Om man jämnför de finska militära kunskaperna före respektive efter frihetskriget/inbördeskriget så hamnar det hela på en helt annan nivå. Finnar tjänstgjorde visserligen i de tsarryska regementena i Finland men få hade krigsvana, detta fick man i en större omfattning under tjänstgöring i 27 Preussiska Jägarbataljonen samt under frihetskriget/inbördeskriget.nousis skrev:Få finska officerare hade erfarenheter av ryska armen (av generalerna bara Nenonen och Mannerheim om jag minns rätt). När det gäller I världskriget, så deltog väldigt få finnar i det (<1000). I inbördeskriget var operationer så hopplöst amatörmässiga att jag inte vet om man kunde lärä så mycket av det. Med andra ord tror jag inte att finnarna hade så stor nytta av sina erfarenheter.
Faktum är att den finska officerskåren efter 1918 var krigsveteraner och/eller fd jägare. Majoriteten av den högre delen av officerskåren var fd jägare under vinterkriget.
Vad jämnför du de "hopplösa 1918-operationerna" med egentligen?
Med dagens militära kunskaper kan jag hålla med dig i ditt påstående men inte med tidsperioden vi pratar om. Visserligen fanns det väl inga geniala operationer utan snarare mål som sattes upp och löstes efter de medel som fanns tillgängliga. Jag anser dock att frihetskrigets/inbördeskrigets operationer var att föredra framför första världskrigets skyttegravsstrider med en ohygglig och onödig mansspillan i form av anfall rätt fram rakt emot fiendens kulsprutor och gevär....