Stockholmsdokumentärer

[Psilander]

SVT visar en äldre men ack så viktig dokumentärserie om den systematiska förstörelsen och fördrivningen av människor från Stockholmsstadskärna under efterkrigstiden.

Första delen heter "Staden i Mitt hjärta" och finns på SVT PLAY. Nästa del handelar om förstörelsen av medeltidshjärtat i Stockholm genom de stora motorvägs och tågbroarna man dragit därigenom. Den visas på måndag den 25/6 2012.

Filmaren heter Anders Wahlgren och dokumentärerna är från 1992.

Jag blev rasande när jag såg den första och började genast planera för en restauration av Klara.

[Johan Matsson]

I Leif furhammars bok "Med TV i Verkligheten" finns ett citat av en folkpartist/liberal eller moderat någonting i stil med "Tänk vad man skulle kunna göra av Östermalm". Annars brukar det vara socialdemokraterna som får pisk för rivningarna men vi skulle nog idag mått bättre av en restaurering av äldre hus i stället för den då moderna funkisstilen. Jag har rivnigarna i blodet själv, högermänniskor allihop, de klagade på att det gick så långsamt att riva enligt de metoder man fick använda. Tur att inte Östermalm gick samma öde till mötes, somliga hus revs dock där också.

[Psilander]

Ja, alla politiker var nog lika goda kålsupare... Socialdemokraterna och liberaler brukar hänga ihop i att förstöra kulturarv. Jag drar lätt paraleller till Köningsberg och flera av de polskockuperade tyska städerna som Breslau, Stettin mfl där stadskärnor systematiskt förstördes för att ge plats åt de nya invånarna i framtidens stil. S-märkta Grape och Mehr drev ju igenom mycket av rivningarna med närmast diktatoriska befogenheter.

Det jag inte riktigt förstår är varför det inte var nån opposoition värd namnet i frågan.

Idag håller politikerna på likadant, se bara på det nya pendeltågstationshuset vid centralstationen i Stockholm, eller nya Ålhenshuset vid Östermalmstorg. För att inte tala om nya Slussen. Ingen politiker verkar vilja se till Stockholms historiska arv.

[Johan Matsson]

Jag kan säga att de som arbetade och rev, företagare åtminståne, vred sig i ångest när de förstod vad de hade gjort. Det har jag förstahands källor på själv. Vad politikerna funderade på och kände är en annan fråga.

[Johan Matsson]

Jag tror att det mina släktingar såg framför sig när det begav sig var modernisering av ett gammalt lortigt samhälle. New York med sina moderna skyskrapor var säkert förebilden för dem.

[sonderling]

Jag har de här dokumentärerna på VHS (menade jag) men ingen apparat att se dem på.
(Ja den andra handlar om alla småstäder som gick samma öde till mötes. Bort med det gamla och in med en konsum låda som ser ut som en betongbunker.)
Jag blev både förbannad och gråtfärdig när jag ser dem.

Men nu tycker jag som exil sthlmare med hemlängtan att det nästan gått för långt åt andra hållet. Nu kan man knappt bygga en kiosk utan att nån nimba grupp lägger sig i.
Själv säger jag bara fler skyskrapor åt folket.

Här skulle jag lägga in en länk från en av sthlms drakarna som anvhandlade debatten om skyskrapor i sthlm och de olika förslagen som funnits men jag hittade inte det, men å andra sidan det här.
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/kan ... 293357.svd

Sonderling

[ERland]

Ja, förra veckans dokumentär var mycket intressant. Men också extremt ensidig. Anders Wahlgren tycks tro att all tycker som han när det gäller vad som är vackert och fult. Det är han som är alltings mått. Själv håller jag inte alltid med honom. Jag tycker att höghus kan vara vackra. Staffan Björkman skrev följande i DN för några år sedan, och jag kan inte annat än hålla med i huvudsak.

Jag är inte stockholmare själv och har aldrig upplevt hur det såg ut före Norrmalmsregleringen, men liknande rivningar har ju skett i andra städer. T.ex. i min hemstad Karlskoga där man rev den anrika Ekmansbacken i början av 1970-talet för att ge plats åt det moderna "K-center". Karlskoga är ju en mycket mindre stad än Stockholm och det var bara ett ganska litet kvarter som revs, men det finns en stark nostalgi kring Ekmansbacken och många tycker att det var synd att det revs. Men när det revs var husen förfallna och med dålig standard, och en renovering skulle ha blivit mycket kostsam och inte kunnat svara mot det servicebehov som fanns i centrala Karlskoga.

