Vad är felet med världsekonomin?

[LasseMaja]

Annars så kan det ju också vara, att det är just vi européer som tycker det är stora problem med världsekonomin. I många andra delar av världen, med yngre befolkning och pågående industrialisering, växer ju ekonomin så det knakar.

edit:
En annan sak som har förändrats i ekonomin, de senaste årtiondena, är att allt större del av ekonomin enbart är finansiella transaktioner. Jag tror jag hörde att köp och sälj av varor eller tjänster enbart står för 10% av omsättningen.

[Amund]

Demokrati är inte så enkelt. Men nu har jag slirat iväg en bit OT.

Demokratidebatten är förvisso OT, men det är bland de mest intressanta ämnen man kan diskutera och jag startade en sådan tråd en gång, men den låstes ganska snart.

viewtopic.php?f=78&t=40148

Dra nu parallellen till om den ekonomiska situationen kräver kraftiga åtgärder som innebär försämringar för "folk flest". Går det att genomföra, kan undras. Kanske, om de stora politiska partierna är eniga, men i realiteten antagligen inte. Därför att den regering som genomför dessa nödvändiga åtgärder kommer inte att bli omvald.

Det här tror jag är en av de viktigaste förklaringarna till varför investeringarna uteblir trots att det finns hur mycket pengar som helst för att investera. De riktigt stora och långsiktiga projekten är det bara nationalstater som kan klara av, de flesta storföretagsledarna tänker inte längre än till nästa kvartalsrapport och politiker lyckas sällan numera baxa igenom sina politiska visioner utan det är enbart kommande valrörelse som gäller.

Stora investeringar som sträcker sig 30-40 år framåt måste finansieras genom upplåning, det kan man inte finansiera inom budgeten eller ”krona för krona” som dagens finanspolitiker säger, därför menar jag att sådana potentiella projekt svårligen kan genomdrivas i nuvarande läge.

Oavsett vad man anser om att staten driver och/eller upphandlar stora projekt så är det ytterst sällsynt i historien att den privata sektorn klarar av det på egen hand, eller att ägarna är beredda att ensam ta de risker som det handlar om, det gäller allt från grävande av kanaler till att bygga JAS-plan och höghastighetståg.

Märk väl att på ekonomiska (språket) så bokförs en investering som en tillgång och inte som konsumtion, om man exempelvis bygger en kanal över Panamanäset så medför det enorma kostnader och skuldsättning, men avsikten är ju att kanalens värde och nytta för ekonomin betalar sig i längden.

[Amund]

Annars så kan det ju också vara, att det är just vi européer som tycker det är stora problem med världsekonomin. I många andra delar av världen, med yngre befolkning och pågående industrialisering, växer ju ekonomin så det knakar.

Intressant synpunkt! Som jag tidigare skrev så har globaliseringen och ekonomiska avregleringar världen över lyft många människor ur fattigdom, skapat en växande medelklass och förvandlat dessa tidigare U-länder till en maktfaktor. Min ursprungliga problembeskrivning gäller inte dessa länder, men de har oftast andra problem att brottas med såsom en ung och ostrukturerad offentlig förvaltning (läs: korrumperad), känslighet för valutarörelser och även ofta lite för hög inflation som driver upp importpriserna.

De problem jag beskrivit handlar om Västvärlden och Japan förstås som haft dessa bekymmer länge, handlar om en sorts ekonomisk mättnad, trots att underhållningen är bra och spriten är gratis så vill festen ändå aldrig riktigt ta sig!

[LasseMaja]

[trots att underhållningen är bra och spriten är gratis så vill festen ändå aldrig riktigt ta sig!

[Markus Holst]

Den stora frågan: Hur får man folk att tro på framtiden och att våga tro att tillväxt kommer? Om vi hittar investeringen som skapar framtidstro, så har vi löst problemet som trådskaparen vill åt. Men hur skapar vi förväntningar?

[Amund]

Den stora frågan: Hur får man folk att tro på framtiden och att våga tro att tillväxt kommer? Om vi hittar investeringen som skapar framtidstro, så har vi löst problemet som trådskaparen vill åt. Men hur skapar vi förväntningar?

