Jag känner inte igen siffran.von Adler skrev:
Kol och koks för att ersätta de 13 miljoner ton vi importerade årligen från Tyskland. Reserver fanns, men inte oändliga sådana.
Enligt SOU 1952:50 så importerades
8,7 mton 1939
4,9 mton 1943
och så lite som 0,362 mton under hela 1945.
(men det kan vara enheten som spökar - ibland pratar man om faktiska ton och i bland omräknat till stenkolsekvivalenter som snarare är ett mått på energiinnehåll
Men när jag kollade snabbt i Sven Olof Olssons German Coal and Swedish Fuel så vare det samma siffror där med)
Kolimporten stoppades helt i september 1944 och kom inte upp till några volymer under hela 1945,
Sverige fick leva på lager (och att metallstrejken stoppade mycket av industrin)
Så behovet av kol från tyskland var avgörande för långsiktig svensk industriproduktion och välstånd men inte avgörande för sverges förmåga att stå emot tysk invasion under 1943.
De svenska lagren var som sämst hösten 1940, därefter importerade vi hela tiden lite mer än vi förbrukade.
Skulle det inte vara bättre att flyga ut svenska piloter som sedan kunde flygas in på nya typer bakom fronten i tex nordirlandvon Adler skrev:
Moderna jaktplan och reservdelar till dem. Möjligtvis också flygmotorer.
och sedan flyga till sverige stridsberedda?
Om sverige kommer i krig med tyskland skulle nog inställningen bli annan, jämför med hur man hanterade Sovjetunionen före respektive efter barbarossa..von Adler skrev:
Vad hade de allierades svar varit på ett tyskt anfall på Sverige? USA var generellt tämligen kyligt inställt till Sverige och de eftergifter vi gjort i neutraliteten till Tyskland, medan britterna visade mer förståelse.
Tror mer frågan skulle vara vad kunde de allierade göra 1943 snarare än vad de ville göra.
Jag har svårt att tro att Norska exilförband skulle acceptera att stå overksamma om svenskarna strider på norskt territorium.von Adler skrev:
Jag kan tänka mig att PIATs och flygmotorer och rådgivare kommer med de nattetida flygningar och motorbåtstransporter som gjordes för att köpa kullager, men mer än så? Jag kan tänka mig att Churchill gärna ser att en del av fighter command rebaseras till Sverige och kanske ett par bataljoner fallskärmsjägare?
Så att hjälpa till att återta delar av norge tror jag britterna hade ställt upp med.
och att stoppa leveranserna av svensk järnmalm var ju en hjärtefråga för Churchill, jag tror man hade försökt satsa så stora förband som man kunde underhålla över nordsjön.
Och om man ändock var där så borde man försöka neutralisera tyska flygvapnet osv..
Var det inte ett litet förband från RAF som stred på nordkalotten?
Alltså baserade i ryssland - Det ramlade i alla fall ner en Hampend bombare i svenska fjällen på väg till ryssarna.
Problemet med att basera förband i Sverge skulle ju vara underhållet.
Det kanske finns någon "contingency plan" liggande i engelska arkiv.
Mvh
/John