Kanske det. Men det är meningen vi skall diskutera historia här, inte agitera mot ideologier vi ej gillar.Lasse Odrup skrev:Väl rutet. Låt oss begrava marxismen som den 1800-talsfilosofi den är även om skelettet ännu rasslade ända till 1989.
Marxistisk frågelåda
Re: Marxistisk frågelåda
Re: Marxistisk frågelåda
Och tre år senare - ''inget agiterande för eller emot marxism''Re: Marxistisk frågelåda
Inläggav LasseMaja » lör apr 12, 2014 10:55 am
Då så, ordnar vi en Marxistisk frågelåda i den här tråden. Frågor om marxism, man kan gärna påpeka varför man anser de marxistiska analyserna inte stämmer, men inget agiterande för eller emot marxism.
Snygg formulering LasseMaja!
Natuligtvis är ''marxismen'' - oantastbar
Bara ALLTING - sedan den började praktiseras
Varjag
Re: Marxistisk frågelåda
Inte oväntat passar många på att rasta gamla käpphästar och vädra sin olust över otäcka bolsjeviker (alternativt räliga "såssar"), men jag ska försöka hålla mig till sakfrågorna.
För det första finns det inte EN marxism och minst av allt en enda marxistisk rörelse. Marx inflytande är enormt och begränsas int till de leninistiska partierna som Amund uppehåller sig vid. Inflytandet är uppenbart när det gäller vårt största riksdagsparti.
De marxistiska dragen framgår också tydligt efter brytningen med revolutionärerna. Nils Karlebys viktiga idéskrift Socialismen inför verkligheten (1926) ägnar stort utrymme åt den marxistiska ekonomin (men skriften verkar vara en brytpunkt i o m att man släpper kraven på ett allmänt förstatligande).
Beträffande proletariatets diktatur, där diktatur hos Marx och Engels betecknar "statsmakt" så anför dom själva Pariskommunen som konkret exempel. Marx ansåg att politiken här som alltid måste ta hänsyn till konkreta historiska omständigheter. Amund menade att svenska socialdemokrater anpassade sig (och därför inte är "riktiga" marxister?). Det stämmer.
Lenin och de ryska bolsjevikerna gjorde en annan analys i det socioekonomiskt och politiskt efterblivna Ryssland och avvisade en reformistisk linje som utsiktslös. Hans Staten och revolutionen kom sedan att utgöra ett grunddokument inom Komintern. Men det är en annan historia.
En sidoanmärkning: Amund menar att proletära diktaturer av KKPs och SUKPs typ inte skiljer sig från andra diktaturer. Det är fel. Vi kan naturligtvis mena att de är lika avskyvärda/förkastliga, etc. men det hör inte hit. Vi ska komma ihåg att det i historien fram till dags data har existerat ett försvinnande litet antal regimer som vi inte skulle beteckna som diktaturer. Men det finns viktiga politiska skillnader här. Själv anser jag det är väsentligt t ex att skilja mellan fascistiska diktaturer och militära dito.
Våren 2005 genomförde BBC en survey hos allmänheten där de skulle ange vilken som var den störste filosofen någonsin. Till arrangörernas häpnad och experternas stora förtret tog Marx en överlägsen förstaplats, långt före sådana inhemska storheter som Locke och Hume. Hittills har alla begravningsförsök skändligen misslyckats.
För det första finns det inte EN marxism och minst av allt en enda marxistisk rörelse. Marx inflytande är enormt och begränsas int till de leninistiska partierna som Amund uppehåller sig vid. Inflytandet är uppenbart när det gäller vårt största riksdagsparti.
Ur SAPs första partiprogram 1897Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom,
att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation
och genomföra arbetareklassens sociala frigörelse, till betryggande
och utveckling af den andliga och materiella kulturen.
Hufvudorsaken till de lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation,
är nämligen det privatkapitalistiska produktionssättet, som upplöst
de gamla småborgerliga samhällsförhållandena, samlat förmögenheten
i ett mindretals händer och delat samhället i arbetare och kapitalister,
med mellanliggande lager af dels försvinnande äldre samhällsklasser
– småbönder, handtverkare och småhandlande – dels uppkommande
nya….
