Den Tyska Torpedkrisen

[CvD]

Om vi lite snabbt glider över till dagens torpeder, hur ofta provskjuts dem egentligen? Flottan har(?) åtminstone en torpedbärgare, HMS Pingvinen, fortfarande i tjänst.
Skjutningar med skarp laddning, när utfördes det senast med en svensk torped?

/CvD

Edit: grammatik

[varjag]

Om lite snabbt glider över till dagens torpeder, hur ofta provskjuts dem egentligen? Flottan har(?) åtminstone en torpedbärgare, HMS Pingvinen, i fortfarande i tjänst.
Skjutningar med skarp laddning, när utfördes det senast med en svensk torped?

/CvD

Intressant fråga - ngn som vet? Som andra skribenter påpekat - är skarpskjutning med torpeder en MYCKET DYRBAR SPORT. Inte minst för att man går miste om ''skrotvärdet'' på det värdiga målet.
Vilket, med dagens lövtunna budgetar, säkert sporrar till sparande.
Fast dagens teknologi - 70 år efter den som diskuteras i tråden, borde kanske kunna garantera funktioner - som inte var möjligt då.

Varjag

[varjag]

fortsättning; Krisen börjar.....virriga order

Krisdagarna före krigsutbrottet, möter Ubåtschefen, Amiral Dönitz - chefen för Torpedoversuchs Anstalt, Konteramiral Oskar Wehr....Dönitz frågar IGEN om torpedernas funktionssäkerhet....då han har sina tvivel.

''...Mein lieber Admiral Dönitz, det finns inte minsta orsak till att era besättningar inte kan ha fullt förtroende för deras vapens effektivitet!''

Ubåtarna löper ut till sina krigsstationer

14.9.39 U 29...två förtändare (magnetpistol) omedelbart efter avlöpning säkerhetsavstånd....

Torpedinspektören (och dramats nästa bov) Vice-Amiral Friedrich Götting föreslår minska pistolens känslighet med ''2 zoner'' (se ovan).

17.9.39 Order alla: minska zontändning 2 zoner - mot handelsfartyg under 3000 ton med svagt magnetfält - använd kontaktpistol.

17.9.39 U 27 en förtändare (magnetpistol) - lätta skador på båten, detonation före säkerhetsavstånd

2.10.39 Order alla: använd enbart kontaktpistol - magnet d:o t.v. förbjuden...

10.10.39 Torpedinspektören rapporterar; ''olämplig G7e/Magnet Pi - kan åtgärdas ombord...

10.10.39 Order alla: Efter ändring kabeldragning jmlt. XYZ - få magnetpistol igen användas

18.10.39 U 46 - flera förtändare (magnet) mot konvoj magnetpistolen opålitlig

19.10.39 Order alla: förbud mot användning magnetpistol

Samma dag noterar Dönitz i Krigsdagboken: ''Vi är tillbaka till 1918......''

20.10.39 Torpedinspektören - ''har idag fått höra - att G7 går 2 meter djupare än inställningen'' (sent skall syndarn osv)
''många torpeder som betraktats som bomskott - har gått för djupt.....''

20.10.39 Order alla: Djupinställning alla mål - ej djupare än 4 meter

22.10.39 På förslag av Torpedinspektören inställes alla torpeder 2 meter GRUNDARE än målets beräknade djupgång

22.10.39 Order alla: (se ovan!)

För att förhindra ''ytbrytning'' - dvs att torpeden bryter ytan och därmed blir en blindgångare(pga vågrörelser som konfuserar mekaniskmen...) nya order ...

22.10.39 Order alla: Minsta djupinställning 3 meter Vid Atlantdyning 4 meter....

Därmed bortfaller ubåtarnas möjligheter att torpedera fartyg med mindre djupgående än 5-6 meter. Och - utesluter alla jagare

23.10.39 Konferens med Dönitz, Torpedinspektören (Götting), Chefen Torpedoversuchs Anstalt (Wehr) och Chefen för
Torpedo Erprobungs Kommando*, kommendörkapten Albert Scherf.
Slutsatser:'a) ''måste räkna med fortsatta, ibland STORA variationer i djuphållningen... b) Orsaken till förtändning i magnetpistolerna Okänd. c) Torpedernas brukbarhet - starkt begränsad''

5.11.39 Leverans av modifierad ''Pi A-B'' som skall förhindra förtändning!
5.11.39 Order alla; övergå till magnettändning med modifierade Pi A-B

8-9.11.39 U 28 och U 49 löper ut - med de nya torpederna - man väntar med spänning

19.11.39 U 49 två G7a (kontaktpistol) förtände omedelbart efter säkerthetssträcka , en G7e detonerade inte...

19.11.39 Dönitz: Torpedinspektören tror fortfarande på säker tändning med magnetpistol. Men t r o r att sjögång kan störa mekanismen....

