Varför trevagnsplutoner i svenska stridsvagnsförband?

[Vysotskij]

Ja, alltså: frågan är ställd och gäller PB 63 respektive PB 63M.

För en amatör som undertecknad förefaller det lättare att ordna understöd inom strvplut med fyra vagnar, och tre typplutoner per kompani är ju oftast standard.

Vilka geniala tankar låg bakom strvkomp med 4x3 i stället för 3x4 vagnar?

[Chef S6]

Frågan stöts även idag.
Det hela handlar om var handlingsfriheten ligger. Med fyra vagnar per pluton har plutonchefen en högre handlingsfrihet än med tre.
Men om plutonen har fyra vagnar så brukar det bli tre plutoner vilket innebär att kompanichefen får en försämrad handlingsfrihet.
Om man istället väljer fyra fyrvagnsplutoner per kompani så får detta återverkningar på hur många kompanier som kan sättas upp.
Man har helt enkelt gjort en avdömning baserat på hur många förband som ska finnas och var man vill att handlingsfriheten med förbandet ska ligga.

[Bjernevik]

Den förklaringen jag sett är i princip att man inte skulle syssla med understöd inom strvplut, utan med understöd inom strvkomp. Då blir det som Chef S6 skriver bättre att ha fyra plutoner att leda än tre för kompanichefen. Tanken var att strvkomp hela tiden skulle uppträda samlat.

På bandpvkomp var det däremot fyrvagnsplutoner eftersom man avsåg att avdela plutoner för att understödja olika delar av infbrig. Eller så fick jag det förklarat för mig i alla fall...

[Vysotskij]

Tack så mycket. Kan för lite om stridsvagnstaktik och -stridsteknik. Finns inget motsvarande gå på marsch under anfall med strv?
EDIT: marsch stavas så

[MD650]

Tack så mycket. Kan för lite om stridsvagnstaktik och -stridsteknik. Finns inget motsvarande gå på marsch under anfall med strv?
EDIT: marsch stavas så

SIAM= Strid i anfallsmålet.

[Stefan Karlsson]

En never ending story.

Varför det blev som det blev vill jag inte spekulera i. Det finns många parametrar som påverkar - inte minst ekonomisk - dvs tillgången på vagnar. Man sneglar också gärna på hur andra gjort i det senaste kriget och eftersom det eller det var framgångsrikt då borde det vara framgångsrikt även i framtiden...istället för att vara inovativ och blicka framåt.

Ur förbandets syn finns det för och nackdelar - finns nog ingen patentlösning. Jag har provat olika alternativ i praktiken och 3-vagnspluton är enligt min uppfattning att föredra.
Lättare för plutC att leda, smidigare enhet att strida samlat med. Skall man däremot (vilket en pansarsoldat vägrar) dela plutonen och vagnsvis understödja skytte så måste antalet vagnar gå jämnt upp på antal plutoner.
3 eller 4 plutoner i kompaniet kan nog kvitta - 3 plutoner är smidigare enhet att slåss med, medan 4 plutoner har större eldkraft.

[Vysotskij]

Tack så mycket. Kan för lite om stridsvagnstaktik och -stridsteknik. Finns inget motsvarande gå på marsch under anfall med strv?
EDIT: marsch stavas så

SIAM= Strid i anfallsmålet.

Då hoppas jag att motsvarande mörkerstrid kallas One night in Bangkok...

Tack igen för svar. Jag tolkar det som att man föredrar växelvis framryckning i halvkompani (pluton A och C understöder, B och D framrycker) framför att göra motsvarande inom pluton. Är det någorlunda korrekt?

[MD650]

Då hoppas jag att motsvarande mörkerstrid kallas One night in Bangkok...

Tack igen för svar. Jag tolkar det som att man föredrar växelvis framryckning i halvkompani (pluton A och C understöder, B och D framrycker) framför att göra motsvarande inom pluton. Är det någorlunda korrekt?

Det beror på terrängen och motståndaren.

[Vysotskij]

Fast organisationen är väl oberoende av terräng och motståndare?

[MD650]

Fast organisationen är väl oberoende av terräng och motståndare?

Nja. inte nödvändsigtvis.
Man kan ju skapa stridsgrupper m.h.t. fiendens organisation.
Det jag beskrev är ur ett stridsteknikst perspektiv.

[Hans]

Fast organisationen är väl oberoende av terräng och motståndare?

Nja. inte nödvändsigtvis.
Man kan ju skapa stridsgrupper m.h.t. fiendens organisation.
Det jag beskrev är ur ett stridsteknikst perspektiv.

På det glada kalla krigets dagar så var det väl sällan man rotade i plutoner, går man uppåt i organisationen så var det väl mer flexibelt med varianter av 'Kampfgruppe Vysotskij' och infanteriets batpvstyrka (man stal pansarvärnsplutonerna från skyttekompanierna och rörde in några till förband och fick bataljonschefens klubba...).

MVH

Hans

[Vysotskij]

Hittade tretton år senare en länk där svensk officer diskuterar denna fråga, med resonemang liknande dem som redovisats här:

https://kkrva.se/optimering-och-suboptimering-del-1/

[Grönis]

Vad jag förstår så menar en del att stridsvagnar i högre utsträckning kommer användas som understöd till infanteri framöver framför rena pansarslag. Lite som det en gång började med stridsvagnar under första världskriget. Som jag tolkar honom så är det alltså i såna lägen oftast plutoner som understödjer vilket gör att en fjärde vagn skulle vara en fördel. Tror ni detta skulle vara en anledning för oss att organisera våra stridsvagnar annorlunda? Jag tänker helt amatörmässigt här, men med relativt få stridsvagnar i en armé borde det inte vara så dumt att sprida ut vagnarna, men det beror på var och hur striden kommer äga rum såklart.

[Bjernevik]

Snarare så att med få stridsvagnar är det ännu bättre att kraftsamla dem för att kunna uppnå effekt.

Vår motståndare är Ryssland, det vi till varje pris måste undvika är att hamna i en situation som den Ukraina är i idag. Nämligen att medel-/lågutbildat infanteri stångas med varandra med visst understöd av stridsvagnar som används mer som artilleri. I en sådan strid kommer förr eller senare den som har mest kött att hälla i kvarnen att få övertaget. Vilket visar sig i att fronten i Ukraina, om än väldigt långsamt, fortfarande rör sig västerut.

[Grönis]

Ok, så situationen i Ukraina är på så sätt ingen optimal taktik där stridsvagnarna visat sig göra mest nytta, utan närmast en olycklig situation som man hamnat i pga. resursbrist.