Färdas inom tyska riket

[mattep74]

En sak jag alltid undrat över. Hur gick det att resa med bil mellan ex Rom och Köpenhamn 40-44? Var det helt fritt från vägkontroller eller hade tyskarna vägbevakning?

[Grille]

Utan att veta bestämt så kan jag i alla fall spekulera lite.

Att någon reste som turist med bil denna tid förekom nog knappast. Kanske de allra första åren men sen ströps det säkert till noll vartefter kriget eskalerade.Misstänker att bensinen ransonerades ganska snabbt. Möjligen kunde höga nazikoryfeer unna sig en bilsemester men då hade man säkert alla tillstånd fullstämplade.

Hur det var med gränsövergångar vet jag inte men det är fullt möjligt att man behöll dessa. Man får inte glömma att hela Europa var ett enda stort härläger. Den som mot förmodan kom åkande i en privatbil skulle säkert stoppas titt och tätt både av polis och militär.

[sonderling]

Det är väl det här med bensinen som är problemet om jag också får spekulera lite, var ska man tanka? Sedan har vi väl gengas men där måste du få tag i ved längs vägen?

Sedan misstänker jag att du skulle stöta på gränspatruller och kedjehundar längs hela vägen och då gäller det att ha alla papper i ordning. (Man letar desertörer, förymda (krigs)fångar och allt möjligt tänkas kan.)

Men jag tror att även före kriget så var det väldigt ovanligt med såna långresor med bil. Jag tror du skulle ha bättre chans med att ta tåget. De sägs ju ha rullat tämligen bekymmersfritt fram till krigets sista månader.

Sonderling

[Erik Ljungberg]

I början av 30-talet gjorde mina morföräldrar sin bröllopsresa med bil runt östersjön. Utgick från Sverige och sen färja till andra sidan, osäker om det blev Finland eller Estland. Sen bil söderut; Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Polen, Tyskland, Danmark och hem igen. Vad jag förstod utan större gränstrassel.

Lite kul att det idag går att göra nästa samma resa igen vilket var mer eller mindre omöjligt under 50 år.


När man läser om t ex Svenskar som besökte Tyskland under kriget, diplomater och affärsmän, inser man att de reste i huvudsak med tåg.

/Erik

[Wooster]

Sedan misstänker jag att du skulle stöta på gränspatruller och kedjehundar längs hela vägen och då gäller det att ha alla papper i ordning. (Man letar desertörer, förymda (krigs)fångar och allt möjligt tänkas kan.)

Fast frågan är väl om det hela tiden fanns patruller och vägspärrar ute efter desertörer, förrymda krigsfångar etc? Eller om det snarare drog igång när något hänt (någon eller några hade deserterat eller rymt).

Att hela tiden ha en organisation igång som regelmässigt går igenom alla som är ute och reser drar både resurser och riskerar att göra organisationen förhållandevis slapp.

[sonderling]

Sedan misstänker jag att du skulle stöta på gränspatruller och kedjehundar längs hela vägen och då gäller det att ha alla papper i ordning. (Man letar desertörer, förymda (krigs)fångar och allt möjligt tänkas kan.)

Fast frågan är väl om det hela tiden fanns patruller och vägspärrar ute efter desertörer, förrymda krigsfångar etc? Eller om det snarare drog igång när något hänt (någon eller några hade deserterat eller rymt).

Att hela tiden ha en organisation igång som regelmässigt går igenom alla som är ute och reser drar både resurser och riskerar att göra organisationen förhållandevis slapp.

Nej det är klart men nån form av identitetskontroll längs vägen skulle jag förmoda att man får vara beredd på.

Sonderling

[Tankspridd]

I de ockuperade länderna med en motståndsrörelse att tala om så fanns det kontroller ( Bara för att ta dig från köpenhamn till Tyska gränsen så fick du nog räkna med minst 3 kontroller beroende på aktivitet i det aktuella området ) Tyskarna var väldigt effektiva när det gällde inre säkerhet och fruktades med rätta .

[Anders Ström]

Hade du bott i Sverige så hade denna reasa inte varit att tänka på. Du hade behövt visum från de tyska myndigheterna, även för att besöka det ockuperade Danmark som var "hermetiskt tillslutet" under kriget. Det hade nog inte beviljats såvida du inte var diplomat eller fått någon speciell inbjudan från Tyskland.

[mattep74]

bara något jag satt och funderade på när jag läste svenskar i krig. Det kunde ju funnits någon svensk som ville vara flygare. Kunde varit bombflygare. Kunde varit med i en räd mot ex Berlin och blivit nerskjuten. Räddat sig med fallskärm och sedan helt enkelt utgett sig för att vara svensk handelsresande och tagit sig till Sverige på det sättet, alternativ att om han skjuts ner nära Berlin smyga in till ambassaden och begära hjälp.

[Tankspridd]

bara något jag satt och funderade på när jag läste svenskar i krig. Det kunde ju funnits någon svensk som ville vara flygare. Kunde varit bombflygare. Kunde varit med i en räd mot ex Berlin och blivit nerskjuten. Räddat sig med fallskärm och sedan helt enkelt utgett sig för att vara svensk handelsresande och tagit sig till Sverige på det sättet, alternativ att om han skjuts ner nära Berlin smyga in till ambassaden och begära hjälp.

Det fanns resedokument som visade inresor och anledningen därtill och dessa papper ändrades / byttes ut med jämna mellanrum ( fel stämpel i ett dokument kunde visa sig dödlig och kom man lindrigt undan fick man minst ett otrevligt förhör )

En soldat på permission fick exempelvis sina resdokument stämplade och signerade vid varje station och saknades en stämpel kunde han anklagas för fanflykt .