??.11.39 Order alla: Vid högre sjögång inställes djupgång 1-2 meter djupare

Om inte läsaren förvirrats av detta moras av order/kontraorder, så gjorde sannerligen ubåtsfolket det! Från fartygschef till minste potatisskalare - begrep alla att ledningen inte hade en susning om varför deras vapen inte fungerade och deras insats i kriget föreföll meningslös. Stridsmoralen - sjönk katastrofalt.

Men - tillbaka ett par dagar i kalendern...;

17.11.39 Chefen för Torpedoversuchs Anstalt, Konteramiral Wehr - avskedas ''på grått papper''

20.12.39 Torpedinspektören, Vice-amiralen Friedrich Götting - avskedas ''på grått papper''

21.12.39 - utnämns Viceamiral Oskar Kummetz till Inspektör för Torpedvapnet

forts. följer...Varjag

[varjag]

Jag hoppas ngn undrat, varför det blev så tyst här.......Förklaring:
Fru varjag - har fått ett svårt anfall av den Fruktade Heminredningsbacillen -
Och varjagens bibliotek och anteckningar för tråden - befanns plötsligt nedpackade i ett femtiotal kartonger. Inte i ordning - utan enligt principen'''fyll till brädden'' enligt storlek och form -

Så med ett bubbelspår

grundgående G7a.jpg (3.52 KiB) Visad 4336 gånger

ber jag om ursäkt för dröjsmålet. Men återkommer...Varjag

[CvD]

Jag hoppas ngn undrat, varför det blev så tyst här.......Förklaring:
Fru varjag - har fått ett svårt anfall av den Fruktade Heminredningsbacillen -
Och varjagens bibliotek och anteckningar för tråden - befanns plötsligt nedpackade i ett femtiotal kartonger. Inte i ordning - utan enligt principen'''fyll till brädden'' enligt storlek och form -

Ajajaj, brukar vara en dyr sjukdom...

/CvD

[varjag]

Jag hoppas ngn undrat, varför det blev så tyst här.......Förklaring:
Fru varjag - har fått ett svårt anfall av den Fruktade Heminredningsbacillen -
Och varjagens bibliotek och anteckningar för tråden - befanns plötsligt nedpackade i ett femtiotal kartonger. Inte i ordning - utan enligt principen'''fyll till brädden'' enligt storlek och form -

Ajajaj, brukar vara en dyr sjukdom...

/CvD

Next question please!

[diskutera]

Slöläste lite WW1 och Mellankrigstiden-quizen och såg detta inlägg:

Kaptenlöjtnant Harald Grosse, FC på ubåten U-34, sänkte med en (fungerande torped) den republikanska ubåten C 3 utanför Malaga den 12 december 1936.

http://en.wikipedia.org/wiki/German_sub ... -34_(1936)

Det ''skottet'' var det första skarpa för det nya tyska ubåtsvapnet. (Tyskland förbjöds ha ubåtar 1919)

Om det Tyska U-vapnet var aktivt så pass tidigt, borde inte en rad torpedproblem kommit till känna redan då?

[varjag]

Slöläste lite WW1 och Mellankrigstiden-quizen och såg detta inlägg:

Kaptenlöjtnant Harald Grosse, FC på ubåten U-34, sänkte med en (fungerande torped) den republikanska ubåten C 3 utanför Malaga den 12 december 1936.

http://en.wikipedia.org/wiki/German_sub ... -34_(1936)

Det ''skottet'' var det första skarpa för det nya tyska ubåtsvapnet. (Tyskland förbjöds ha ubåtar 1919)

Om det Tyska U-vapnet var aktivt så pass tidigt, borde inte en rad torpedproblem kommit till känna redan då?