Sådan var tydligen också situationen på Nedre Norrmalm före regleringen, i varje fall enligt det ansvariga och bespottade finansborgarrådet Hjalmar Mehr. I Wikipediaartikeln om honom finns följande citat, där han inte skräder orden:

"Vad är det för romantik i Nedre Norrmalm? Vasastan? Kungsholmen? Nedre Norrmalms fastighetsbestånd var ju uppruttet, uppsmällt under tider av spekulationshausser av privata byggherrar. De smällde upp hyreskaserner. Jag är ju nästan den ende av alla som diskuterar det här som bott där hela tiden. Min mamma flyttade vart och vartannat år. Stora omoderna lägenheter med torrklosett och råttor på gården och djävligt och dant. Alltså saneringsmogna fastigheter. Romantiken är för dem som bor bra. Sedan ska fattigt folk bo kvar i uppruttnade bostäder hur länge som helst. Det fastighetsbestånd man har haft där har ju inte haft några estetiska arkitektoniska eller kulturhistoriska värden."

Han överdriver säkert, men det gör Anders Wahlgren också. Utan tvivel gick man till överdrift ibland, t.ex. i fallet med almarna i Kungsträdgården, men där tvingades man ju också att ge upp.

Och till en del har Wahlgren fått som han ville. Sedan dokumentärens tillkomst 1992 har man tydligen rivit det av Wahlgren avskydda parkeringshuset Elefanten!

[Psilander]

Med många generationer Stockholm i blodet har jag alltid hör mina föräldrar svära om "Mehr" och "Gravskoppan Grape" som förstörde det fina Stockholm och byggde det anskrämliga kulturhuset och hur trevligt Stockholm var kring "hamngatspuckeln" "Sidenhuset" och "MEA" mm. Själv upplevde jag de sista resterna av rivningarna i början av 80-talet från barnvagnen.

Hjalmar Mehr var son till ryska revolutionära judar som flytt undan tsaren. De kan inte haft det allt för gott ställt och fick bo därefter.
Säkerligen fanns en del råtthål i Klara, men likväl som hur Gamla stan räddades genom privata medel på 30-talet (Samfundet St.Erik bla) så borde Klara/ Norrmalm kunnat räddas också. Dessutom revs många kulturhistoriskt viktiga hus, Sergels atelje tex, som inte alls var nått fel på, bara för Mehr och hans anhang skulle få sin vilja fram, Tex de Sagerska husen, Sidenhuset alla gamla adelspalats mm.

Bilen är en stor bov i Stockholms förstörelse också, där var det väl länge en allmän felbedömning om hur bilen skulle nyttjas, och nu kommer man inte överrens om hur och var man skall få undan trafiken i det lilla utrymme som finns. Så man bygger bara på tidigare dåliga lösningar och tar inget långsiktigt helhetsgrepp.

Skyskrapor skall vara skyskrapor (Turning turso är i kortaste laget) och också de harsin plats. Varför inte låta staden växa med riktiga stadskvarter och då även riktiga skyskrapor, men på sin plats dvs i utkanten av staden då de byggs, sedan får de ätas upp av bebyggelsen runt omkring. Dessutom ser alla nya bostadsområden likadana ut idag, lite variation vore på sin plats, ge byggbolag och arkitekter direktiv - du bygger nyklassiskt, du bygger art deco, du bygger gotiskt osv.

Förövrigt torde Konsum och Åhlens haft Sveriges mest inspirationslösa och tråkiga arkitekter.

[tyskaorden]

Det hela kunde ju ha hanterats på ett helt annat sätt, men man var ju egentligen inte intresserad av att bevara något gammalt. Det sågs allmänt som omodernt och hindrande av utvecklingen, och detta av både statliga/kommunala makthavare och av de ekonomiska makthavarna. I stort sett alla städer och även mindre orter begåvades ju med dessa Domus/Åhlenslador i centrum och tillhörande parkeringar, vilket sågs som höjden av rationell utveckling. Intressant nog verkar utvecklingen ha gått dessa förbi och många av dessa byggnader står nu nästan tomma möjligen med några få butiker. Skyskrapor är otroligt resursslukande byggnader så dem är jag skeptiskt till.

