägga genom vilka mekanismer den manliga (hanliga) dominansen etableras och upprätthålls måste enligt min ringa mening vara en både legitim och intressant frågeställning.

Ja, men även du förutsätter ju att "den manliga dominansen" (könsmaktsordningen) finns, utan att det finns några egentligt bevis för detta. Vad är det som säger att relationen mellan könen fungerar som en maktordning? Vad är det som säger att könen fungerar som ett kollektiv, med gemensam vilja till dominans?

Ok Lassemaja, du vill ha någon form av bevis för att det existerar någon form av könsmaktsordning..? Om du själv inte har noterat det i det verkliga livet så vet då åtminstone inte jag vilka bevis som krävs...

Däremot finns det enormt många intressanta frågeställningar runt denna könsmaktsordning som jag håller med om kan krocka med en del etablerade uppfattningar; t.ex skriver Lena Andersson i DN följande:

Om mannen åläggs att skydda kvinnan och ta särskilda hänsyn till henne, får han antingen makt över henne eller är underkastad. På samma sätt sörjer föräldern för barnet och bestämmer över det i gengäld. Man kan inte vara både omyndig och fri. Är man fri har man ansvar för sig själv. Har man inte ansvar för sig själv men ändå ska vara fri, är man en tyrann. Om föräldern inte äger myndighet över barnet men är tvungen att sörja för det, är föräldern undersåte. Ifall mannen har att specialbehandla kvinnan och aldrig tro annat än gott om henne, låta hennes version alltid vara sanningen i ett möte mellan två versioner, då är han hennes tjänare.

Samt:
fiktionen betraktas som sexistisk när den skildrar verkligheten just så sexistisk som kvinnokampen hävdar att den är.

Med det menar jag att man inte bör ifrågasätta könsmaktsordningens existens utan hur och kring vilka villkor den är uppbyggd. Krypskytte mot genusvetenskap leder inte framåt, men det gör däremot en seriös analys av sakernas tillstånd.

https://www.dn.se/ledare/kolumner/lena- ... nger-ihop/

[pandersson2]

Amund,

Jag kan ge ett exempel på könsmaktsordning.

På min utbildning så behövde ett kön lägre betyg för att bli antaget.
Högskolan sponsrade mentorskapet enbart för ett kön.
Professurer inrättades som var enbart tillgängliga för ett kön.

Nog är det ett kön som strukturellt gynnats i det som jag upplevt. Strukturell diskriminering skulle det kunna kallas.

[Amund]

Amund,

Jag kan ge ett exempel på könsmaktsordning.

På min utbildning så behövde ett kön lägre betyg för att bli antaget.
Högskolan sponsrade mentorskapet enbart för ett kön.
Professurer inrättades som var enbart tillgängliga för ett kön.

Nog är det ett kön som strukturellt gynnats i det som jag upplevt. Strukturell diskriminering skulle det kunna kallas.

Ja det låter ju som ett exempel på en könsmaktsordning. Nu trodde jag i min enfald att huvudlinjen med Lassemaja i spetsen ansåg det tveksamt att det existerar en könsmaktsordning överhuvudtaget, menar du nu att den existerar men att det är männen som systematiskt diskrimineras?

[pandersson2]

Jag tror inte på en könsmaktsordning eftersom jag inte delar deras politiska uppfattning.

Det finns områden där män diskrimineras. Det finns även områden där kvinnor och grupp xxx, yyy etc diskrimineras.

Personligen har jag aldrig upplevt att det varit en nackdel att vara kvinna inom något område under mitt liv. Däremot har jag många gånger upplevt att kvinnor erhållit fördelar som män inte erhållit.

[sonderling]

Jag tror inte på en könsmaktsordning eftersom jag inte delar deras politiska uppfattning.

Det finns områden där män diskrimineras. Det finns även områden där kvinnor och grupp xxx, yyy etc diskrimineras.

Personligen har jag aldrig upplevt att det varit en nackdel att vara kvinna inom något område under mitt liv. Däremot har jag många gånger upplevt att kvinnor erhållit fördelar som män inte erhållit.

Jag är nog inne på din linje med.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/10 ... ramid=4772
Lyssnade på Söndags intervju med Alexander Bard och fastnade för detta han säger om det är kvinnornas tid nu och att det är männen som är obsoleta (eller nått i den stilen). "De blir galna och börjar med skolskjutningar och sånt." Vilket jag också tänkt på, att unga män utan känsla av mening blir skolskjutare eller jihadister.

Sonderling