Alldeles riktigt. Vibbarna om icke fungerande torpeder, var kända redan 1937 - men mörkades av de ansvariga.
mvh, Varjag

[Olof Larsson]

Om vi lite snabbt glider över till dagens torpeder, hur ofta provskjuts dem egentligen? Flottan har(?) åtminstone en torpedbärgare, HMS Pingvinen, fortfarande i tjänst.
Skjutningar med skarp laddning, när utfördes det senast med en svensk torped?

/CvD

Edit: grammatik

Hur ofta flottan provskjuter vet jag inte,
men CTV provsköt åtminstone tidigare samtliga torpeder innan leverans
för att säkerstäla funktion på mekanik och målsökare.

[Ola Häggström]

Fru varjag - har fått ett svårt anfall av den Fruktade Heminredningsbacillen... och varjagens bibliotek och anteckningar för tråden - befanns plötsligt nedpackade i ett femtiotal kartonger....

...återkommer...Varjag

Väntar fortfarande med spänning!

[varjag]

Fru varjag - har fått ett svårt anfall av den Fruktade Heminredningsbacillen... och varjagens bibliotek och anteckningar för tråden - befanns plötsligt nedpackade i ett femtiotal kartonger....

...återkommer...Varjag

Väntar fortfarande med spänning!

Tackar för intresset Ola! varjagfruns heminredningsstormar, har NÅGOT bedarrat. Och jag hoppas kunna återkomma med ett nytt kapitel snart..... , Varjag

[varjag]

...och här kommer - sentidigt - den utlovade fortsättningen;
Jag skrev tidigare i tråden om erfarenheterna från Spanska Inbördeskriget.....

Vibbarna om icke fungerande torpeder, var kända redan 1937 - men mörkades av de ansvariga.

Kaptenlöjtnant Harald Grosse, FC på ubåten U-34, sänkte med en (fungerande torped) den republikanska ubåten C-3 utanför Malaga den 12 december 1936.

OM U-34's torped verkligen fungerade som den skulle - återkommer jag till längre fram i tråden....men det förefaller tvivelaktigt.

Tillbaka alltså till 1936 och det purunga nya tyska ubåtsvapnet. Det kliar i fingrarna på några, framför allt Amiralerna Dönitz och ''spionchefen'' Canaris, att få ''bloda'' de nya ubåtarna i kampen om Spanien. Krigsministern och den högsta militära ledningen ställde sig avvisande. Men får ge efter för intensiv lobbying, inte minst av amiral Wilhelm Canaris som hade starka familjeband till Spanien och möjligen hade gjort utfästelser till General Franco - som det var svårt att svika. Hitler själv måste ha varit den som fällde avgörandet.

Avsikten var att skicka fyra av de splitternya Typ VIIA-ubåtarna till Medelhavet som stöd åt de redan opererande ''frivilliga'' italienska, Gruppo Somergibli Legionnari för Franco-sidan.

Valet föll på den nybildade 2:a U-boot Flotille Salzwedel

Salzwedel Flotille omkring 1939.jpg (59.61 KiB) Visad 3996 gånger

baserad i Wilhelmshaven. Kodnamnet för operationen blev, i brist på annat - Ursula, efter namnet på amiral Dönitz dotter.
Operation Ursula var strängt hemlig...så hemlig faktiskt - att detaljerna inte blev kända förrän efter slutet av 2:a VK, då amerikaner och britter rotade fram dokument om vad som hänt.

Med de vanliga förseningarna och problemen - blev av de fyra planerade, bara två U-Boote operationsklara i november 1936.
Det var U-33 under Klt Kurt Freiwald och U-34 under Klt Harald Grosse.

http://en.wikipedia.org/wiki/German_sub ... -33_(1936)

op_ursula_u34.jpg (11.51 KiB) Visad 3996 gånger

Alla ID-tecken avlägsnades, bägge hade stränga order att enbart angripa Republikanska krigsfartyg och efter ABSOLUT POSITIV IDENTIFIERING! (Vilket i praktiken uteslöt anfall på natten och - får att undgå att identifieras, också enbart undervattensattacker. Alltså ett klart avsteg från Dönitz doktriner - men påtvingade av politiska skäl.)
För signaltrafik fick bägge ubåtarna också kodnamn; U-33 blev Triton och U-34 blev Poseidon.
Dessutom, i händelse av stridsskador - beordrades bägge att hissa italiensk flagg, klä om besättningarna i italienska uniformer och - angöra hamn i Maddalena på Sardinien......

