Hur försörjer man sig i en slavekonomi?

[Amund]

Hur försörjer sig överskottet av fria människor i en slavekonomi?

I exempelvis Romarriket bör städerna ha översvämmats av övertaliga medborgare, särskilt under dåliga tider som exempelvis under Hannibals härjningar. Självklart kan inte all överskottsarbetskraft bli fria jordbrukare och även om det ofta råder krig och armén behöver folk så rådde också långa perioder av fred. Alla kan inte vara slavägare eller sysselsatta med handel, väldigt få samhällen har dessutom den ekonomiska förmånen att alla medborgare har det så gott ställt att enklare sysslor kan utföras av slavar eller köpas in utifrån (som vissa gulfstater).

Man kan väl knappast ha kunnat konkurrera med slavarbetskraft som det oftast fanns gott om – eller?

Om vi tar staden Rom under antiken som exempel så skedde ofta stora tillströmningar av människor från landsbygden som inte kunde hitta sin försörjning, hur försörjde de sig i Rom undrar jag? Blev de lönearbetare eller sysslade de med handel kanske… Kan det ha fungerat som i en av dagens indiska megastäder där det också strömmar in människor, och där det existerar en sorts parallell slumekonomi vid sidan av den reguljära ekonomin?

Hur fungerade det i Sydstaterna, alla fria medborgare kan väl inte ha varit slavägarsöner som gick vid West Point och gled omkring i samhället? Men jag förstår att pris och utbud på slavar måste påverka situationen på ett avgörande sätt, desto dyrare slavarbetskraft - desto mindre påverkan på ekonomin.

[Stefan]

De hade mycket gott om arbetslösa och eller bara delvis sysselsatta. Det är inget tillfälle att slagordet var "bröd och skådespel" - bröd att mätta magen och skådespel och de talrika festligheter att fylla tiden med... Motprestationen var rösträtten - dessa arbetslösa men fria medborgare hade rösträtt, och dessa rösträtterna var man rädd om - och rädd för...
Många - kanske flertalet ämbeten i Rom var ju tillsatta genom val, så det gällde att hålla sig väl med de röstberättigade...

[LasseMaja]

Vad jag förstått så var det i sydstaterna en stor vit befolkning av självägande småbönder (samma sak i nordstaterna) som inte hade råd med några slavar. Slavarna fanns i huvudsak på de stora plantagerna som odlade exportgrödor, men där fanns det även anställda vita som var tillsyningsmän osv. En rad hantverksyrken torde också sysselsatt många mindre bemedlade vita. Inom sydstaternas lilla industri fanns det väl både slavar och anställda.

[Markus Holst]

Vad kostade en slav i Rom eller USA, i jämförelse med en anställd? En slav kräver ju även den mat,bostad och lite kläder. Hur mycket dyrare var en anställd? En svensk dräng hade ju inte så värst mycket mer

[Gott]

Vad jag förstått så var det i sydstaterna en stor vit befolkning av självägande småbönder (samma sak i nordstaterna) som inte hade råd med några slavar. Slavarna fanns i huvudsak på de stora plantagerna som odlade exportgrödor, men där fanns det även anställda vita som var tillsyningsmän osv. En rad hantverksyrken torde också sysselsatt många mindre bemedlade vita. Inom sydstaternas lilla industri fanns det väl både slavar och anställda.

Det är den förklaring jag också sett - majoriteten av de vita i södern var självägande bönder, Yeomen, som ej hade råd att ha egna slavar.

De som inte hade jordbruksmark fick försörja sig bäst de kunde, en del som jordbruksarbetare i konkurrens med slavar och med motsvarande levandsstandard, även om de var fria. Eftersom det fanns gott om mark så kunde man försöka överleva på jakt, fiske, osv i områden där det inte gick att bedriva jordbruk. Jämförelsen med modern parallell slumekonomi är nog inte helt fel - begreppet White trash kommer ju från denna grupp. Jag har inte sett en exakt siffra hur stor andel de fattiga vita utgjorde, men de ska ha varit betydligt färre än de självägande bönderna.

