fd knektar eller lärarinnor som byskollärare?

[Stefan]

Ja min fråga och fundering lyder. I skolan lärde vi oss att förr i tiden använde man gärna avtackade fd knektar som byskollärare. De hade hyfsat hög status, de hade varit ute i världen och sett sig om, de kunde läsa och skriva - ofta just i sin egenskap av fd soldater.

Men ändå, så snart folkskolan uppstod 1842, strömmade till lärare utifrån - ofta(st) kvinnliga, ofta unga.

Varför och hur? Behövde inte de fd knektarna sin alternativa sysselsättning längre? Eller ansågs de som ren nödlösning, och praktiskt taget vilken annan lösning var bättre, till och med snabbutbildade unga kvinnor??

Jag menar, indelningsverket fanns fram till 1901 - även om den sjöng på refrängen de sista 20-tal år.
Och det fanns således fd knektar hela 1800 talet ut ja och även därefter...

Vidare, en delvis annan reflektion: Jag tror att huvudorsaken att knektarna anställdes var inte att man högaktade dem SÅ mycket, utan snarare, att socken var skyldig att ta hand om de sina. Och hellre än att ge dem bidrag eller tvinga dem ut i tiggeri, gav man dem de jobb som fanns, som måste utföras - och som de kunde utföra. En win-win situation...
Men även här kvarstår min fråga: varför ta en lärarinna eller lärare utifrån, när det fanns fullt dugliga fd knektar därhemma, som ju ändå måste sysselsättas?

[Jonas Gunnarsson]

Att man tog in lärare/Lärarinnor utifrån berodde nog mest på att de var bättre utbildade. Avdankade knektar kunde visserligen både läsa och skriva samt förhoppningsvis även lite matematik, men gentemot utbildad personal så stod de sig slätt.

[a81]

1842 kunde redan alla svenskar (utom småbarn givetvis) läsa sedan många generationer. Redan på 1680-talet ställdes det krav på att alla skulle kunna läsa. Jag antar att de lärde sig det i hemmet och/eller med hjälp av socknens klockare.

Tittar man i gamla husförhörslängder från mitten/andra halvan av 1600-talet verkar ungefär hälften kunnat läsa. I början av 1700-bör de allra flesta svenskar ha varit läskunniga. Skrivkunnigheten var dock lägre.

Pensionerade knektar var kanske något bättre än genomsnittet att läsa och skriva. Och jag tror att de ibland blev folkskollärare. Jag vet dock inte hur vanligt det var.

[Markus Holst]

I början av 1700-bör de allra flesta svenskar ha varit läskunniga. Skrivkunnigheten var dock lägre.

Jag vill inte säga emot dig, men läs- och skrivkunnighet är ju inte binärt såtillvida att man antingen kan eller inte kan. Vet vi hur läskunniga de läskunniga var? Man pratar ju inte bara om läskunnighet utan även läsförståelse. Kunde de läsa en roman eller en instruktionsbok om de nya jordbruksmetoderna och tillgodogöra sig dessa, eller handlade det mer om att kunna läsa den inköpslista mor skickade med till affären?

[Gerrgul]

Införandet av folkskolan 1842 innebar från början inget lyft för läskunnigheten. Det fanns t o m indikationer på att läskunnigheten sjönk (enligt Egil Johanssons doktorsavhandling). Drivkraften bakom handlade mer om social kontroll än om omsorg om alfabetiseringsnivån, eftersom det hade vuxit fram ett proletariat runt omkring i jordbruksbygderna som inte kunde nås genom husförhörssystemet. Soldater anställdes av det enkla skälet att de kunde hålla ordning.

[a81]

I början av 1700-bör de allra flesta svenskar ha varit läskunniga. Skrivkunnigheten var dock lägre.

Jag vill inte säga emot dig, men läs- och skrivkunnighet är ju inte binärt såtillvida att man antingen kan eller inte kan. Vet vi hur läskunniga de läskunniga var? Man pratar ju inte bara om läskunnighet utan även läsförståelse. Kunde de läsa en roman eller en instruktionsbok om de nya jordbruksmetoderna och tillgodogöra sig dessa, eller handlade det mer om att kunna läsa den inköpslista mor skickade med till affären?

Tror inte att läskunnigheten i sig var så dålig generellt sett, men allmogen läste mest religiösa texter som katekesen. Det anges i husförhörslängderna hur bra/dåligt alla läste ("betygsystem" användes), så variationen var nog rätt stor mellan olika individer.

Allmogen hade säkert vissa svårigheter att förstå texter som inte var religiösa eller inte rörde deras vardag. Katekesen var säkert lättare att läsa än en tidningsartikel om något händelse på kontinenten, i och med att allmogen knappast läste tidningar förrän in på 1800-talet.