Var går gränsen mellan arbetarklass och medelklass?

[Markus Holst]

Nog finns det skillnader mellan människor, det vill jag inte förneka, men jag förstår inte glädjen i att stoppa in folk i fack på det sätt som görs i denna tråd. Det är väl bara var och en som kan svara på vem de är.

[Donkeyman]

Min klassanalys i tidigare inlägg sammanfaller i grunden med den Marxistiska. Även om min är en förenkling. Kanske skapad av min Marxistiska bakgrund.

Från det glada 60- och 70-talet minns jag att just "Klassanalys" var ett särdeles viktigt tema under nattlånga debatter som smordes med kartongvis av billigt rödvin och billiga cigaretter. Ett tema som kunde leda till rejäla konflikter. Men då gjordes Klassanalysen till en absolut vetenskap som var betydligt mer förfinad och med avsevärt fler klasser än Davian beskriver. Att ha fel åsikt här kunde leda till att man blev utesluten ur den "movement" man tillhörde.

En annan företeelse från den tiden var hyllandet av arbetarklassen. Den som inte tillhörde denna var inte riktigt trovärdig. Problemet var bara att i de här kretsarna fanns det väldigt få riktiga arbetare men desto fler akademiker. Och en stor del av arbetarna var "självproletariserade", dvs akademiker som tog arbetarjobb för att tillhöra arbetarklassen och för att på ett naturligt sätt kunna infiltrera facket och propagera för nödvändigheten av revolutionen.

Så visst var "Klassanalys" viktig också ur ett helt annat perspektiv än att förklara samhället och dess utveckling. Men visst sysslar sociologin med ungefär samma sak, fast man använder helt andra beteckningar ...... eller ?

Småborgare har gemensamma klassintressen med arbetarklassen och borde samarbeta. Men i praktiken tenderar småborgerligheten hellre identifiera sig och vilja vara en del av borgerligheten så ofta blir de allierade med borgarklassen.

Frågan är om det inte är just detta som det partierna i Sverige har upptäckt. Den politik småborgare tror är ba för dem anser också arbetarna vara bra - och tvärtom. Och därför klumpar sig alla partier i mitten och söker en politik som kan stödjas av de kanske 75% som tillhör den här grupperna. Som jag kallar Medelklass. Samtidigt behöver partierna (eller snarare blocken) att ha varandra som fiender, därför blåser man upp relativt små skillnader till enorma proportioner. Trots att grundpolitiken i stort sett är lika.

[LasseMaja]

Glädjen?

Det är väl främst en vetenskaplig metod. Det skulle vara helt omöjligt att försöka sig på att beskriva ett historiskt samhälle med fler än en handfull innevånare om man inte fick generalisera och kalla en del för "bönder". Det finns många andra generaliseringar som egentligen är lika fel, typ kön, familj, nationalitet osv. eftersom även här är det fråga om unika individer med unika egenskaper och förhållanden.

[a81]

Det är väl något som polikterna i hela västvärlden upptäckt. Man riktar in sig på en politik anpassad till de 75 procent som tillhör gruppen "Medelsvensson" (medelklass och mera välmående arbetarklass): Folk som har OK inkomst (25 000-50 000 kr/mån före skatt), ganska mycket pengar "bunkrade" i bostaden (någon miljon), viss buffert på banken/i fonder (några hundra tusen).

Håller med om att generaliseringar behövs för att förstå samhället.

[Davian]

Nog finns det skillnader mellan människor, det vill jag inte förneka, men jag förstår inte glädjen i att stoppa in folk i fack på det sätt som görs i denna tråd. Det är väl bara var och en som kan svara på vem de är.

Men vem någon är har ingen betydelse för deras klasstillhörighet. Klasstillhörighet är något alla människor har oavsett vad man har för tankar om det. Klasstillhörighet har man även om ingen någonsin i hela världen har pratat eller tänkt ordet.

Klasstillhörighet är ett objektivt faktum.

[Markus Holst]

Nog finns det skillnader mellan människor, det vill jag inte förneka, men jag förstår inte glädjen i att stoppa in folk i fack på det sätt som görs i denna tråd. Det är väl bara var och en som kan svara på vem de är.

Men vem någon är har ingen betydelse för deras klasstillhörighet. Klasstillhörighet är något alla människor har oavsett vad man har för tankar om det. Klasstillhörighet har man även om ingen någonsin i hela världen har pratat eller tänkt ordet.

Klasstillhörighet är ett objektivt faktum.

Klassernas gränser verkar tagna ur luften, vilket visar av att det, enligt tråden, finns flera sätt at dra gränserna.

[Davian]

Såklart. Tror man inte på marxismens förmåga blir ju objektiv klassanalys något man inte står bakom.

Men det är lugnt det hindrar inte oss kommunister att stå på arbetarnas sida; oavsett om de ser sig som det eller inte

[gunship]

Såklart. Tror man inte på marxismens förmåga blir ju objektiv klassanalys något man inte står bakom.