Sålunda rustade smög Triton och Poseidon iväg från Wilhelmshaven natten till den 21:a november 1936 - dagen innan - hade Hitler erkänt Franco's revolutionärer som Spaniens lagliga regering.
Datumen var även valda så att passagen genom Gibraltarsundet - skulle ske den månmörka natten 27-28:e november.
Och i gryningen den 28:e, hade bägge i ytläge passerat sundet och befann sig i Medelhavet. Med hänsyn till de italienska ubåtar som redan opererade utanför spanska ostkusten - tvingades tyskarna till ''väntläge'' tills den den 30:e november. Då enligt plan, de italienska ubåtarna skulle ha lämnat deras planerade operationsområden.
U-33 hade order operera utanför Alicante; U-34 utanför Cartagena. Den senare hamnen var en av huvudbaserna för den republikanska flottan. Som ganska obekymrad om ubåtshot - i stort sett låg ankrad på redden utanför hamnen, då man visste att Franco-sidan inte hade några ubåtar.
Men om tyskarna hade hoppats på en överraskning - så snöt italienarna dom på konfekten......Redan natten till den 22:a november, hade den italienska ubåten TORRICELLI satt ett par torpeder i den ankarliggande kryssaren Miguel de Cervantes...

Miguel_de_Cervantes_Cruiser.jpg (36.53 KiB) Visad 3996 gånger

...som blev svårt skadad men inte sjönk. (Reparationerna räckte inbördeskriget ut...)

Vilket alarmerade spanjorerna till att ''främmande ubåtar'' har ingripit i vårt krig!

Det var under såna förhållanden som Kaptenlöjtnant Harald Grosse i U-34 närmade sig den ankrade spanska flottan utanför Cartagena i skymningen den 1:a december. Han valde noga ett mål - en ankrad jagare.....ocvh avfyrade en enda G7a-torped........

forts. följer

Varjag

[varjag]

...fortsättning;

U-34:as torped surrar iväg mot den spanska jagaren......

torpedstrimma.jpg (51.24 KiB) Visad 3944 gånger

stoppuret i ubåten tickar.....ingenting. Kaleunt Grosse vågar en titt genom periskopet - jagaren ligger lugn och oberörd kvar på plats. Ingen tycks ens ha siktat torpedens skvallrande bubbelspår. Sedan, minuter senare - en dov avlägsen detonation.

Torpeden - har lyckats träffa det största målet i sikte - Republiken Spanien Den smällde helt enkelt in i klippstranden ett par tusen meter bakom den spanska jagaren.....
Texten i U-34's rapportsignal till Tyskland känner jag inte....men ett ''bomskott'' på c:a 2000 meter mot ''sittande fågel'' kan knappast ha mottagits väl på Tirpitzufer (gatan i Berlin där amiralitetet var beläget).

Underligt nog, tycks inte spanjorerna har reagerat tillräckligt mot torpedsmällen i berghällen, för att bekymra sig om en undersökning. Någon, borde ha sett/hört någonting som föranledde efterforskningar. Men tydligen skedde detta inte.
Den Republikanska Flottan, efter Franco-upproret, hade tappat de flesta av sina bättre officerare (som antingen arresterats eller skjutits) och befälet och disciplinen ombord var långt under dess vanliga standard.

Dessutom, hade man bärgat en hel del av TORRICELLI's
torpedfragment från den olyckliga kryssaren CERVANTES, identifierat dessa som italienska och hade en klar uppfattning om varifrån de ''främmande ubåtarna'' kom. Den spanska pressen skummade av raseri och utpekade Mussolinis Italien som en aktiv krigsdeltagare.
Kanske betraktade de spanska flottisterna U-34's bomskott som ett italienskt.....hade dom kostat på sig lite, hade det snart stått klart att inte bara Italien gjorde republikanska vatten osäkra.

