Konsten att få frisedel.

[NIL]

Denna tråd blir en liten spin-off på tråden om dödsfall inom försvarsmakten...det var iallafall den som inspirerade mig.

Värnpliktsförsvaret är nu ett minne blott, nej förlåt "vilande" heter det visst.
Under värnpliktsförsvarets dagar så fanns det personer som inte alls var intresserade av att ställa sig till Försvarsmaktens förfogande och jag har hört många exempel på hur man kunde gå tillväga för att slippa ifrån.

Jag har två exempel, en helt sann och en i tredjeled återberättad (skrönvarning).

Helt sann:
En god vän till mig ryckte i augusti 1986 in för tjänstgöring som skyttesoldat på Kalix kompani vid I19/P5, han trivdes inte alls i det militära och inledde en dialog med kompanichefen (majoren Raajala om jag inte missminner mig). Kompanichefen tog min väns parti och stöttade honom i bataljen mot VPV och min vän frikallades. Min vän drog inga rövarhistorier utan var enbart saklig och ärlig om sin olust inför soldateriet...och det fungerade. Avskedet skedde med ett varmt handslag och ömsesidiga lyckönskningar med kompanichefen.

Skrönvarning men något roligare:
Jag fick det berättat för mig om någotslags skrivbiträde på F16 (tidigt 90 tal) som gick runt och onanerade en himla massa enbart för att få frisedel och lyckades.

Finns det fler exempel?
(såväl skrönor som sanna historier är välkomna)

[Hexmaster]

Moment 22 har en mer än klassisk historia om konsten att inte få frisedel.

Skrönan torde vara en sådan, ja. Alla kännetecknen är där.

[Hans]

En sann och sorglig historia om det grovmaskiga nätet vid mönstringen.

En gång i min ungdom så jag var plutonchef i Armén. Vi hade utbildat gruppcheferna i några månader och så var det dags för soldaterna att rycka in. Jag lät gruppcheferna ta hand om sina soldater men på kvällen dag ett så har jag ett litet välkomsttal. Jag är stor, var kortsnaggad och ser elakare ut än vad jag är. Jag behöver inte injaga respekt i de stackars nervösa nyinryckta utan jag håller mitt lågmälda tal som avslutas med ' ...och om det skulle vara några problem så är det bara att komma in till mig'. Aldrig någonsin de första veckorna kom det någon beväring - utom detta år. Morgonen dag två kanske fem-tio minuter innan avlämning kommer en nyinryckt in på mitt kontor och försöker uppträda som en soldat. Jaha, Johansson (fingerat namn) vad kan jag hjälpa dig med frågar jag och möts av ett desperat 'Det här går inte'. Snabbt beslut, jag ber min ställföreträdande att ta avlämningen och ber Johansson sätta sig ner. Jag frågar vad det är som inte går och får först bara samma sak som svar 'det går inte'. Efter lite fiskande framgår att detta hade varit den 19-20-åriga ynglingens första natt hemifrån, någonsin! Vid första försöket i samband med någon skolresa hade han ringt sin mamma som omedelbart hade åkt bra många mil och hämtat hem honom. Jag tror inte han ljög och insåg snabbt att det här är över min förmåga. Turligt nog fanns det läkare/psykologer tillgängliga och jag skickade dit honom. Det var det sista jag såg av Johansson.

MVH

Hans

[Erik Ljungberg]

För en massa år sedan lärde jag känna en tjej som under en period jobbade som psykolog på Värnplikstverket och utvärderade mönstrande.

Tog upp några av de historier man hört av diverse bekanta som fått frisedel. "Jag lurade psykologen och fick frisedel", "Hon gick på allt jag sa om mina onda knän och sen slapp jag" osv.

Hennes kommentar var att vissa lyckades säkert någon luras sig till en frisedel men det i en del fall rörde de sig nog om grabbar med verkliga problem som inte riktigt ville tala om varför de fick frisedel. Enklare att säga att man "lyckades lura psykologen" istället för att erkänna för kompisar något som man inte ville skulle bli allmänt kännt, sängvätning, diagostiserade psykiska problem mm.

[Wooster]

För en massa år sedan lärde jag känna en tjej som under en period jobbade som psykolog på Värnplikstverket och utvärderade mönstrande.

Tog upp några av de historier man hört av diverse bekanta som fått frisedel. "Jag lurade psykologen och fick frisedel", "Hon gick på allt jag sa om mina onda knän och sen slapp jag" osv.

Hennes kommentar var att vissa lyckades säkert någon luras sig till en frisedel men det i en del fall rörde de sig nog om grabbar med verkliga problem som inte riktigt ville tala om varför de fick frisedel. Enklare att säga att man "lyckades lura psykologen" istället för att erkänna för kompisar något som man inte ville skulle bli allmänt kännt, sängvätning, diagostiserade psykiska problem mm.

Vad tusan skulle hon säga? Att det går att lura systemet?

När jag mönstrade hade en kompis med sig en satanist-bibel under hela mönstringen (bokstavligen, han bar den i handen till och med under hörselprovet). Eftersom detta var i början på 2000-talet när långt ifrån alla ryckte in hade psykologen i stort sett bara skakat på huvudet och flinat.