Bra fråga! Efter ett befrielsekrig eller revolution kan ju framtidstron vara stark, även en så enkel sak som ett guld i fotbolls-VM kan i vissa fall starkt bidra med en framtidsoptimism som kan vara precis den symboliska gemenskap som krävs för att starta en ekonomisk upphämtning. Vissa brukar ibland skämta om att det krävs ett världskrig för att sparka igång konsumtion och framtidstro, men så illa ska det väl inte behöva vara.

På rak arm kommer jag bara på Göran Perssons vision för ca 15 år sedan om ”Det gröna folkhemmet”, oavsett vad man tycker om honom eller om att göra en kraftig klimatomställning så var det exempel på en nationell omställning som ensam kan dra igång ekonomin och bygga om samhället så att det kan fortsätta tillhöra de världsledande.

En liknande satsning kan ju vara om riksdag, regering och folk anser att vårt samhälle är i behov av ett försvar som är så starkt att varje angripare inte anser det vara värt kostnaden att angripa Sverige, en sådan nationell ekonomisk uppslutning torde onekligen kunna agera som ekonomiskt draglok i hela ekonomin såvida vi inte väljer att köpa in befintligt krigsmateriel utifrån, och därmed inte satsa på egen forskning och utveckling.

[tryggve]

Hittade denna artikel som kanske kan vara intressant i diskussionen, om vi får den på rätt spår igen:
http://cornucopia.cornubot.se/2015/04/3 ... .html#more

3D-skrivartekniken verkar vara på väg att drastiskt förändra tillverkningsindustrin. Hur kan det påverka världsekonomin? Hur behöver samhället förändras för att anpassa sig till detta?

Ett av de stora 3D-skrivarföretagen verkar planera att friställa 20% av personalen.

http://www.svd.se/naringsliv/3d-skrivar ... 500046.svd

[koroshiya]

De problem jag beskrivit handlar om Västvärlden och Japan förstås som haft dessa bekymmer länge, handlar om en sorts ekonomisk mättnad, trots att underhållningen är bra och spriten är gratis så vill festen ändå aldrig riktigt ta sig!

Ekonomisk mättnad är en viktig faktor. Gemene man dansar redan i en orgie av föremål och njutning. Ta en titt på ICA Maxi nästa gång du är där: det kostar inte ens en månadslön att köpa ett fullgott hem.

Förmodligen är det så att produktion ökar snabbare än konsumtion, och att vi i rika länder nu har problem att konsumera tillräckligt mycket. Tänker man på att fattiga länder genom åren har blivit rikare, är det uppenbart att så är fallet. Produktionen ökar så snabbt att människor i exempelvis Korea och Kina också kan börja få ett leverne ungefär som hos oss.

Men jag ser inte att detta måste vara ett problem i sig. Någon gång läste jag också att man under tiden fram till första världskriget levde i en era med deflation, och att det gick bra.

Den enda lösning jag kan se för vår ekonomi är att man skapar behov, men att de måste vara baserade i befolkningstillväxt, och inte i hittepå: att satsa på försvar är i mitt tycke dumt. Det finns inga bevis för att vi behöver ett utvecklat försvar. Istället är det bättre att de ingenjörer som arbetar inom försvarsindustrin hoppar över till civil produktion.

Nu låter det kanske något polemiskt, men det är ett svar till ett tidigare inlägg i tråden, där det sades att vi skulle satsa på försvaret.

För att skapa befolkningstilllväxt behövs informationsprogram och riktat stöd.

Efter det behöver man säkerställa att de som föds växer upp i en miljö där de kan bidra och där de kan konsumera.

Sedan är det självfallet så att det allmännas investeringar är bra, men kan man inte tänka sig att många investeringar skulle kunna vara mer eller mindre verkningslösa? Jämför med Göta Kanal.

[Amund]

Tack för dina synpunkter.

Sedan är det självfallet så att det allmännas investeringar är bra, men kan man inte tänka sig att många investeringar skulle kunna vara mer eller mindre verkningslösa? Jämför med Göta Kanal.

Självklart är det bra om investeringar som görs är bra och lönsamma investeringar.

Ekonomisk mättnad är en viktig faktor. Gemene man dansar redan i en orgie av föremål och njutning. Ta en titt på ICA Maxi nästa gång du är där: det kostar inte ens en månadslön att köpa ett fullgott hem.