Vår Klt Harald Grosse fortsatte smyga omkring utanför Cartagena - och den 5:e december fick han ett nytt mål i periskopet. Denna gång klart identifierat - jagaren

Almirante Antequera.gif (173.81 KiB) Visad 3944 gånger

Igen, en G7a-torped, igen ingen träff. Men denna gång - heller inte ens en detonation

Det gick inte bättre för Triton....aka U-33 Klt Freiwald. Samma afton som U-34 skjöt sin verkningslösa torped mot
ALMIRANTE ANTEQUERA, passerade ett idealmål för om U-33....

kryssaren MENDEZ NÚNEZ.jpg (24.73 KiB) Visad 3944 gånger

komplett med jagareskort.
Freiwald rapporterar siktningen. MEN det var mörker och han valde att hellre fria än fälla - och avstod från torpedskott.

Vilket var synd. Hade U-33 avfyrat en hel torpedsalva, som alla varit blindgångare (vilket efter U-34's erfarenheter förefaller troligt) - hade kanske någon, vaknat upp hemma i Tyskland.

Tre dygn senare, den 8:e december, skjuter Poseidon, aka U-34 sin tredje torped. Igen mot en jagare. Igen ingen träff. IGEN - ingen detonation - bara tystnad........

Alltsammans rapporterades per radio till Berlin. Där resultaten - eller bättre, frånvaron därav - skapade oro. Allt flera inflytelserika personer i Krigsledningen ansåg Unternehmen Ursula vara ett fiasco och den uppfattningen övertygar Krigsministern, von Blomberg.
Han hemkallar ubåtarna den 10:e december 1936.

(fortsättning följer)...Varjag

[varjag]

Återkalleseordern ''hem till Tyskland'' - nådde våra Ursula-båtar den 10:e december. Och som bekant heter det på tyska att Befehl ist Befehl (order är order) - men det var ett par snopna ubåtschefer med besättningar som satte kurs hemåt. Med stäven mot Gibraltarsundet, siktar klockan 2 på e.m. den 12 december U-34 i periskopet en spansk ubåt av C-klassen.....

- i ytläge och med kurs mot den närbelägna hamnen i Malaga med beräknad fart av 11 knop. Enligt spanska uppgifter hade C-3 bekymmer med en dieselmotor och kör enbart med den andra. Dessutom var tryckluftstankarna inte laddade ( ) = kunde inte dyka - och i likhet med andra Republikanska fartyg under befäl av ''pålitliga juniorofficerare''. Efter att ''opålitliga'' erfarna element hade ''avlägsnats''..
Strikt enligt sina order, skulle U-34 struntat i den spanska ubåten och fortsatt hemåt.
Men Kaptenlöjtnant Harald Grosse var en man av annat virke - han angriper - och åt helvete med konsekvenserna....

Avståndet är ringa, men torpedvinkeln är knepig.....Dessutom befinner dom sig väl i sikte av land, bara 8000 meter från kusten. Som lök på laxen, finns två spanska fiskefartyg, Jovien Antonio och Jovien Amalia alldeles nära.....i periskopet kan han bara se två man i ''tornet''....

C-3 torn.jpg (22.98 KiB) Visad 3893 gånger

- och ett par mannar på akterdäcket som lämpar något överbord.

U-34 skjuter en torped! Och inväntar med stoppuret - detonationen.....
Klt Grosse drar bums efter torpedskottet - ned periskopet. Han nöjer sig med en akustisk bekräftelse på träff.

Den kommer aldrig!

Efter ett par minuter, räcker hydrofonmatrosen hörlurarna till fartygschefen ---- i lurarna hörs de omisskännliga knaken då ett fartyg bryts sönder och går till botten.

Klt Grosse's.....

Kaleunt Harald Grosse.jpg (12.02 KiB) Visad 3893 gånger

signal till Berlin ett par timmar senare....Poseidon 1603 K: AQ 14.19 sänkt röd ubåt typ C utanför Malaga

forts. följer, Varjag

[varjag]

OM U-34's torped verkligen fungerade som den skulle - återkommer jag till längre fram i tråden....men det förefaller tvivelaktigt

Tja, vad sänkte C-3? Utan tvekan U-34's torped men hur?

Sänkningen bevittnades av folk på de tidigare nämnda fiskefartygen som befann sig helt nära men också från land - det hände bara omkring 6500 meter från Malagas fyrstation. Dessutom överlevde tre av C-3' besättning (men 36 man följde med i djupet). En av de överlevande var vaktofficeren i tornet, en fänrik Augustin Garcia och de tvenne mannar
Klt. Grosse had siktat på ubåtens akterdäck innan torpeden avskjöts, meniga matroserna Isodoro de la Orden och Arsenio Lidon. De senare var i färd med att dumpa matrester och avfall efter den just avätna lunchen.

