Danskt motstånd mot tyskarna 1940

[behulu]

Att Norge försökte försvara sig mot den tyska invasionen är bekant, men hur agerade Danmark? Det enda jag känner till är den danska trupp som tog färjan över till Helsingborg.

[Schwemppa]

http://www.popularhistoria.se/artiklar/ ... pril-1940/

[varjag]

Att Norge försökte försvara sig mot den tyska invasionen är bekant, men hur agerade Danmark? Det enda jag känner till är den danska trupp som tog färjan över till Helsingborg.

Ett litet biligt danskt häfte med titeln
De militære begivenheder den 9. April 1940 - (av Arbejdsgruppen 9. April - 1990 2:a Uppl. 2004)
ger en ganska fullständig bild av skeendet.

De första danska skotten - skjöts av Søgaardsstyrken vid Lundtofteberg kl. 04.5o mot en tysk motorkolonn på väg
från Krusaa.
Danskarna hade 2st 20mm's Madsen automatkanoner och ett Madsen Kg. Dom skjöt först varningsskott; tyskarna stannade
men infanteriet kedjade vid sidan om vägen - och danskarna skjöt. Styoppade den 1:a ''pansarbilen'' - skjöt den andra i brand.
Tysk moteld med ksp och automatkanoner. Lade dimma over vägen - och avancerade....\

Lätt motstånd vid Aabenraa, fore reträtt till Haderslev.

Søgårdsstyrken, hade vidare stridskontakter under reträtt - vid Bredevad, Gaardby och Korskro.
Tønderstyrken - hade flera vid Abild, Sølsted och Bredebro.
Haderslevstyrken - vid Sønderbro och Sønderborg.

''Arbejdsgruppen'' finna säkert på nätet & kan kontaktas.

My tuppence, Varjag

[Stefan Lundgren]

Man kan sammanfatta följande att danskarna försökte bjuda på motstånd, men insåg snabbt det var lönlöst och tar man parallell med terängen så är Danmark "platt" och Norge "kuperad". Det var nog lite lättare för tyskarna också att braka in i Danmark än det var i Norge. Lite annorlunda förklarat, men sedan tror jag också att det rörde sig om att Danmark har sin gräns mot Tyskland också och det också spelade in.

Stefan

[JohnT]

http://www.popularhistoria.se/artiklar/ ... pril-1940/

jag citerar:

Den danska armén var indelad i en själländsk och en jylländsk division om vardera cirka 7 500 man. En stor andel av de värnpliktiga hade bara varit i tjänst en kort tid, och till följd av flera år av nedskärningar var den danska armén i stora stycken omodern.

Fast jag vill hävda att danska armén var nordens bäst utrustade armé 1940.
och de två divisionerna var mycket större efter mobilisering, bort åt 20 000 man om jag minns rätt.

Den som inte nämns i artikeln är att Danska regeringen den 8:e april valde att inte mobilisera.
Jag uppfattar det var ett beslut att inte försöka ta upp kampen medan den officiella förklaringen var att man inte ville provocera Tyskland.
För att ensam stå emot Tyskland var ju fruktlöst, i längden.

Allt man vill veta om danska armens historia hittar man här : http://www.chakoten.dk/

Mvh
/John

[ola]

Sedan sökte jag på nätet och fann detta:

http://dan.wikitrans.net/Invasionen_af_Danmark_i_1940

[jeger]

Den offisielle danske historie slår fast at krigen den 9.april 1940 varte i nokså nøyaktig to (2) timer fra invasjonenen var et faktum 0400 til 0600 til det ble gitt ordre om ildopphør samme morgen etter trusler om å bombe København flatt. Den danske forfatter Carsten Jensen behandler emnet i en kronik i dagblaget " Politiken" seneste denne uke i den han kaller " To timers krigen"
Kilde:" Politiken" sept 2014
Jeger

[BoE_dk1]

Findes der en officiel dansk historie? Det er dog faktuelt korrekt, at ordren til ildophør blev givet to timer efter angrebets start, og at de sidste enheder fik denne ordre efter fire timer.

I løbet af de første to timer blev der kæmpet i København, omkring Amalienborg, hvor Livgarden beskyttede kongehuset.

De egentlige kampe fandt sted i Sønderjylland lige nord for den dansk-tyske grænse. Her var styrkerne uddannet til at kæmpe en henholdende kamp (:"fighting withdrawal"), sådan at der kunne etableres en hovedkamplinie længere nord i Jylland. Det gjorde de. Der var i alt omkring 1800 soldater i området, hvoraf dog kun c:a 800 var færdiguddannede, resten rekrutter med mindre end 6 måneders uddannelse.

Den tyske styrke mod Jylland var en infanteri division, en skyttebrigade samt tilknyttede enheder, herunder 2/3 af en panserbataljon. I løbet af de fire timer, hvor kampene stod på, var der en serie små, men intensive træfninger, mens de danske styrker trak sig tilbage. De sidste kampe skete efter overgivelsen: En kompagni rekrutter på kasernen i Haderslev bag kamplinien havde ikke fået ordren, og stoppede derfor 2xPz I med "handeldvapen" (eller "eldhandvapen" ).

De samlede danske faldne var 11 soldater og 2 flyvere - samt 3 grænsegendarmer, som blev myrdet inden angrebet. De tyske tab blev aldrig publiceret, og de tyske arkiver gik tabt under krigen. Men i 1996 åbnedes arkiverne fra DISA, virksomheden som fremstillede de danske våben (op til 20 mm). I papirer herfra fremgik det, at DISA havde spurgt tyskerne i 1940. Svaret var 203 faldne tyskere. Dette er altså 203 tyske mod 13 danske soldater. Det er en udveksling på 15:1, og selv om man indregner de tre myrdede grænsegendarmer, er udvekslingen stadig omkring 13:1.

Kampene i Danmark blev korte, og det var en politisk beslutning. Men noget tyder på, at de danske soldater i Sønderjylland klarede det ganske godt, rent militært.

[CvD]

De samlede danske faldne var 11 soldater og 2 flyvere - samt 3 grænsegendarmer, som blev myrdet inden angrebet.

Har du någon mer information om morden på de tre gränsvakterna (grænsegendarmer)?
Har aldrig hört talas om denna händelse.

/CvD

[Stellan Bojerud]

Thomas Roth har skrivit om det i "Urladdning".

[BoE_dk1]

Ved et rent tilfælde var tre gendarmer på samme sted ved jernbaneviadukten i Padborg. De to var mødtes på vej tilbage fra vagt, da en tredje kom forbi i sin bil, og standsede for at tale med dem.

Da tre civilklædte tyskere passerede grænsen omkring kl. 4 blev de spurgt om deres ærinde. Tyskerne svarede ved at skyde de tre gendarmer på klods hold.

Tyskerne var en fortrop fra specialstyrkerne i Brandenburg-styrken (http://sv.wikipedia.org/wiki/Brandenburger). Deres opgave var at forhindre sprængningen af vigtige broer i grænselandet, og troede fejlagtigt, at dette var de tre danske gendarmers opgave.

Dette i overensstemmelse med instruktionerne i den korpsbefaling, der blev udsendt af von Kaupisch d. 21. marts 1940, hvor det netop blev beskrevet, at én af grænsegendarmernes opgave var at sprænge vigtige broer, og at dette måtte undgås.

Men var de tre ikke blevet stående sammen efter endt vagt, var de næppe blevet regnet som et sprængningskommando.