Förmodligen är det så att produktion ökar snabbare än konsumtion, och att vi i rika länder nu har problem att konsumera tillräckligt mycket. Tänker man på att fattiga länder genom åren har blivit rikare, är det uppenbart att så är fallet. Produktionen ökar så snabbt att människor i exempelvis Korea och Kina också kan börja få ett leverne ungefär som hos oss.

Du har en poäng i att man kanske måste öka konsumtionen i samhället, däremot tror jag att framtidens konsumtion blir mer inriktad mot tjänster istället för prylar, det kan handla om att kommande generationer gör andra prioriteringar för att få ett så bra liv som möjligt.

Den enda lösning jag kan se för vår ekonomi är att man skapar behov, men att de måste vara baserade i befolkningstillväxt, och inte i hittepå: att satsa på försvar är i mitt tycke dumt. Det finns inga bevis för att vi behöver ett utvecklat försvar. Istället är det bättre att de ingenjörer som arbetar inom försvarsindustrin hoppar över till civil produktion.

Nu låter det kanske något polemiskt, men det är ett svar till ett tidigare inlägg i tråden, där det sades att vi skulle satsa på försvaret.

Försvar kan visst vara en samhällsinvestering om det finns ett behov och ett folkligt stöd för det och att det sköts på ett professionellt sätt, men frågan om försvar, vindkraftsparker, kärnkraft eller höghastighetståg är bra eller dåliga investeringar är politisk och bör enligt mig tänkas igenom noga av både väljare och experter.

[koroshiya]

Tack för dina synpunkter.

Sedan är det självfallet så att det allmännas investeringar är bra, men kan man inte tänka sig att många investeringar skulle kunna vara mer eller mindre verkningslösa? Jämför med Göta Kanal.

Självklart är det bra om investeringar som görs är bra och lönsamma investeringar.

Ekonomisk mättnad är en viktig faktor. Gemene man dansar redan i en orgie av föremål och njutning. Ta en titt på ICA Maxi nästa gång du är där: det kostar inte ens en månadslön att köpa ett fullgott hem.

Förmodligen är det så att produktion ökar snabbare än konsumtion, och att vi i rika länder nu har problem att konsumera tillräckligt mycket. Tänker man på att fattiga länder genom åren har blivit rikare, är det uppenbart att så är fallet. Produktionen ökar så snabbt att människor i exempelvis Korea och Kina också kan börja få ett leverne ungefär som hos oss.

Du har en poäng i att man kanske måste öka konsumtionen i samhället, däremot tror jag att framtidens konsumtion blir mer inriktad mot tjänster istället för prylar, det kan handla om att kommande generationer gör andra prioriteringar för att få ett så bra liv som möjligt.

Den enda lösning jag kan se för vår ekonomi är att man skapar behov, men att de måste vara baserade i befolkningstillväxt, och inte i hittepå: att satsa på försvar är i mitt tycke dumt. Det finns inga bevis för att vi behöver ett utvecklat försvar. Istället är det bättre att de ingenjörer som arbetar inom försvarsindustrin hoppar över till civil produktion.

Nu låter det kanske något polemiskt, men det är ett svar till ett tidigare inlägg i tråden, där det sades att vi skulle satsa på försvaret.

Försvar kan visst vara en samhällsinvestering om det finns ett behov och ett folkligt stöd för det och att det sköts på ett professionellt sätt, men frågan om försvar, vindkraftsparker, kärnkraft eller höghastighetståg är bra eller dåliga investeringar är politisk och bör enligt mig tänkas igenom noga av både väljare och experter.

Tack själv.

Jag skall säga att det finns annat än försvar som kan ses som uppblåst konsumtion och kostnader. Nu är det ett faktum att försvaret verkar kosta, och att vi inte exporterar nog, för att gå plus, men du har ändå rätt. Det jag skrev tog inte hänsyn till individen. Man kan tänka sig att vissa ingenjörer arbetar bäst med vapen.

När vi talar om tjänster, är inte ekonomins bas ändå någon form av produktion? Kan man inte tänka sig situationer där tjänsterna anses vara värda för lite? Och där befolkningen därför blir fattigare?

Hm, hm, vad jag tror jag menar - vad händer när produktion flyttar utomlands - och vad händer när det vi har mestadels är tjänster?

Känns det inte som att en hel del av ekonomin då bygger på något som inte är lika reellt som industriella behov? Sverige verkar idag vara ett världsledande land för ny konsumtion och produktion - åtminstone sett utifrån västerlandets synvinkel - men finns det inte risker i utvecklingen?