[Erik Ljungberg]

För en massa år sedan lärde jag känna en tjej som under en period jobbade som psykolog på Värnplikstverket och utvärderade mönstrande.

Tog upp några av de historier man hört av diverse bekanta som fått frisedel. "Jag lurade psykologen och fick frisedel", "Hon gick på allt jag sa om mina onda knän och sen slapp jag" osv.

Hennes kommentar var att vissa lyckades säkert någon luras sig till en frisedel men det i en del fall rörde de sig nog om grabbar med verkliga problem som inte riktigt ville tala om varför de fick frisedel. Enklare att säga att man "lyckades lura psykologen" istället för att erkänna för kompisar något som man inte ville skulle bli allmänt kännt, sängvätning, diagostiserade psykiska problem mm.

Vad tusan skulle hon säga? Att det går att lura systemet?

När jag mönstrade hade en kompis med sig en satanist-bibel under hela mönstringen (bokstavligen, han bar den i handen till och med under hörselprovet). Eftersom detta var i början på 2000-talet när långt ifrån alla ryckte in hade psykologen i stort sett bara skakat på huvudet och flinat.

Hon sa att vissa säkert lyckade lura sig till en frisedel men det nog fanns vissa dolda historier också.

[Hans]

För mig är det solklart att det gick att lura systemet - inga problem om du var tillräckligt smart. Men många av historierna om hur folk har lurat systemet är nog efterhandskonstruktioner då de falerat något test.

Förvånanvärts många ofrivilliga blivande beväringar gjorde sitt bästa på testerna och sitt bästa (eller bra nog) under sin tid i Krigsmakten.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Jag var med om det omvända, eller också var det ett standardtest.

I samtalet med mönstringspsykologen säger hon plötsligt "Det kanske är bäst att du slipper göra lumpen". Då såg jag till att med kraft argumentera för att jag VILLE göra lumpen. Ryttare som jag var drömde jag mig till K1.

Jag fick göra lumpen. Men inte som officersaspirant på K1. Inte heller som singalist, som mönstringsförrättaren föreslagit, utan som skrivbiträde på sjukavdelningen på Kungl. Göta Trängregemente. Det var ingen dum tjänst alls. Jag fick bland annat en ambulansutbildning som varit en trygghet många gånger i livet, och fick lära mig köra lastbil. Även letade jag upp den lokala ridklubben där jag snart gjorde mig populär och oumbärlig.

[NIL]

Jag var med om det omvända, eller också var det ett standardtest.

I samtalet med mönstringspsykologen säger hon plötsligt "Det kanske är bäst att du slipper göra lumpen". Då såg jag till att med kraft argumentera för att jag VILLE göra lumpen. Ryttare som jag var drömde jag mig till K1.

Jag fick göra lumpen. Men inte som officersaspirant på K1. Inte heller som singalist, som mönstringsförrättaren föreslagit, utan som skrivbiträde på sjukavdelningen på Kungl. Göta Trängregemente. Det var ingen dum tjänst alls. Jag fick bland annat en ambulansutbildning som varit en trygghet många gånger i livet, och fick lära mig köra lastbil. Även letade jag upp den lokala ridklubben där jag snart gjorde mig populär och oumbärlig.

Själv hade jag väl det lite si och så med motivationen men umgicks aldrig med tanken på att slippa undan, jag anmälde att jag ville till flottan men RKÖN skakade bara medlidsamt på huvudet och gav mig valet mellan Arvidsjaur och Boden

EDIT:
Skälet till att jag ville till flottan var inte att jag såg det som en lökverksamhet utan att jag helt enkelt var såld på båtliv.

[Donkeyman]

Jag vet flera stycken som "lurade" systemet för lite drygt 40 år sedan. Detta skedde hur enkelt och elegant som helst genom att man infann sig till mönstring precis som man var inkallad. Man genomförde hela proceduren men när man hamnade framför själva nämnden, det vill säga de "fina farbröder" som avgjode den enskildes öde framförde man följande:

"Jag vill gärna bli placerad så nära hemorten som möjligt."
"Varför då" ?
"Jag är politiskt aktiv och har flera tunga uppdrag i ett parti."

Nämnden ville då veta "Vilket parti" ? Varefter svaret blev: "Jag är aktiv i KPML(r)."

Med resultat att du inte blev inkallad till militärtjänst. Men med bieffekt att du hamnade i ett antal tråkiga register. Jag känner flera stycken som körde varianter på detta tema och som aldrig någonsin hörde från militärmakten efter mönstringen.

[tryggve]

Jag vet flera stycken som "lurade" systemet för lite drygt 40 år sedan. Detta skedde hur enkelt och elegant som helst genom att man infann sig till mönstring precis som man var inkallad. Man genomförde hela proceduren men när man hamnade framför själva nämnden, det vill säga de "fina farbröder" som avgjode den enskildes öde framförde man följande:

"Jag vill gärna bli placerad så nära hemorten som möjligt."
"Varför då" ?
"Jag är politiskt aktiv och har flera tunga uppdrag i ett parti."