[Johan Matsson]

Jag är inte speciellt duktig på arkitekturhistoria men New York byggdes till stor del under Art Deco-tiden som Empire State och Chrysler Building och de är ju fina och märks i den staden. Bauhaus och funktionalismen fyller sin bit i arkitekturhistorien men om de byggs utan någon mer ide än kertonglådor så blir det ju bara ointressant i längden. Sverige har inte haft världens vackraste stadssilhuetter heller, man har hellre lagt sten på sten än försökt sig på smäckra luftiga byggnader. Kan ju bero en del på klimatet också.

Hade varit kul at strosa runt i nyrenoverade och nytvättade äldre kvarter, precis som i Gamla Stan.

[Vysotskij]

Med många generationer Stockholm i blodet har jag alltid hör mina föräldrar svära om "Mehr" och "Gravskoppan Grape" som förstörde det fina Stockholm och byggde det anskrämliga kulturhuset och hur trevligt Stockholm var kring "hamngatspuckeln" "Sidenhuset" och "MEA" mm.

Visst gick man alldeles för okänsligt fram och var alldeles för fast i biltänkandet, men låt mig gissa att ganska få av dina anfäder bodde mitt i stan med utedass på 1950- och 1960-talen.

Man ska inte glömma att boendestandarden i de aktuella kvarteren var så låg att det framstod som en dröm för många (förmodligen de flesta) familjer att flytta till en trea i Farsta eller Vällingby.

[ERland]

Kanske kunde man ha valt ut några intressanta vackra hus och rivit resten?

[Johan Matsson]

Funkisstilen som sådan har fått lite väl orättvist skäll, då när den byggs efter bra ideer är ganska snygg. Stockholms Stadsbibliotek räknas till den, ritat av dalasonen Asplund. Byggdes på 20 talet. Dalkarlar till största delen jobbade och bodde i Stockholm under rivningarna, likaså med uppbyggnaden. Jag tycker det mest är de senare husen som är de fula. Det finns väl ett parkeringshus "Elefanten" som inte är någon snygging direkt, men det är väl inga parkeringshus. Inte för att det skulle vara omöjligt att bygga ett snyggt. Dessa monsterhus tror jag inte går under just "funktionalism".

[sonderling]

Sant är att det var trångt och slummigt i många av de kvarteren som revs. Men jag blir ändå bedrövad, här river man en av Europas städer som klarade sig helskinnad från VK2 helt frivilligt (bara Ceaușescu gjorde väl nått liknande) och lyxrenoveringar som utförts i överlevande bostadsbestånd visade sig ju vara fullt möjligt. Och förorter kunde man ju ha byggt endå.

Funkis, Jag gillar funkis (sthlms stadsbibliotek är en av stadesn vackraste byggnader) men jag vette fasen om miljonprogrammets senare områden fortfarande kan beskrivas som funkis, eller? Vällingby är helt okej men de senare områdena som Rinkeby m.m. måste ju ha blivit ghetto från dag ett. Det är nått helt människofientligt med byggnads stilen, eller så är det så att man just klämt ihop en massa folk på en gång. (Till skillnad från andra tyckare så har jag faktiskt bott i förorter som tex Rinkeby. Jag bara nämner det för jag brukar bli trött på de som hyllar dessa områden men som inte själva bor där och bara åker dit dagtid för att handla på den exotiska torgmarknaden. )

Psilander

Dessutom ser alla nya bostadsområden likadana ut idag, lite variation vore på sin plats, ge byggbolag och arkitekter direktiv - du bygger nyklassiskt, du bygger art deco, du bygger gotiskt osv.

Lite så var tanken i Bo 01 minns jag men det är förvånansvärt hur likt det blir iallafall.


Sonderling

[tyskaorden]

Funkisstilen som sådan har fått lite väl orättvist skäll, då när den byggs efter bra ideer är ganska snygg. Stockholms Stadsbibliotek räknas till den, ritat av dalasonen Asplund. Byggdes på 20 talet. Dalkarlar till största delen jobbade och bodde i Stockholm under rivningarna, likaså med uppbyggnaden. Jag tycker det mest är de senare husen som är de fula. Det finns väl ett parkeringshus "Elefanten" som inte är någon snygging direkt, men det är väl inga parkeringshus. Inte för att det skulle vara omöjligt att bygga ett snyggt. Dessa monsterhus tror jag inte går under just "funktionalism".

Får instämma med dig där Johan, funkis i sig är inte nödvändigvis fult. Sedan kan man som du skriver undra om hus som Elefanten kan ses som funkis, skulle snarare kalla dem betongbrutalism eller något liknande.