Jag tror det. Är det inte så att en hel del varor är värda något, mest som en hype? Exempel, Frame Jeans, vem betalar runt 2000 för ett par jeans? Och vad händer ifall vår ekonomi bygger på konsumtion av sådant slag? Kan man inte tänka sig att de svenska märkena en dag blir ointressanta? Och vad händer då?

Kanske, om jag reflekterar över det jag skrivit, är det så att jag är förundrad över hur värden kan skapas av ingenting. Förvisso är det inget nytt, min faders fastrar hade en hattmodistaffär i centrala Göteborg, och hade väldiga marginaler på det de sålde.

Men för att återgå, är det då egentligen något fel? När vår konsumtion kan öka så kraftigt som den gör, och när mycken produktion ändå hålls igång.

Givet en global marknad måste det väl slutligen bli så att vi ser deflation? Jag tror att man kan leva med deflation, bara det som händer är förutsägbart.

[Amund]

När vi talar om tjänster, är inte ekonomins bas ändå någon form av produktion? Kan man inte tänka sig situationer där tjänsterna anses vara värda för lite? Och där befolkningen därför blir fattigare?

Nej tvärtom menar jag! Oftast är tjänsterna betydligt mer värda, tillverka plastmuggar och mopeder blir hela tiden enklare och billigare medan tjänster (allt från flygvärdinnor till psykologer) kräver mer och mer.

Hm, hm, vad jag tror jag menar - vad händer när produktion flyttar utomlands - och vad händer när det vi har mestadels är tjänster?

Att vi förmodligen är rikare än länder där det fortfarande är lönsamt med enkel produktion.

Känns det inte som att en hel del av ekonomin då bygger på något som inte är lika reellt som industriella behov? Sverige verkar idag vara ett världsledande land för ny konsumtion och produktion - åtminstone sett utifrån västerlandets synvinkel - men finns det inte risker i utvecklingen?

Det tror jag du har helt rätt i, tyvärr kan vi bara gissa hur morgondagen ser ut, men det är som sagt inte första gången mänskligheten kastas ut i en ny ekonomisk era, och hittills har det gått bra (sa han som hoppade från tionde våningen när han passerade den tredje).

Jag tror det. Är det inte så att en hel del varor är värda något, mest som en hype? Exempel, Frame Jeans, vem betalar runt 2000 för ett par jeans? Och vad händer ifall vår ekonomi bygger på konsumtion av sådant slag? Kan man inte tänka sig att de svenska märkena en dag blir ointressanta? Och vad händer då?

Kanske, om jag reflekterar över det jag skrivit, är det så att jag är förundrad över hur värden kan skapas av ingenting. Förvisso är det inget nytt, min faders fastrar hade en hattmodistaffär i centrala Göteborg, och hade väldiga marginaler på det de sålde.

Men för att återgå, är det då egentligen något fel? När vår konsumtion kan öka så kraftigt som den gör, och när mycken produktion ändå hålls igång.

Dina funderingar om helt rimliga, jag håller med om att mycket av vår ekonomi är uppbyggd kring tro och förväntningar och knappast reella värden, men sett över tid verkar systemet ändå fungera.

Givet en global marknad måste det väl slutligen bli så att vi ser deflation? Jag tror att man kan leva med deflation, bara det som händer är förutsägbart.

Det är intressant det du skriver om deflation, jag tror det var finansminister Per-Edvin Skiöld som en gång sa att man måste hata inflation, och då borde ju deflation vara positivt. Själv har jag alltid varit mer positiv till inflation än de flesta eftersom ingen törs investera utan man håller i pengarna och investeringarna uteblir, men kanske det är normala återkommande tillstånd i ekonomin?

Hur som helst lär det vara förvirrande för många nu när finans och penningpolitikens målsättning är att SKAPA inflation...

[Donkeyman]

Trådens frågeställning är mycket intressant. Men vi kommer aldrig att få något entydigt svar på den. Det går att beskriva händelseförloppet fram till dagens situation men analysen av de enskilda händelserna beror på vilken politisk inställning man har. Som jämförelse finns det inte något entydigt facit till 20/30-talskrisen heller. Även om de flesta är eniga om ett antal inverkande faktorer.