Nämnden ville då veta "Vilket parti" ? Varefter svaret blev: "Jag är aktiv i KPML(r)."

Med resultat att du inte blev inkallad till militärtjänst. Men med bieffekt att du hamnade i ett antal tråkiga register. Jag känner flera stycken som körde varianter på detta tema och som aldrig någonsin hörde från militärmakten efter mönstringen.

Varianter under senare år ska väl har varit att ha sagt att man varit aktiv i nynazistiska grupperingar.

[Torbjörn J]

Det här med att inte låta en svaghet, sjukdom eller vad det nu vara månde bli känt fungerade även efter inryckning. Det var två av pojkarna som inte kunde sluta prata om hur häftigt det var i lumpen under bussfärden hem på fredagen och som veckan efter inte längre var kvar bland de värnpliktiga som nyss ryckt in. En pojkvän till en av mina barndomsvänner var en av dem och jag fick höra att han helt enkelt inte pallade med det. Men häftigt och tufft var det...

Jag mönstrade... -96 tror jag, och då var det inga problem för de som ville ha frisedel att få det eller göra civiltjänst för de som ville det istället. Om det hade att göra med att antalet värnpliktiga som behövdes i systemet hade minskat eller inte vet jag inte.

[Stefan]

Ang försöken att lura resp "lura" psykologen... Och sedan berätta det inför kompisarna.

Dels kan jag tänka mig att mången sängvätare ljög inte bara inför kompisarna, men också inför psykologen...
Så story kunde många gånger vara på sitt sätt sann. Psykologen "gick" på den.

Vidare, att psykologen blev blåst förutsätter att militären faktisk vill få in precis varje man 18-28 år fyllda, som inte är gravt handikappad eller nåt, eller totalt omöjlig av något annat skäl.
I DET läget gäller det förstås att ljuga sig gul och blå om man vill slippa.

Men jag misstänker starkt att psykologens uppgift ÄVEN var att sålla ut de olämpliga och de ovilliga på riktigt.

så om någon pratade mycket om dåliga knän, och på förfrågan verkade inte heller vara förtjust i förslaget att ha ett stillsamt skrivbiträdes-tjänst - då var det ju lätt att se att denne faktiskt inte ville. Och den som faktiskt inte vill - blir också en dålig soldat. Ergo, bättre att låta denne slippa än att få diverse bittra efterräkningar.

Jmf berättelsen i den allra första posten. Soldaten ville inte och var ärlig med det utan att vara otrevlig eller falskt på något sätt. Kompanichefen insåg det och uppskattade ärligheten och frånvaron av otrevligheter - och de skiljdes i bästa sämja som vänner. Men vänner på vart sitt håll. Ungefär som i en bra skilsmässa.

Och så agerade säkerligen flertalet kompetenta militärpsykologer.

Det är min gissning iaf.

[a81]

När jag mönstrade hade en kompis med sig en satanist-bibel under hela mönstringen (bokstavligen, han bar den i handen till och med under hörselprovet). Eftersom detta var i början på 2000-talet när långt ifrån alla ryckte in hade psykologen i stort sett bara skakat på huvudet och flinat.

I början av 2000-talet kan det väl inte ha varit mer än 10-20 procent som fick/måste göra värnplikt. Jag mönstrade i slutet av 1990-talet och redan då var det i praktiken frivilligt. Som jag minns det var det bara de som hade bra fysik och stor motivation som blev uttagna. Om man inte behövde/fick göra värnplikt, så hamnade man i utbildningsreserven, vilket väl inte riktigt var detsamma som frisedel. Nedmonteringen av värnpliktsförsvaret måste ha gått oerhört fort i mitten av 1990-talet. Så sent som i början av 1990-talet gjorde väl en stor majoritet värnplikt.

[Urban]

När jag själv mönstrade i mitten på 80-talet så var det en klasskamrat som deltog och som var född med enbart en hand, hade bara en stump vid handleden. Han fick enligt egen utsago tydligen frågan om han kunde tänka sig att ta förrådstjänst och när han frågade vad tusan han skulle kunna använda för vapen med enbart en fungerande hand så fick han svaret en pistol!?
Dock så var det frivilligt så han tackade nej.

När jag ryckte in till GU som gruppchef så visade det sig att en av de andra var en kille som var lite stridis och hade varit med i FBU. Inom några veckor så hade han snaggat håret rejält och var väl lite mer på G när det gällde själva handhavande av vapen då han tränat lite i FBU.

Dock så var han värdelös som ledare och hade en hel del dåliga soldatförmågor som ex. inte läsa karta eller repetera en order korrekt samt var allmänt lite mysko. Det ledde till att han efter ca 5 månader blev degraderad till menig och fick sluta efter 7.5 istället för 10 månader. Krigsplacering på förbandet blev inte heller aktuellt vad jag vet.

Så i det första fallet så var nog frisedel helt korrekt men det verkade som om han kunnat få tjänstgöra trots fysiska handikapp, i det andra fallet så misslyckades nog mönstringen lite grann enligt min åsikt.