Men det är lugnt det hindrar inte oss kommunister att stå på arbetarnas sida; oavsett om de ser sig som det eller inte

Eller om de vill det eller inte. Eller om det hjälper dem eller inte...

Förlåt, kunde inte motså!

[Davian]

Jag la upp bollen för serve så då får jag acceptera ett serveess

[Martin Lundvall]

Småborgare <- rätt många i antalet och här har vi småföretagare, tjänstemän, lärare osv. Personer som antingen äger sina egna företag som de själva arbetar i, eller har stort inflytande på sitt arbete eller säljer sin intellekuella arbetskraft fast med begränsat inflytande.

Arbetarklass <- den absoluta majoriteten. De människor som får samhället att fungera rent praktiskt genom sin fysiska arbetskraft och/eller har begränsat inflytande över sitt arbete. Sjuksköterskor, städare, byggarbetare, resturangfolk, osv.

Jag tycker detta känns rätt förlegat i Sverige. Hur drar man gränsen mellan småborgare och arbetarklass. Är det att man jobbar med händerna eller med "huvudet" eller att man har stort inflytande på sitt arbete. Stort inflytande tycker jag tenderar att snarare vara beroende av arbetsplats och chef. Det går inte att förenkla och säga att tjänstemän har stort inflytande på arbete och sjuksköterskor inte har det.
Och var ska man placera in de som telemarketingsäljare? De jobbar knappast med händerna (mer än att slå nummer) men jag skulle knappast placera dem som småborgare. Vad är det som förenar dessa två stora grupper internt? Min svärmor är sjuksköterska och har lång erfarenhet av branchen och är har genom sin erfarenhet stort inflytande på arbetsplatsen och tjänar bra. Vad har hon för gemensamma intressen med en städerska som på grund av språk och bristfällig utbildningen inte kan få något annat jobb än att städa kontor efter kontorstid. Och vad gör att lärare blir småborgare och sjuksköterskor arbetare? Mycket likvärdiga yrken tycker jag.

Det känns som man har tagit en 1800-tals bild och försökt pressa in det på 2000-talet.

/Martin

[a81]

Det är just den där gråzonen som är svår att bedöma. En sjuksköterska tycker jag snarare är lägre medelklass.

Jag skulle säga att följande tre kriterier behöver uppfyllas för att räknas som medelklass: ett arbete/utbildning som är relativt kvalificerat, någorlunda goda ekonomiska marginaler och ett visst mått av intellektuellt intresse/allmänbildning.

[LasseMaja]

Såklart. Tror man inte på marxismens förmåga blir ju objektiv klassanalys något man inte står bakom.

Det håller jag inte alls med om. Det finns ett otal tänkare och vetenskapsmän som använder sig av definitioner av klasser eller motsvarande, utan att för den skull vara marxister. Det är överhuvudtaget ganska så omöjligt att ha någon som helst samhällsvetenskap utan att kunna använda sig av klassbegrepp eller motsvarande. Hur kan man forska och mäta exempelvis ekonomi om man inte skulle få använda sig av begrepp som "producent" eller "konsument" (alla konsumenter och producenter är ju egentligen unika individer som konsumerar och producerar på sina egna sätt)?

Det man kan ifrågasätta med marxismen är ju dess påstående om att förhållandet mellan produktion och olika klasser medför en deterministisk historisk och ekonomisk utveckling. Så tror jag inte alls är fallet, orsakerna till vad som egentligen händer historiskt är betydligt mer komplex än så, och det kommer inte bara materiella förhållanden in utan även ideella eller slumpmässiga faktorer som avgör.

[Gerrgul]

Det känns som man har tagit en 1800-tals bild och försökt pressa in det på 2000-talet.

Mycket av det du beskriver är riktigt och man ska då ha klart för sig att klassanalysen måste omarbetas i takt med att samhället utvecklas. Man kan ju för all del lite retoriskt vända på det hele och fråga sig om vi nu lever i det klasslösa samhället Och när i så fall i historien vi hamnade där.

För den som vill orientera sig i marxistisk klassteori i hyfsat uppdaterad tappning kan jag rekommendera Poulantzas Den moderna kapitalismens klasstruktur och för den som vill gå till svenska förhållanden finns sociologen Göran Therborns Klasstrukturen i Sverige.

[a81]

Håller med om att det finns klasser, men tycker inte att de marxistiska förutsägelserna har stämt med den verkliga historiska utvecklingen.

Dessutom andas de marxistiska idéerna brittiskt 1800-tal. Den svenska arbetarklassen är och har varit betydligt mer "småborgerlig" och med rötter till bondesamhället mycket längre fram i tiden. Jag tror att detsamma kan sägas om de övriga nordiska länderna, Tyskland, Nordamerika, etc.

[Gerrgul]

Håller med om att det finns klasser, men tycker inte att de marxistiska förutsägelserna har stämt med den verkliga historiska utvecklingen.

Kan du precisera? Finns det någon alternativ klassanalys med högre prediktionskraft?