[LasseMaja]

Vad kostade en slav i Rom eller USA, i jämförelse med en anställd? En slav kräver ju även den mat,bostad och lite kläder. Hur mycket dyrare var en anställd? En svensk dräng hade ju inte så värst mycket mer

Tror inte det skilde allt för mycket. Industriarbetare under 1800-talet levde ibland under helt vedervärdiga förhållanden. Möjligen hade amerikanska industriarbetare det lite bättre än sina europeiska motsvarigheter. Lönearbetade på landsbygden hade ofta ännu sämre ställt än industriarbetarna.

[Markus Holst]

Vad kostade en slav i Rom eller USA, i jämförelse med en anställd? En slav kräver ju även den mat,bostad och lite kläder. Hur mycket dyrare var en anställd? En svensk dräng hade ju inte så värst mycket mer

Tror inte det skilde allt för mycket. Industriarbetare under 1800-talet levde ibland under helt vedervärdiga förhållanden. Möjligen hade amerikanska industriarbetare det lite bättre än sina europeiska motsvarigheter. Lönearbetade på landsbygden hade ofta ännu sämre ställt än industriarbetarna.

Det föder ju frågan varför man köpte en slav istället för att anställa en arbetare. Var det månne så ont om lönearbetare att slavköpet från början var en nödvändighet?

[mrsund]

https://en.wikipedia.org/wiki/Slavery_i ... #Economics

Står lite saker här på wiki som kan vara av intresse kanske.

Robert Fogel and Stanley Engerman, in their 1974 book Time on the Cross, argued that the rate of return of slavery at the market price was close to 10 percent, a number close to investment in other assets.

In short, even though some individual slaveowners grew rich and some family fortunes were founded on the exploitation of slaves, that is very different from saying that the whole society, or even its non-slave population as a whole, was more economically advanced than it would have been in the absence of slavery.

[LasseMaja]

Det föder ju frågan varför man köpte en slav istället för att anställa en arbetare. Var det månne så ont om lönearbetare att slavköpet från början var en nödvändighet?

Det har ju också att göra med kultur, tradition och värderingar.

[Stefan]

Det är i sammanhanget intressant att se, hur svenska torpare hade det långt in i 1800-talet. De hade alltså hyra av torp + lite jord och så, mot dagsverken och diverse extra skyldigheter till jordägaren - bonden eller godsägaren. Ca 120-150 mansdagsverken morgon till kväll, ca 40-50 kvinnodagsverken, + diverse andra skyldigheter och ibland egen utrustning också. Och allt med tacksamt leende och bugningar. För fallerade man i tacksamma miner fick man flytta ögonaböj... Och det är alltså inte dagsverken när torparen hade tid över, utan i allmänhet kallades han in under den brådaste tiden, skörd mm... När det var brådis i hans eget lilla jordbruk också.
Numera säger man om dubbelarbetande bönder månskensbonde. Men gångna tiders torpare var verkligen månskensbönder...

[Markus Holst]

Det som väl skiljer arbetaren och torparen från slaven är val att de två förra åtminstone i teorin kan rösta med fötterna.

[a81]

Det som väl skiljer arbetaren och torparen från slaven är val att de två förra åtminstone i teorin kan rösta med fötterna.

Dessutom fanns det väl ett slags välvilja, om än kombinerat med en nedsättande attityd, som gjorde att godsägaren eller bonden vanligtvis inte lät sin torpare ha det alltför dåligt. Det var ett kristet samhälle med delvis högre moral än dagens. Överheten ville i alla fall verka och känna sig god. Å andra sida gällde väl detta även Söderns slavägare.

[a81]

Kan för övrigt lägga till att jag för några år sedan var på ett museum i amerikanska södern, ungefär som ett svenskt länsmuseum. Där framgick det att även vanliga bönder kunde ha någon/några få slavar, ungefär som samtida svenska bönder hade drängar och pigor.

[Amund]

Vad jag förstått så var det i sydstaterna en stor vit befolkning av självägande småbönder (samma sak i nordstaterna) som inte hade råd med några slavar. Slavarna fanns i huvudsak på de stora plantagerna som odlade exportgrödor, men där fanns det även anställda vita som var tillsyningsmän osv. En rad hantverksyrken torde också sysselsatt många mindre bemedlade vita. Inom sydstaternas lilla industri fanns det väl både slavar och anställda.