De marxistiska dragen framgår också tydligt efter brytningen med revolutionärerna. Nils Karlebys viktiga idéskrift Socialismen inför verkligheten (1926) ägnar stort utrymme åt den marxistiska ekonomin (men skriften verkar vara en brytpunkt i o m att man släpper kraven på ett allmänt förstatligande).
Beträffande proletariatets diktatur, där diktatur hos Marx och Engels betecknar "statsmakt" så anför dom själva Pariskommunen som konkret exempel. Marx ansåg att politiken här som alltid måste ta hänsyn till konkreta historiska omständigheter. Amund menade att svenska socialdemokrater anpassade sig (och därför inte är "riktiga" marxister?). Det stämmer.
Resolution antagen vid SAP s kongress 1908Kongressen avvisar uttryckligen de dumdristiga planer, som understundom tillskrivas oss av våra fiender, att vi skulle vilja sätta hela arbetarrörelsen på spel genom att utan tillräckligt stöd i folket försöka en eller annan våldsam kupp. … Revolutioner kunna aldrig ”göras”: men skulle de styrandes blindhet och egoism frammana den våldsamma revolutionen som förtvivlans självhjälp, är vår plats given och vi redo att göra allt för att åt folket erövra och bevara så värdefulla frukter som möjligt av striden, på det att dess offer ej må ha skett förgäves.
Lenin och de ryska bolsjevikerna gjorde en annan analys i det socioekonomiskt och politiskt efterblivna Ryssland och avvisade en reformistisk linje som utsiktslös. Hans Staten och revolutionen kom sedan att utgöra ett grunddokument inom Komintern. Men det är en annan historia.
En sidoanmärkning: Amund menar att proletära diktaturer av KKPs och SUKPs typ inte skiljer sig från andra diktaturer. Det är fel. Vi kan naturligtvis mena att de är lika avskyvärda/förkastliga, etc. men det hör inte hit. Vi ska komma ihåg att det i historien fram till dags data har existerat ett försvinnande litet antal regimer som vi inte skulle beteckna som diktaturer. Men det finns viktiga politiska skillnader här. Själv anser jag det är väsentligt t ex att skilja mellan fascistiska diktaturer och militära dito.
Lasse Odrup skrev:Väl rutet. Låt oss begrava marxismen som den 1800-talsfilosofi den är även om skelettet ännu rasslade ända till 1989.
Våren 2005 genomförde BBC en survey hos allmänheten där de skulle ange vilken som var den störste filosofen någonsin. Till arrangörernas häpnad och experternas stora förtret tog Marx en överlägsen förstaplats, långt före sådana inhemska storheter som Locke och Hume. Hittills har alla begravningsförsök skändligen misslyckats.
Re: Marxistisk frågelåda
Till vilken - skall vi räkna den dynastiska varianten i Nord-Korea ?För det första finns det inte EN marxism och minst av allt en enda marxistisk rörelse
Varjag
- Torbjörn Holmgren
- Medlem
- Inlägg: 1685
- Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Så varför satt de inte o rullade tummarna till tyskarna - som kommit längst - gjorde sin revolution, enligt schemat Marx ställt upp?Gerrgul skrev:Lenin och de ryska bolsjevikerna gjorde en annan analys i det socioekonomiskt och politiskt efterblivna Ryssland och avvisade en reformistisk linje som utsiktslös. Hans Staten och revolutionen kom sedan att utgöra ett grunddokument inom Komintern. Men det är en annan historia.
”Livet förnam jag som en stor, envis sten” - Leonard Lundberg, Ut ur Garderoben (1988)
Re: Marxistisk frågelåda
Som en variant som bokstavligen ställt Marx på huvudet, eller Hegel på fötterna, för att parfrasera Marx. Så vitt jag vet är Marx skrifter förbjudna i Nordkorea. I vart fall råkar man illa ut om man blir påkommen med att resa in med marxistisk litteratur.varjag skrev:Till vilken - skall vi räkna den dynastiska varianten i Nord-Korea ?