När det gäller dagens sitution tror jag att de viktigaste orsakerna kan sökas i följande punkter som utvecklats under de senaste 50 åren. Sett ur ett Svenskt/ EU- perspektiv.

- Det har länge varit mer lönsamt att investera i spekulation än att investera i produktion.

- Det finns färre och färre kapitalister/ ägare. Kapitalet koncentreras på färre händer.

- Merparten av befolkningen utgörs av en Medelklass som önskar behålla sin standard och vars största fasa är att ramla över kanten och ned till den lilla "Underklassen" som står utanför systemet. Skillnaderna Överklass- Medelklass- Underklass har ökat. Men Medelklassen har genom sin överväldigande majoritet dominansen inom det politiska systemet. Val vinns inte längre på reformer, val vinns genom att försöka bevara det bestående.

- Ekonomin har blivit lånefinansierad. Man lånar till boende, konsumtion, produktion, spekulation .... you name it. Man finansierar inte längre ting med pengar man redan har. En stor andel av de här lånen kommer aldrig att betalas.

- Den tekniska utvecklingen gör att fler och fler grupper blir överflödiga. Det går inte längre att ersätta de förlorade jobben med "nya" jobb så som man gjort tidigare. Dessutom blir kommunikation och transporter över hela världen enklare och billigare än förr.

- Globaliseringen gör att produktion av varor och tjänster kan ske var som helst. Man behöver inte längre flytta arbetskraften.

- Färre och färre skattebetalare skall finansiera fler och fler som lever på deras arbete. Där bidrar ovanstående faktorer men också att ungdomen börjar arbeta senare än tidigare och de äldre pensioneras tidigare. En annan viktig faktor här är att man i huvudsak beskattar arbete och inte överskott av spekulation, produktion eller förmögenhet.

- Västvärlden är inte längre dominerande. Även om man försöker att försvara sin dominans så för man en förlorande kamp.

- Miljön är nästa "Dark Horse". Det är omöjligt att veta vad som sker i framtiden. Just nu dominerar en pessimistisk framtidssyn utan att det leder till något konkret inom politiken.

Vad som skall göras åt detta är en Politisk fråga. Men personligen ser jag inte att någon av de dominerande politiska inriktningarna anvisar någon lösning för framtiden. Dess värre ser jag inte heller någon realistisk lösning hos de mindre alternativa "movements". Det som är säkert är att det som vissa riktningar förordar, dvs att "vrida klockan tillbaka till en lyckligare tid" inte fungerar. Lika lite som det som vissa andra förordar, nämligen att "driva business as usual och boosta systemet med nya krediter", kommer att fungera.

Det som behövs är en debatt om hur vi skall organisera ett samhälle där det inte finns ekonomiskt motiverade jobb åt alla. Samtidigt som man bevarar välfärdssamhället- för det är detta som nu står i fara. Men då är vi långt ute i "Framtidshistoria", dvs Politik.

[koroshiya]

Det som behövs är en debatt om hur vi skall organisera ett samhälle där det inte finns ekonomiskt motiverade jobb åt alla. Samtidigt som man bevarar välfärdssamhället- för det är detta som nu står i fara. Men då är vi långt ute i "Framtidshistoria", dvs Politik.

Jag skall be om ursäkt, men mitt svar handlar inte bara om det du skrivit utan även om Amunds inlägg.

Jag tror, när jag tänker efter, att det är så att jag inte vet hur ekonomi fungerar, och att jag undrar om huruvida någon begriper sig på det.

Om man pratar om produktion - traditionellt har ekonomins bas varit jordbruket, men som Amund är inne på har vi idag en ny ekonomi.

Spontant verkar det för mig konstigt att vi skulle kunna leva på att bara byta tjänster med varandra, men nu när jag har funderat är det kanske inte så.

Något annat som jag tänkt på är att produktion kan komma oss till del även om den inte finns här. Jag vet inte hur det fungerar med skatter och annat, men om ett svenskt bolag skapar fabriker - i fattigare länder - måste det kanske inte alls vara dåligt för oss.

När jag funderar mer över hur allt hänger ihop tror jag att det är så att jag inte begriper hur efterfråga eller tillgång skapas. Nu skall jag inte fördjupa mig i det eftersom det är ett mycket svårt ämne, men i alla fall.

Men några saker jag har funderat på.