Det är den förklaring jag också sett - majoriteten av de vita i södern var självägande bönder, Yeomen, som ej hade råd att ha egna slavar.

De som inte hade jordbruksmark fick försörja sig bäst de kunde, en del som jordbruksarbetare i konkurrens med slavar och med motsvarande levandsstandard, även om de var fria. Eftersom det fanns gott om mark så kunde man försöka överleva på jakt, fiske, osv i områden där det inte gick att bedriva jordbruk. Jämförelsen med modern parallell slumekonomi är nog inte helt fel - begreppet White trash kommer ju från denna grupp.

Det låter som en rimlig förklaring för Sydstaterna. Det är ett system som borde kunna fungera så länge balans råder vad gäller utbud och efterfrågan av arbetskraft – men om någonting förändras - exempelvis en jordbruksreform som minskar antalet jordbruk, så borde proletariatet öka.

* Med proletariat avser jag den outbildade klass i samhället, som uteslutande lever av sitt arbete, och icke av vinsten av något kapital.

Vad kostade en slav i Rom eller USA, i jämförelse med en anställd? En slav kräver ju även den mat,bostad och lite kläder. Hur mycket dyrare var en anställd? En svensk dräng hade ju inte så värst mycket mer

Tror inte det skilde allt för mycket. Industriarbetare under 1800-talet levde ibland under helt vedervärdiga förhållanden. Möjligen hade amerikanska industriarbetare det lite bättre än sina europeiska motsvarigheter. Lönearbetade på landsbygden hade ofta ännu sämre ställt än industriarbetarna.

Det föder ju frågan varför man köpte en slav istället för att anställa en arbetare. Var det månne så ont om lönearbetare att slavköpet från början var en nödvändighet?

En bra fråga! Jag tror mera på att det kanske var ett system som påminner om hur vi gör med dagens bilar eller bostäder, vissa hyr/leasar medan andra vill äga sin/sitt… Den rike kan köpa en bil för en halv miljon, men den fattigare måste hyra eller leasa den. Kanske en makaber jämförelse men fullt relevant menar jag eftersom vi talar om slavekonomier.

Kan det vara så att man gör ett historiskt tankefel när man försöker förstå hur det fungerade under exempelvis antiken? Åtminstone jag gör en uppdelning i slav kontra fri lönearbetare, bildligt sig ser man framför sig en halvnaken slav i kedjor kontra en hyfsat välklädd fri romersk medborgare… Kan det vara så att även det så kallade fria profanum vulgus, i praktiken var lika ofria som slavarna, kanske skillnaden i levnadssätt inte var så självklar som man ibland förleds tro? Slavar i Rom kunde vara mycket välklädda och inneha mycket kvalificerade arbetsuppgifter, paradoxalt sett kan slavens status helt enkelt ses som en tryggare anställningsform.

I exempelvis Romarriket bör städerna ha översvämmats av övertaliga medborgare, särskilt under dåliga tider som exempelvis under Hannibals härjningar. Självklart kan inte all överskottsarbetskraft bli fria jordbrukare och även om det ofta råder krig och armén behöver folk så rådde också långa perioder av fred.

Stora kriser under Romarrikets historia föregicks som jag förstår det ofta av att egendomslösa människor inte längre kunde hitta någon utkomst. Jamen många dog ju i krig undrar kanske någon..? Efter det Andra Puniska kriget som skördat så många romerska soldaters liv, stagnerade i alla fall landsbygdens ekonomiska liv och städerna svämmade över av överflödiga människor.

[masase]

En faktor var att under perioden sent 1700-tal och tidigt 1800-tal då slav och plantageekonomin etablerade sig i södern så kom den huvudsakliga invandringen från UK, Tyskland och övriga Nord Europa. Europeiska arbetare fungerade helt enkelt väldigt dåligt i en subtropisk arbetsmiljö och hade väldigt liten motståndskraft mot subtropiska sjukdomar. Västafrikanska slavar var betydlgit bättre anpassade till jordbruksarbete på fälten i södra USA.

En annan viktig faktor var att det var väldigt svårt för södern att konkurrera med mellanvästern i att attrahera emigranter. Det var betydligt mer attraktivt att flytta till mellanvästern som hade ett klimat som liknade Europa och en redan existerande koloni med landsmän.