Därför att det i Ryssland förelåg en revolutionär situation, med konkreta och våldsamma hot mot partiet och arbetarklassen. Och Marx "schema" är inget utomhistoriskt manus skriven i himlen, utan partiers handlande måste bygga på konkreta analyser av förhållandena i den historiska situationen. I detta var Marx mycket tydlig.Torbjörn Holmgren skrev:Lenin och de ryska bolsjevikerna gjorde en annan analys i det socioekonomiskt och politiskt efterblivna Ryssland och avvisade en reformistisk linje som utsiktslös. Hans Staten och revolutionen kom sedan att utgöra ett grunddokument inom Komintern. Men det är en annan historia.
Så varför satt de inte o rullade tummarna till tyskarna - som kommit längst - gjorde sin revolution, enligt schemat Marx ställt upp?
- Torbjörn Holmgren
- Medlem
- Inlägg: 1685
- Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Where there is a will. There is a way.Gerrgul skrev:Därför att det i Ryssland förelåg en revolutionär situation, med konkreta och våldsamma hot mot partiet och arbetarklassen. Och Marx "schema" är inget utomhistoriskt manus skriven i himlen, utan partiers handlande måste bygga på konkreta analyser av förhållandena i den historiska situationen. I detta var Marx mycket tydlig.
(skall jag vara lite lustig???? bjä bjä bjä. I Nordkorea föreligga en revolitonär hotfull sitaton, de kan va invasjon när som helst, våldsamt hot mot landett. defför måste store ledajen ha all makt liksom hans familj. marxistisk utveckling måste ses i sitt sammanhang - i nordkorea, konkjet analus säjer så! den historiska sitatonen säger så. måste tänka på specifika förhållanden i landet, o omgivningen och histtorisk utveckling.
Ergo: ALL MAKT ÅT DEN STORE LEDAREN - och efterföljare
helt i enlighet med marxismens principer!)
”Livet förnam jag som en stor, envis sten” - Leonard Lundberg, Ut ur Garderoben (1988)
Re: Marxistisk frågelåda
Korrekt!Eller som Marx kanske skulle ha uttryckt det, så får filosofen icke längre vara den för sin tidsålder likgiltige svärmaren. Han måste lämna utopierna därhän och stiga in i sin samtids verklighet, realiteten, och därmed hålla vägen öppen för den övergångsform som går under namn av materialism och dialektik, och som skall sluta i ett principprogram, det enda ämne en filosof kan hoppas at någorlunda behärska, om han nämligen är fullt medveten om sin tids ålder och sålunda icke känner sig för brydd för att riva ned ideologierna, vilket han endast kan vara om han är på det klara med de materiella grunderna för sin tids tänkande..Torbjörn Holmgren skrev: den historiska sitatonen säger så. måste tänka på specifika förhållanden i landet, o omgivningen och histtorisk utveckling.
Skämt åsido så måste du skilja på en marxistisk teori för politiken och en teori om politiken. Om inte är du dömd att förbli konstant förvirrad. Jag tror du syftar på Palme i ditt inlägg. "Politik är att vilja"?
För övrigt behöver man inte var marxist för att inse den historiska bakgrundens betydelse för den nordkoreanska politiken.
Re: Marxistisk frågelåda
Upplåst på begäran.
Re: Marxistisk frågelåda
Undrar vem som ville ha tråden upplåst men som i alla fall ingenting skriver?
Tog mig friheten att till denna tråd lyfta ett citat från Gerrgul i Kinatråden, eftersom det passar bättre här:
Originaltråd: viewtopic.php?f=74&t=46720&start=15
Ja klasskampen skärps under socialismen liksom kampen mellan raser skärps under nazismen, håller även för troligt att könskampen skulle skärpas om Feministiskt initiativ kom till makten i Sverige.
Alla ideologier vars existens grundar sig på en konfrontation lär knappast en vacker dag deklarera att kampen är vunnen och att ”problemet” inte längre existerar. Kommunistdiktaturer upphör aldrig att hitta nya klassfiender och i fall det Tusenåriga riket hade lyckats utplåna varenda jude inom sina gränser hade man garanterat funnit nya rasfiender som hotar landets och folkets existens och som man måste ta itu med.