Kl. 14.19 skakades ubåtsskrovet våldsamt och ''flammor och tät vit rök'' syntes komma upp. (Om ur tornluckan eller ev. öppna däckslucka/luckor på fördäck berättas inte). Detsamma observerades från fiskefartygen.
Inom sekunder fick ubåten svag slagsida åt styrbord - doppade förstäven under vattenytan - och försvann. Hela förloppet tycks inte tagit mera än 30 - 60 sekunder innan havet slöt sig över ubåten. Gemensamt för de räddade och observatörerna på fiskefartygen, var att ingen sett ett periskop. Ingen hade heller sett något bubbelspår av en torped.

Den Republikanska pressen rapporterade omedelbart att den skyldige, ''var en ubåt - uppenbarligen utländsk''. Minnet av torpedfragmenten som bärgats efter torpederingen av MIGUEL DE CERVANTES var färska och förklaringen logisk.

Men den Officiella Rapporten var av annan mening; Chefen för Ubåtsvapnet, Capitan Remigio Verdia, anförde i en skrivelse til Marinchefen tio dagar senare att vittnesförhören uteslutit orsaken som en torped eller en mina...
Och angav som stöd för den uppfattningen fem skäl:

1) Ingen vattenfontän - som typiskt efter torped/minexplosion - slår upp 50 - 100 meter i luften hade observerats

2) Det inträffade en explosion ombord, men inte så våldsam som om ett sådant vapen hade använts. Inget vittne hade sett något sådant

3) Ingen av de tre räddade, hade sett ett periskop eller ett bubbelspår av en torped

4) Ingen av fiskefartygen i närheten, hade siktat ett periskop eller torpedstrimma

5) Inget splitterregn hade fallit över de räddade eller fiskefartygen

6) Det aktuella området hade minsvepts omedelbart efter sänkningen. Inga minor hade hittats

Capitan Verdia hävdade att det rört sig om en intern detonation i ubåten. Man trodde inte på en explosion i batterierna ombord. Dels var den bara svagt laddade, dels hade tidigare sådana olyckor aldrig penetrerat tryckskrovet. Inte heller kunde det röra sig om en av båtens egna torpeder (se 1 & 5 ovan). Verdia avslöt med teorin att antingen en lufttank hade brustit (den vita röken) eller att en mindre laddning hade placerats ombord av ''främmande hand''.
Alltså sabotage.

En G7 detonerar.jpg (34.28 KiB) Visad 3844 gånger

Bilden ovan, vattenfontän och splitterregn - illustrerar att Capitan Verdia's argument hade valör.

Så vad hände? Den bästa förklaringen, är att U-34's torped träffade C-3 - men utan att detonera.
En ståltorped som rusar fram med 75 km/timmen och väger 1½ ton - räckte till för att slå igenom tryckskrovet och orsaka omedelbar vatteninträngning i väldiga mängder. C-3's batterier, som låg under durkarna - dränktes och kortslöts
inom sekunder vilket förorsakade gnistbildning och antändning av utläckande vätgas. C-3 gjorde god fart genom vattnet -
som snabbt fyllde förskeppet. Därav dess snabba undergång.

Men, det viktiga här - är att TORPEDEN INTE FUNGERADE som avsett.

Därmed hade U-34 skjutit, iallt fyra torpeder under Operation Ursula. INTE EN ENDA hade haft någon verkan - och bara EN hade detonerat. Mot klipporna utanför Cartagenas hamn......

Vraket efter C-3 hittades 1997 på privat initiativ men vattensikten medgav inte fotografering. 1998 sände spanska flottan sitt räddningsfartyg MAR ROJO till platsen. Ett dykarteam identifierade vraket som C-3....

op_ursula_c3_sonarscan.jpg (10.68 KiB) Visad 3844 gånger

Det ligger i två delar på 67 meters djup helt övertäckt av fisknät och trålar. C:a 8 meter av förskeppet ligger upp-och-ned ett tiotal meter från resten av båten.

Kapitänleutnant Hermann Grosse erhöll

Spanienkreuz.jpg (20.87 KiB) Visad 3844 gånger

Das Spanienkreuz i Gold för sin bedrift.

forts. följer

Varjag