1. Givet en allt mer avancerad ekonomi, hur förändras jobbens svårighet jämfört med arbetarnas förmåga? Man kan tro att jobben blir lättare - det är bara att trycka på en knapp - och att jobben blir svårare - oj, nu får du göra en matematisk analys om problemet.

2. Ifall vi är på väg mot ett tjänstesamhälle - är Sverige bra på att upplysa om det? Jag vet inte hur skolan ser ut, men kan man inte tänka sig att skolan skulle kunna vara bättre på att informera om olika tjänster och vad man kan tänkas få jobb inom?

3. Om man ser på den andra tråden om att hälften av vissa jobb kommer att försvinna... jag tror att vad jag har varit inne på lite grann är att det är en dålig sak, men nu när jag har funderat lite är det nog inte så. Rent allmänt har ju rationaliseringar skapat välstånd. Och när jag då reflekterar över det hela är det nog bara att gilla läget, som det heter.

4. En tidig ekonom talade ju om hur ökad specialisering skapade välstånd, eller något sådant - kanske är det så man skall se tjänsterna. En högpresterande ingenjör gör kanske ingen nytta när han städar sitt hem, ifall det inte är något som laddar dennas batterier. Istället kan det då vara bättre att en professionell städare gör detta.

5. När jag tänker vidare på tjänster och saker. Jag gillar att klumpa ihop saker och i detta fall slår det mig att en tjänst oftast kräver saker, och att en sak oftast kräver en tjänst. Kanske är det därför bättre att bunta ihop allt till att säga att det allt är produktion? Skillnaden är nog ofta var sammansättandet sker. Väl att märka är att mycken varuproduktion i sig bygger på färdiga varor. Volvo har ju massor av underleverantörer, liksom exempelvis en fotvårdsspecialist köper instrument och medikamenter från olika håll.

6. Skapade pengar och ekonomins totala volym. Jag har egentligen inget att säga om detta annat än att jag tror att folks förväntningar och tro är mycket viktiga. Jag jobbade med en civilekonom en gång som om tulpanbubblan sade, "men det är ju dumt att de slutar tro" ungefär så. Men kanske är det oftast så att någon reell händelse är det som får bubblan att brista, exempelvis, ett företag kan inte längre betala sina lån, och man börjar då jaga efter pengarna hos banker o.s.v.

Detta bara som några egna reflektioner över ekonomi och över hur det fungerar

[LasseMaja]

4. En tidig ekonom talade ju om hur ökad specialisering skapade välstånd, eller något sådant - kanske är det så man skall se tjänsterna. En högpresterande ingenjör gör kanske ingen nytta när han städar sitt hem, ifall det inte är något som laddar dennas batterier. Istället kan det då vara bättre att en professionell städare gör detta.

Här har vi ju ett exempel på hur den ekonomiska utveckling snarare gått bakåt de senaste decennierna. Rationaliseringen i vårt yrkesliv, har i de företag jag varit verksam vid, medfört att man tagit bort olika specialisttjänster för att effektivisera. Det kan vara fråga om sekreterare, receptionister, enklare ekonomiarbeten, administration, ritbiträden, mellanchefer, telefonister, säljare, vaktmästare osv. I många fall har de arbetsuppgifter som utfördes av dessa lagts på andra (i mitt fall oss ingenjörer, jag har varit verksam vid flera olika tjänsteproducerade företag).

Samma utveckling har funnits, om än i mindre grad, hos våra kunder inom industrin, infrastruktur osv. Tycker mig också ha läst mig till att exempelvis läkare och poliser även har drabbats av att man tagit bort enklare stödfunktioner. Jag har själv upplevt att vi högpresterande ingenjörer fått göra allt fler enklare arbeten. Exempelvis administration, renritning, koka kaffe, svara i växeln, öppna dörren för besökare, ta emot och lämna post, kopiering, handla småsaker på affären, vattna blommor, köpa kontorsmateriel, byta glödlampor, plocka ur diskmaskinen, laga skrivaren, byta vinterdäck på firmabilen osv.

[tryggve]

När det gäller läkare så är det väl så att läkarsekreterare är något som har kommit tillbaka de senaste åren. När jag började plugga för rätt länge sedan så var det tjänster som hade rationaliserats bort.
Men nu utbildade sig en kompis sambo till det när hon tröttande på att vara lärare, och hon fick väl i princip jobb innan hon var färdig med utbildningen vad jag förstod.