Tog mig friheten att till denna tråd lyfta ett citat från Gerrgul i Kinatråden, eftersom det passar bättre här:
Originaltråd: viewtopic.php?f=74&t=46720&start=15
Jag delar din och Ordförande Maos tolkning här; ”klasskampen skärps under socialismen”.Gerrgul skrev:En politisk slutsats som jag drar av utvecklingen är att den förefaller visa att Mao hade rätt. Både beträffande sin varning för "kapitalistfararna" och - mest intressant - hans tes att klasskampen skärps under socialismen.
Ja klasskampen skärps under socialismen liksom kampen mellan raser skärps under nazismen, håller även för troligt att könskampen skulle skärpas om Feministiskt initiativ kom till makten i Sverige.
Alla ideologier vars existens grundar sig på en konfrontation lär knappast en vacker dag deklarera att kampen är vunnen och att ”problemet” inte längre existerar. Kommunistdiktaturer upphör aldrig att hitta nya klassfiender och i fall det Tusenåriga riket hade lyckats utplåna varenda jude inom sina gränser hade man garanterat funnit nya rasfiender som hotar landets och folkets existens och som man måste ta itu med.
Re: Marxistisk frågelåda
Det går att hitta konfrontationer i alla ideologier. Liberalismen kämpar mot kollektivismen, konservatismen mot radikalismen.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 16742
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Nej. Liberalismen kämpar mot TVÅNGS-kollektivismen. Allt du gör frivilligt utan att kränka andra är liberalt, även om du gör det tillsammans med andra.LasseMaja skrev:Det går att hitta konfrontationer i alla ideologier. Liberalismen kämpar mot kollektivismen, konservatismen mot radikalismen.
Re: Marxistisk frågelåda
Öööö ... nej. Exempelvis tvångs-kollektivism i form av nationell tillhörighet har inte varit något problem för liberaler.
Re: Marxistisk frågelåda
Vet inte hur stor andel av börsen som ägs av pensionsfonder, men det är en stor andel. Likaså äger många svenskar (de flesta?) aktier, antingen direkt eller via bankernas aktiefonder. Min gissning är att exempelvis Wallenbergfamiljens ägarandel på börsen sjunkit stadigt de senaste 50 åren.
Samtidigt äger ungefär 70 procent av svenskarna sin bostad (om man inkluderar bostadsrätter), vilket medför att mindre pengar varje månad behöver läggas på boendet samt ett rejält kapitalinnehav, om man inte är alltför högt belånad.
Dessutom är min gissning att andelen svenskar som försörjer sig som småföretagare har minskat de senaste decennierna.
Vi har liksom rört oss mot ett samhälle där de allra flesta lönearbetar, men samtidigt har betydande kaptial i sitt boende och äger stora delar av näringslivet genom sina framtida pensioner och sitt sparande. Hur ser man på det ur ett marxistiskt perspektiv?
Samtidigt äger ungefär 70 procent av svenskarna sin bostad (om man inkluderar bostadsrätter), vilket medför att mindre pengar varje månad behöver läggas på boendet samt ett rejält kapitalinnehav, om man inte är alltför högt belånad.
Dessutom är min gissning att andelen svenskar som försörjer sig som småföretagare har minskat de senaste decennierna.
Vi har liksom rört oss mot ett samhälle där de allra flesta lönearbetar, men samtidigt har betydande kaptial i sitt boende och äger stora delar av näringslivet genom sina framtida pensioner och sitt sparande. Hur ser man på det ur ett marxistiskt perspektiv?
Re: Marxistisk frågelåda
Är det inte generellt så att vi mycket väl kan dela in folk i klasser även idag, men att det blir allt otydligare och mer diffust för varje år? För det första så umgås de flesta idag i någon form med människor ur en annan klass vilket var sällsynt förr. Även inom samma familj finns förgreningar både uppåt och nedåt på samhällsstegen som var ytterst sällsynta förr.
) har det länge pågått en modern klassindelning mellan de som äger sin bostad och de som inte gör det. Kanske Vänsterns misstroendehot idag är ett sätt att samla upp och mobilisera den klass som inte äger sin bostad? En medel-Svensson i egen villa bryr sig mer om ränte och ROT-avdrag än om politiska reformer som gynnar arbetarklassen.
Svårt med en tydlig klassindelning idag där var och en vet sin plats.
Som jag ser det (vilket därmed inte alls betyder att det är någon sanning
Svårt med en tydlig klassindelning idag där var och en vet sin plats.